När livet kommer emellan. Hur hittar vi hopp?

Sorgebearbetning, varför?Obearbetad sorg beror nästan alltid på något känslomässigt som inte är kommunicerat.Därför är kommunikation också nyckeln. För att läka sorgen efter en smärtsam förlustbehöver man därför ta reda på om och vad som är osagt i relationen, vad är det somfortfarande tar energi och gör att det kan vara svårt att komma vidare? Man riskerar att fastna i ältande eller i analyserande av relationen och det som hänt och det kommer att pågå medvetet eller omedvetet tills kommunikationen fullbordas. Vi behöver se över outtalade tankar och känslor kring relationen. Att bara släppa taget och gå vidare är ett vanligt råd vid förluster men läkning efter sorg fungerar sällan så. Välkommen att lyssna, Catharina

Att se en älskad person eller ett älskat djur brytas ner och successivt bli sämre snabbt eller under en längre eller kortare process är enormt smärtsamt.Det kan kännas både fysiskt och psykiskt och vara en nästan förlamande maktlös upplevelse. Att se små eller stora förändringar; tröttare blick, långsammare rörelser, ett sinne som tappar tråden är början på ett slut man inte är redo för.Jag blev golvad flera gånger på grund av att den jag älskade mest som barn drabbades av cancer, igen och igen.Att inte ha en pappa att kunna kontakta eller syskon kan ha gjort situationen svårare och mer sårbar då jag bar känslorna själv och kände mig ensam. Rädslan och oron pågick samtidigt som livet fortsatte dock med bleknad kraft.I dag ska vi prata om sorg och nedbrytning. Jag tänker på smärtan av att se en älskad person eller älskat husdjur brytas ner av sjukdom eller ålder. Dessa processer kan vara av olika slag; det kan vara kroppsligt, mentalt, fysiskt, psykiskt, av ålder, av sjukdom eller efter en olycka, förloppet kan gå fort eller sakta. Det kan vara utdraget över flera år eller få oss att tappa fotfästet på en minut. Det finns naturligtvis många olika anledningar och faktorer som spelar in. Det gemensamma är att vi bevittnar något mycket smärtsamt och svårt. I det svåra kan vi känna att tiden att skapa minnen och fina händelser är viktig och tas ifrån oss och att vi vill ta vara på de stunder som vi har på ett djupare och mer genomtänkt sätt. Att skapa det vackra mitt i det svåraste. Att försöka skapa minnen mitt i det smärtsamma vi har framför oss.Att känna viljan att skapa glädje, värde och värdighet för vår person, samtidigt som vårt eget hjärta brister.Jag upplever idag snart 5 år efter min mors död att det är hjälpsamt för mig att tänka på den styrka och ödmjukhet mamma förmedlat till mig, att aldrig ta något förgivet och ödmjukheten i att i har varandra till låns.

Sommaren kan vara extra svår ibland och ensamhet kan bli ett extra aktuellt ämne på just då. Sommaren väcker känslor, det kan vara fina, positiva och förväntansfulla känslor,men det kan även vara vintergömda känslor av sorg som nu tinas upp i hjärtat. Det kan innebära en stressig känslomässig tid, laddad med förväntningar som kan vara svår att förhålla sig till.Välkommen att lyssna.

Isolering i sin sorg är vanligt, det vill säga att man tystar ner sig själv, det är faktiskt så vanligt att det kan sägas vara ett samhällsproblem.Delaktighet är en del av lösningen. För att delta i den egna läkningen och inte gömma sorgen djupt inom sig själv och utåt låtsas att allt är bra, kan vi börja med att utgå från de myter eller klichéer vjag pratar om i dagens avsnitt.Vi kan alla fundera över om dessa eller andra påståenden eller föreställningar påverkat oss i hur vi ska hantera sorgsna, smärtsamma eller negativa känslor i sköra situationer. Står du vid sidan av en sörjande kan du också fundera hur du använder eller har använt dessa myter:.-Var inte ledsen-Gråt inte-Ersätt förlusten-Tiden läker alla sår-Var stark-Håll dig sysselsattVälkommen att lyssna, följa och dela gärna podden till andra. Det är så viktigt att vi normaliserar att prata om sorg och smärtsamma livsförändringar.

Välkommen till min sommarserie där jag fokuserar på ämnen från mina mest lyssnade avsnitt under 2 säsonger.Dagens avsnitt kommer att handla om tid, tid för sorg och förändring. När livet kommer emellan behöver vi ofta prioritera om tiden och fundera över vad vi behöver räcka till för nu för att må så bra som möjligt mitt i allt det svåra, kanske går bara tiden utan att det känns bättre. Kanske tänker vi att vi ska ta hand om oss själva sen. I tider av förlust behöver vi unna oss att känna efter och att det är ok utan att vi förebrår oss själva. Jag inleder med en dikt av Alf Henriksson som passar känslor av förändring, förlust och uttryck av sorg: Ibland liksom hejdar sig tiden ett slagoch någonting alldeles oväntat skerVärlden förändrar sig varje dag hmen ibland blir den aldrig detsamma mer Ett sorgeförlopp ser olika ut för olika människor och tar olika lång tid. Vi är vana vid att kunna mäta hur länge saker och ting tar, men vi kan inte mäta tid när det gäller sorg.

Välkommen till min sommarserie. Jag kommer varje vecka att publicera ämnen från mina mest omtyckta och lyssnade avsnitt sedan två säsonger tillbaka. För mig är det viktigt att normalisera samtal om sorg och förluster, skapa igenkänning i känslan, sträva efter hur vi i längden kan känna hopp och finna kraft igen, lyssna in oss själva och andra. Första avsnittet är en tillbaka blick på mitt varför som gjorde att jag startade podden och hur vi alla bär på tunga saker men våra resor ser olika ut. .Vi bär alla något. I varje hjärta vilar en hemlighet, ett sår, en skugga, en saknad vi sällan säger högt. Den är osynlig för ögat men tung för själen. Risken finns att vi dömer andra utan att veta vad som bor i deras tystnad. Ett leende kan dölja en storm, bakom orden oväntade mörker. Vem saknar något eller någon idag? Vem försöker hitta rätt i spillrorna efter något vi inte vet om? Låt oss möta varandra varsamt, utan att väga varandras bördor. En vänlig blick, ett leende kan tillåta en annan människa att andas friare en liten stund. (Lanler 2023)Välkommen att lyssna och följa podden. Dela gärna med andra.Stort Tack!Catharina

Att förlora sig själv.Emellan ett farväl och ett varför tappade jag bort mig. Mina färger försvann.Jag gick vilse och i tystnaden, blev jag någon jag inte kände igen. Jag orkade inte leta just där och då, men i minnen, i möten med andra, i anteckningsböcker fann jag sen den jag var förr igen, och förstod att ibland går man vilse, att man får det, att det är naturligt.Värdet sitter i att fortsätta framåt, samla de gamla bitarna och bygga ett nytt jag. Tänka vänliga tankar om den jag är och blev, sträva efter en plats där luften går att andas igen och återigen finna en mening som bär mig.Sakta, med respekt för tiden och processen hittar jag hem igen. (Lanler 2024)Ibland slår livet till, drabbar oss hårt, kanske har vi varit förberedda, kanske inte. Vår värld skakas om på ett sätt vi kanske inte trodde var möjligt. Kanske känner vi knappt igen oss själva. Vi sörjer den eller det vi förlorat och i det kan vi förlora kontakten med den vi var själva innan allt hände. Det här kan gå långsamt eller fort, som att sakta gå vilse eller som att vi plötsligt ramlar ner för ett stup. Det vi känner är smärta av olika slag. Den kan samsas med oro för hur det ska bli nu.Vi tänker på den eller det vi saknar, förlorat eller det som skaver och förändras i våra liv på ett sätt som tar överhanden. Här är det lätt hänt att vi förlorar oss själva på vägen. De egna behoven hamnar i skymundan. Ibland kan vi börja ifrågasätta oss själva gällande vårt värde och våra val. Kanske tappar vi tron på framtiden, hoppet, tryggheten eller våra drömmar. Efter smärtsamma livsupplevelser kan vårt mående påverkas både fysiskt och psykiskt, vilket kan visa sig på olika sätt. Känslan av trygghet påverkas ofta, då man står i en ny verklighet. Din nya situation beror på hur just din smärtsamma livssituation ser ut. Ofta känner man rädsla i nya situationen och kanske är det svårt att uttrycka känslor och behov då man kanske inte ens förstår det som händer själv. Kanske känner man oro för att orka, orka finnas för andra, tillit till att man känner och gör rätt. Välkommen till en ny säsong av När livet kommen emellan- podden.Jag är så glad att du vill lyssna och följa mig.Catharina