Moderna tider

I augusti 1945 fällde USA två atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Det var hittills de enda gånger som denna typ av vapen använts i krig. Attackerna, som syftade till att tvinga Japan till ovillkorlig kapitulation, orsakade förödande död och förstörelse, och ledde till att Japan kapitulerade den 15 augusti, vilket markerade slutet på andra världskriget.  Ingemar Ottosson är välkommen tillbaka till Moderna tider. Han är docent i historia vid Lunds universitet. Senare i år utkommer han med boken Hiroshima och Nagasaki : Atombomberna 1945. 

När den svenska tryckfrihetsgrundlagen reviderades 1971 släpptes pornografin fri. De lagstiftande politikerna valde då att inte begränsa detta när det gällde barnpornografi. Det var tydligen ett pris som var värt att betala för att ha en långt gången yttrande- och tryckfrihet. Lagen skulle ändras först 1999.  Vi välkomnar Mikael Svanberg tillbaka till Moderna tider. Han är docent i historia vid Karlstads universitet och har försökt få svar från de politiker som var ansvariga för beslutet och hur dagens riksdagsledamöter ser på frågan kring skadestånd för de som föll offer för lagstiftningen. Dock utan större framgång. 

Den här gången försöker vi reda ut en del av det som skedde i världen under året 1993.

Adolf Hitler svors in som Tysklands rikskanslerden 30 januari 1933 av president Paul vonHindenburg. Detta efter ett cyniskt maktspel avaktörer som trodde sig kunna använda Hitlersom en tillfällig marionett som snart kundesvepas bort och samtidigt ta sig framåt i enminst sagt kaosartat parlamentariskt läge därnyvalen duggade tätt.  Ett feldrag med minst sagt ödesdigra konsekvenser.  Gästar Moderna tider gör Erik Åsard.Han är professor emeritus i Nordamerikastudiermed inriktning mot statskunskap. 2025 utkomhan med boken “Hitlers väg till makten: Weimarrepubliken från demokrati till diktatur “. 

Den 29 oktober 1923 grundades republiken Turkiet. Hjärnan bakom det hela hette Mustafa Kemal. Historien har dock gjort honom mer känd som Atatürk och han blev landets första president. Han ville göra Turkiet till en europeiserad, sekulär stat av modernt snitt. Även om han gick bort redan 1938 så kan hans eftermäle knappast underskattas vilket politiker, än i dag, behöver förhålla sig till.  Klas Grinell är varmt välkommen tillbaka till Moderna tider. Han är docent i idéhistoria med inriktning mot islamisk tradition, kulturarv och filosofi. 

Den här gången fokuserar vi på året 1933. Ofrånkomligen handlar det mycket om vad som sker i Tyskland.Men även en del annat får plats.

I dag ser vi polisen som en självklar samhällsinstitution. Den specialiserade polisen växte dock fram först underandra halvan av 1800-talet. I samband med kommunreformen 1862 skulle även polisen organiseras och finansieras av kommunerna, vilket fickstora lokala skillnader som konsekvens. Genom decennierna utvecklades polisväsendetssuccessivt vilket 1965 ledde fram ledde fram till att polisen blev statlig 1965.   Gästar Moderna tider gör Josefine Berndt. Hon är doktor i historia vid Stockholms universitet. 2023 disputerade hon med avhandlingen ”Polisfrågan i svensk politik. Reformer och institutionell förändring 1875–1965”. 

Det talas om ofta om det glada 20-talet. Då syftas det på 1920-talet.Tiden efter katastrofen som första världskriget var där naivitet ochlättsamhet fick utrymme. Åtminstone är det den bild som projiceratsför eftervärlden. Nu lever vi i vårt eget 20-tal. Hur kan vi spegla vår egen tid mot densom varade för hundra år sedan?  Klas-Göran Klasson, professor i historia, vid Lunds universitet,återvänder till Moderna tider och gästar tillsammans medKim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds universitet.De utkom 2024 med boken 1920-talet: en spegel för vår tid. 

Vi reser tillbaka till året 1771.En kung dör. En träder till.Och en del annat!