Moderna tider

Under 1800-talet växte internationellt en fredsrörelse fram. Så också i Sverige. Den visade sig dock inte vara enhetlig. I takt med de politiska och sociala förändringar som samhället genomgick under samma tid kom också fredsrörelsen att delas upp ideologiskt: en i socialistisk- och en i mer borglig riktning.  Gästar Moderna tider gör Fredrik Egefur. Han är forskare i historia vid Lunds universitet. År 2020 disputerade han med avhandlingen Gränslösa rörelser för fred 1889-1914: Aktörskap, strategi och begreppsvärld hos socialistisk och liberal fredsaktivism. 

Sedan 1906 har Iran genomgått tre revolutioner där riktningen har skiftat vad gäller inspiration och mål.Just 1906 genomfördes en omvälvning vilken ville göra upp med det gamla enväldet. Med idéer från Europa önskades en annan utveckling.1979 vände man sig snarare bort från väst när shahen störtades. Snart utmynnade det hela dock i en islamistisk diktatur.Under de senaste åren har en ny social rörelse föds där röster med allt mindre fruktan vågar protestera mot regimen.Gästar Moderna tider gör Mohammad Fazlhashemi. Han är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Han har skrivit ett flertal böcker. Bland annat Iran mellan tre revolutioner: Förebilder och motbilder från 2024. 

Under andra världskriget fick omkring 70 000 finska barn bo hos fosterfamiljer i Sverige.Cirka 5000 av dem blev också kvar när kriget var över.Denna gång gästas Moderna tider av Ann Nehlin.Hon är universitetslektor i historia vid Stockholms universitet.I sin bok från 2024 presenterar hon en helt ny studie i sitt slagvilket utgörs av mellan brevväxling dem finska mödrarna ochde svenska fostermödrarna.

Joel Hägglund föddes i Gävle 1879. Han skulle dock bli känd för eftervärlden som Joe Hill.1902 utvandrade han till USA där han skulle bli en välkänd textförfattare till sånger som sjöngs inom fackföreningsrörelsen. 1914 dödas två personer vid ett rån i Salt Lake City. En härva som Joe Hill minst sagt skulle dras in i. Gästar Moderna tider och berättar mer gör Anders Wesslén. Han arbetar på Länsmuseet i Gävle och var tidigare chef för Arkiv Gävleborg.  

Åren innan det spanska inbördeskriget präglades landet av politiskt kaos. Det ena dåliga beslutet följdes av ett annat.Trots det demokratiska systemet som fanns så kunde det inte skapas någon vidare politisk stabilitet.Efter det brutala inbördeskriget väntade en långvarig diktatur under general Franco.Gästar Moderna tider gör Inger Enkvist. Hon professor emerita i spanska vid Lunds universitet och skrivit flertalet böcker. Bland annat En demokrati utan demokrater: upptakten till spanska inbördeskriget 1931-36 från 2023.

Vi berättar om Katarina den stora. Hon som genom slugt politiskt spel gjorde sig till tsaritsa av Ryssland och i rollen som detta gärna ville fungera som upplyst despot.

Denna gång fokuserar vi på olika strejker och hur fenomenet har utvecklats under den moderna historien. Gästar gör Jesper Hamark. Han är filosofie doktor i ekonomisk historia och gästforskare vid Göteborgs universitet. År 2022 utkom han med boken Strejk: från satans svarta kvarnar till gigekonomin.   

Sedan 1901 har nobelpriset delats ut. Den 10 december sker prisutdelningen.Bakgrunden handlar om att Alfred Nobel i sitt testamente 1895 menade att han hans enorma förmögenhet efter hans död skulle lägga grunden för nytt pris i fem olika ämnen: Fysik, kemi, medicin- och fysiologi. Pristagarna skulle ha bidragit “mänskligheten den största nytta".1968, lagom till sitt 300-års jubileum, instiftade Riksbanken ett ekonomipris till Alfred Nobels minne som delas ut samtidigt som övriga priser.Gästar Moderna tider gör Gustav Källstrand. Han är idéhistoriker, författare och är verksam vid Nobelmuseet. Vid SVT:s nobelsändningar brukar medverka som expert och driver också Nobelmuseets podcast Idéer som förändrar världen. 

Den 6-9 juni ska EU:s medborgare rösta fram ett nytt Europarlamentet och därför gör vi en fördjupning i EU:s historia och tidigare parlamentsval.