Mobilitetspodden

Elektrifieringen av transportsektorn går framåt, men räcker det att byta drivlina eller behöver vi också fundera på hur mycket fordon och energi som faktiskt behövs för uppgiften? I avsnitt 71 av Mobilitetspodden möter Eva Errestad Stefan Janols, vice vd och marknadschef på Clean Motion, för ett samtal om energieffektiva fordon, last mile-leveranser och varför mindre och lättare fordon kan spela en större roll i transportomställningen. Med sig till Almedalen har Clean Motion det eldrivna fordonet Evig, som väger omkring 400 kilo och rymmer 2,4 kubikmeter last. Batteriet på 10 kWh ger omkring 10 mils räckvidd och under soliga förhållanden kan solcellstaket bidra med omkring 40–50 kilometers laddning per dag. Stefan jämför med en elektrisk Renault Kangoo på omkring 1,8 ton som kan utföra samma typ av uppgift en skillnad som sätter fokus på hur mycket energi vi egentligen behöver använda för våra transporter.Evig utvecklades ursprungligen för last mile-leveranser, men har i dag anpassats för flera olika användningsområden, från paketleveranser och batteribyten för delade mobilitetstjänster till parkförvaltning, caféverksamhet och speciallösningar för begravningsverksamhet. Det visar hur samma grundplattform kan anpassas efter olika behov men också hur innovation kan handla om att välja rätt storlek och lösning för den faktiska uppgiften. Samtidigt finns det hinder för de lätta fordonen. Evig klassas som ett L5e-fordon, och Stefan beskriver hur den typen av energieffektiva elfordon kan falla utanför stödåtgärder som omfattar större elektriska transportfordon. Inför 2030 väcker det en större fråga om vad vi egentligen ska premiera i transportomställningen. Räcker det att ett fordon är elektriskt, eller behöver vi också börja ställa krav på hur mycket energi som används per levererad produkt? För Clean Motion är elektrifiering bara en del av ekvationen, energieffektiviteten behöver följa med. För ibland handlar omställningen inte om att elektrifiera samma fordon som vi alltid har använt, utan om att fråga oss vilket fordon vi faktiskt behöver för jobbet.🎧 Prenumerera på Mobilitetspodden för fler samtal om hållbar mobilitet, innovation och framtidens transportsystem.Läs mer om IUS innovation här:https://www.iusinnovation.se Följ oss här för fler uppdateringar:LinkedIn https://www.linkedin.com/company/2516712/Facebook https://www.facebook.com/iusinnovationInstagram https://www.instagram.com/iusinnovation/Youtube https://www.youtube.com/channel/UC6511ciitKpeCKYq2ouhvKwPodd https://shows.acast.com/mobilitetspodden

1,2 miljoner svenskar kan cykla till jobbet på under 15 minuter. Varje cyklad kilometer ger omkring två kronor i samhällsvinst. Och för att nå 2030-målen behöver trafiken minska med omkring 30 procent. Vilken roll kan cykeln spela i den omställningen? I senaste Mobilitetspodden möter Anna Waadström Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet, för ett samtal om cykeln som betydligt mer än ett transportmedel. För när fler väljer cykeln påverkas inte bara transporterna utan folkhälsan blir en självklar del av samtalet. En central fråga är hur vi använder den plats som redan finns för 20–25 procent av våra städer består av asfalterade gator med ytor som skulle kunna användas på andra sätt. Per argumenterar bland annat för lägre bashastigheter och mer utrymme för lättare transporter. Cykelfrämjandet vill också bredda nollvisionen från att enbart tala om människor som dör i trafiken till att också se dem som dör av trafiken, exempelvis till följd av dålig luft.Men vad händer egentligen när barnperspektivet får forma mobiliteten? Hur barn tar sig till och från skolan blir ett konkret exempel på hur våra mobilitetsval hänger ihop. Många föräldrar skjutsar sina barn eftersom trafikmiljön upplevs som otrygg. Samtidigt bidrar biltrafiken runt skolorna till just den otryggheten. Här lyfter vi det norska konceptet Hjertesoner, där Bymiljøetaten och Trygg Trafikk har arbetat för att skapa säkrare trafikmiljöer kring skolor så att fler barn kan gå och cykla. Det ligger nära arbetet inom IUS Youth, IUS Innovations initiativ med fokus på barnperspektivet. I podden pratar vi om vikten av att inte bara skapa mobilitetslösningar för barn, utan att se mobiliteten från deras perspektiv inklusive möjligheten att röra sig, ta sig fram och utveckla sin självständighet. Hjertesoner är också ett exempel på hur en lösning från en annan plats kan inspirera till utveckling här hemma.Slutligen stannar samtalet inte vid vardagsresan, för vad händer när bilen inte fungerar, elen saknas eller bränslet inte finns tillgängligt?Cykeln är extremt energieffektiv och gör det möjligt att transportera både människor och gods med liten extern energitillförsel. Det ger cykeln ytterligare en dimension: som en del av ett mer resilient mobilitetssystem. När 2030 närmar sig blir frågan därför större än hur vi får fler att cykla. Det handlar om hur vi använder våra gator, vilka förutsättningar vi skapar för aktiva resor och vilken plats cykeln ska få i omställningen. För ibland handlar innovation inte om att uppfinna ett nytt transportmedel. Det kan också handla om att se nya möjligheter i en lösning vi redan har.🎧 Prenumerera på Mobilitetspodden för fler samtal om hållbar mobilitet, innovation och framtidens transportsystem.Läs mer om IUS innovation här:https://www.iusinnovation.se Följ oss här för fler uppdateringar:LinkedIn https://www.linkedin.com/company/2516712/Facebook https://www.facebook.com/iusinnovationInstagram https://www.instagram.com/iusinnovation/Youtube https://www.youtube.com/channel/UC6511ciitKpeCKYq2ouhvKwPodd https://shows.acast.com/mobilitetspodden

Alla vill nå ut med sitt hållbarhetsarbete. Samtidigt blir informationsflödet större, algoritmerna svårare att navigera och gränsen mellan engagerande kommunikation och tomma hållbarhetsord viktigare att hålla koll på. Så hur kommunicerar vi omställningen på ett sätt som faktiskt når fram? I Mobilitetspodden samtalar Eva Errestad med Sara Sekund, kommunikationsstrateg på 2030-sekretariatet, om kommunikationens roll i omställningen. Varför det inte alltid räcker att göra rätt saker utan att människor också behöver förstå vad som faktiskt görs. En av utmaningarna är bruset, där företag och organisationer konkurrerar om uppmärksamheten samtidigt som plattformarnas algoritmer påverkar vem som över huvud taget får se innehållet. AI har dessutom blivit ett allt vanligare verktyg i kommunikationsarbetet, men Sara ser en tydlig gräns för vad tekniken kan göra. För när kommunikationen blir för generell finns risken att hållbarhetsbudskap snabbt förvandlas till floskler. I värsta fall kan det bidra till greenwashing och minska trovärdigheten, inte bara för det enskilda företaget utan för hållbarhetskommunikation i stort. Saras råd är därför tydligt: var konkret, inte abstrakt.Det kan handla om att visa en faktisk siffra istället för att gömma budskapet i en lång text, eller att förklara hur hållbarhetsarbetet är integrerat i den dagliga verksamheten. När mottagaren kan förstå vad som faktiskt görs blir kommunikationen också lättare att relatera till.Timing spelar också roll, för när något händer i omvärlden skapas ett momentum och där människor är mer mottagliga för vissa frågor. Samtidigt finns en balansgång med ett ständigt sense of urgency kan istället bli överväldigande och få människor att stänga av. När samtalet landar i vad som krävs för att nå klimatmålen 2030 återkommer Sara till något enkelt men avgörande: målen finns redan. Nu gäller det att hålla fast vid dem och göra arbetet tillsammans. För kanske behöver omställningen inte fler stora ord. Den behöver tydlighet kring vad vi gör, vad vi har åstadkommit och vad som återstår.🎧 Prenumerera på Mobilitetspodden för fler samtal om hållbar mobilitet, innovation och framtidens transportsystem.Läs mer om IUS innovation här:https://www.iusinnovation.se Följ oss här för fler uppdateringar:LinkedIn https://www.linkedin.com/company/2516712/Facebook https://www.facebook.com/iusinnovationInstagram https://www.instagram.com/iusinnovation/Youtube https://www.youtube.com/channel/UC6511ciitKpeCKYq2ouhvKwPodd https://shows.acast.com/mobilitetspodden 

Elektrifieringen av transportsektorn går framåt, men räcker batterier för alla transporter? Hydri ser vätgas som en del av lösningen framför allt för den tunga trafiken. Men den stora utmaningen just nu är inte tekniken, utan om att bygga en helt ny marknad. I Mobilitetspodden möter Eva Errestad Kamilla Björkman, vd på Hydri, som sedan 2022 arbetar med att bygga och driva vätgastankstationer med fokus på tung trafik. Vätgas har flera egenskaper som enligt Kamilla gör den intressant för transporter där batterielektriska lösningar kan vara mer utmanande. Det går snabbt att tanka, fordonen kan få lång räckvidd och tekniken kan passa för tunga laster och långa sträckor. Vätgasen kan dessutom produceras lokalt med förnybar el, vilket också för in frågor om energisystem, beredskap och resiliens i diskussionen. Men ett fordon är inte särskilt användbart om det inte finns någonstans att tanka. Hydri har därför valt att börja med infrastrukturen och bolaget har tio vätgastankstationer i drift, bygger ytterligare två och har fler på gång. Stationerna knyter bland annat samman Stockholm, Göteborg och Skåne längs några av Sveriges mest trafikerade vägar. För att vätgasen ska kunna skalas upp behöver dock fler delar falla på plats samtidigt. Produktion, tankinfrastruktur, fordon och transportköpare är beroende av varandra. Därför beskriver Kamilla andra aktörer på marknaden nästan som kollegor snarare än konkurrenter. När en helt ny marknad ska byggas behöver aktörerna komplettera varandra och utvecklingen ske längs hela värdekedjan.Det är också här innovationsfrågan blir särskilt intressant. Tekniken fortsätter att utvecklas, men Kamilla pekar på att en av de stora utmaningarna nu ligger någon annanstans: i nya affärsmodeller och samarbetsformer. För omställningen kräver inte bara tekniska lösningar, den kräver långsiktighet, samarbete och ett delat risktagande mellan aktörer som behöver våga investera innan hela marknaden finns på plats. 💬 Vi tillsammans i hela värdekedjan krokar arm och timar oss så att tankstationer och produktion kommer ungefär samtidigt.- Kamilla Björkman, VD Hydri🎧 Prenumerera på Mobilitetspodden för fler samtal om hållbar mobilitet, innovation och framtidens transportsystem.Läs mer om IUS innovation här:https://www.iusinnovation.se Följ oss här för fler uppdateringar:LinkedIn https://www.linkedin.com/company/2516712/Facebook https://www.facebook.com/iusinnovationInstagram https://www.instagram.com/iusinnovation/Youtube https://www.youtube.com/channel/UC6511ciitKpeCKYq2ouhvKwPodd https://shows.acast.com/mobilitetspodden 

När Sverige elektrifieras minskar behovet av bensin och diesel. Det är bra för omställningen men vad händer på landsbygden när kundunderlaget för den lokala macken samtidigt försvinner?I Mobilitetspodden möter Anna Wadström Åsa Hult, konsult och forskare inom hållbart resande på IVL, och Håkan Johansson, konsult och forskare inom hållbara transporter på Trivector. Samtalet tar avstamp i ett projekt om tillgänglighet på landsbygden och den så kallade mackdöden. För en nedlagd mack kan få betydligt större konsekvenser än några extra mil för att tanka. På mindre orter hänger macken ofta ihop med butiken och funktioner som paketutlämning, post- och apoteksombud. När människor istället behöver resa till en större ort riskerar även underlaget för annan lokal service att minska. Det kan i sin tur påverka allt från hemtjänst och näringsliv till turism och möjligheten att bo kvar. Samtidigt finns en paradox, för landsbygden har mycket att vinna på elektrifieringen eftersom många kan ladda hemma och på sikt minska beroendet av den traditionella macken. Men om omställningen går snabbare än möjligheten för människor, företag och tunga transporter att ställa om riskerar mackarna att försvinna innan behovet av dem gör det. Därför kan den lokala macken behöva byta skepnad snarare än försvinna. I samtalet lyfts möjligheten att utveckla macken och butiken till en lokal servicenod, där snabbladdning kombineras med annan service. En laddplats kan locka förbipasserande som samtidigt handlar eller använder andra tjänster, medan platsen kan fortsätta fylla en viktig funktion för de som bor i området. Rollen skulle kunna bli ännu större och i samtalet diskuteras också hur servicenoden kan bidra till lokal beredskap, exempelvis genom solceller, möjligheter att ladda telefoner vid strömavbrott och på sikt dubbelriktad laddning där ett fordon kan hjälpa till att försörja en butik med el. Omställningen handlar därför inte bara om att ersätta en bensinpump med en laddstolpe. Det handlar om att förstå vilka funktioner som behöver finnas kvar och hur ny teknik kan användas för att skapa tillgänglighet även när förutsättningarna förändras. Kanske är framtidens mack inte en mack alls, utan en ny knutpunkt för service, energi och beredskap på landsbygden. "Egentligen så skulle man ju vilja elektrifiera landsbygden nästan först.”, Håkan Johansson, Konsult & forskare, Hållbara transporter - Trivector🎧 Prenumerera på Mobilitetspodden för fler samtal om hållbar mobilitet, innovation och framtidens transportsystem.Läs mer om IUS innovation här:https://www.iusinnovation.se Följ oss här för fler uppdateringar:LinkedIn https://www.linkedin.com/company/2516712/Facebook https://www.facebook.com/iusinnovationInstagram https://www.instagram.com/iusinnovation/Youtube https://www.youtube.com/channel/UC6511ciitKpeCKYq2ouhvKwPodd https://shows.acast.com/mobilitetspodden 

Nästan 90 procent av Sveriges utrikeshandel går via fartyg. Samtidigt hamnar sjöfarten ofta i skymundan när vi pratar om transportsektorns omställning. Så vad krävs för att en av våra viktigaste transportvägar ska nå klimatmålen?Fredrik Larsson, miljö- och klimatstrateg på Svensk Sjöfart, gästar Mobilitetspodden för ett samtal med Eva Errestad om branschens väg mot nettonoll och varför omställningen behöver ske med de lösningar som finns redan idag.Svensk Sjöfart lanserade i början av året sin tredje klimatfärdplan. Bränslebyten är en viktig pusselbit, men vägen framåt handlar också om energieffektivisering och elektrifiering. För de största fartygen är helelektrifiering svårt, men hybridlösningar kan minska energianvändningen, mindre fartyg kan elektrifieras och landström kan ersätta bränsleanvändning när fartyg ligger vid kaj.Samtidigt finns en större möjlighet. Sverige har relativt lite inrikes sjöfart, trots att Fredrik ser potential för betydligt mer inte minst ur ett transporteffektivitetsperspektiv. För omställningen handlar inte om att ställa tåg, väg och sjöfart mot varandra. Alla transportslag behövs och behöver fungera tillsammans. Men utvecklingen kräver också innovation och forskning. Därför blir de minskade forskningsanslagen till transportområdet en utmaning. Svenska rederier beskrivs som innovationsbenägna och Sverige har en stark position inom miljöteknik, men fortsatt utveckling kräver rätt förutsättningar.🎧 Prenumerera på Mobilitetspodden för fler samtal om hållbar mobilitet, innovation och framtidens transportsystem. Läs mer om IUS innovation här:https://www.iusinnovation.se Följ oss här för fler uppdateringar:LinkedIn https://www.linkedin.com/company/2516712/Facebook https://www.facebook.com/iusinnovationInstagram https://www.instagram.com/iusinnovation/Youtube https://www.youtube.com/channel/UC6511ciitKpeCKYq2ouhvKwPodd https://shows.acast.com/mobilitetspodden

Debatten fokuserar mycket på ”gummihjulen” men flyget och sjöfarten ska också ställa om. Vad är statusen där och hur ser paletten av miljöbränslen ut idag för sjö och luft? Biojet, biogas, elektrobränslen, metanol, ammoniak och vätgas. Vägen bort från fossilt består av flera olika lösningar och där batterielektrifiering har tydliga begränsningar för längre transporter. I Mobilitetspodden möter Eva Errestad Christian Jansen och Mattias Ivasson från ST1, affärsutvecklingschefer för flyg respektive sjöfart. Två sektorer med stora energibehov och delvis olika förutsättningar, men också flera gemensamma utmaningar.För samtidigt som tekniken utvecklas finns en annan knäckfråga: hur får vi fart på produktionen? Att producera nästa generations hållbara bränslen kräver stora investeringar. Men när de nya alternativen fortfarande är dyrare än fossilt och efterfrågan inte fullt ut är på plats blir risken stor för den som ska investera. Christian och Mattias lyfter därför riskdelning mellan näringsliv och stat som en viktig pusselbit för att få fler satsningar ur startblocken. Omställningen handlar numera om mer än klimatet eftersom produktion av mer energi och bränsle i Sverige också stärker energioberoendet, beredskapen och konkurrenskraften. Vägen framåt handlar alltså inte om att hitta en universallösning. Flyg, sjöfart och vägtransporter har olika förutsättningar och kommer att behöva olika energibärare. Utmaningen blir därför att se bortom det enskilda transportslaget och skapa produktion och förutsättningar för ett transportsystem där rätt lösning används på rätt plats. 💬 ”Då tror jag att det handlar om att vi inte ställer transportslag mot varandra, utan vi tittar på transportsystem som är ändamålsenligt för samhället." - Christian Jansen, St1 🎧 Prenumerera på Mobilitetspodden för fler samtal om hållbar mobilitet, innovation och framtidens transportsystem. Läs mer om IUS innovation här:https://www.iusinnovation.se Följ oss här för fler uppdateringar:LinkedIn https://www.linkedin.com/company/2516712/Facebook https://www.facebook.com/iusinnovationInstagram https://www.instagram.com/iusinnovation/Youtube https://www.youtube.com/channel/UC6511ciitKpeCKYq2ouhvKwPodd https://shows.acast.com/mobilitetspodden

Rent vatten är en självklarhet tills det plötsligt inte finns. Vad händer då, och hur bygger vi en vattenförsörjning som fungerar även när samhället sätts under press? I avsnitt 63 av Mobilitetspodden samtalar Eva Errestad med Lisa Helles, försäljningsansvarig på Bluewater Group, om en av samhällets mest grundläggande resurser: dricksvatten. Vid en kris kan en lösning vara att transportera flaskvatten dit det behövs. Men det kräver transporter, stora mängder plast och en fungerande logistikkedja i ett läge där just logistiken kan vara sårbar. Bluewater har utvecklat Emergency Station, ett portabelt vattenreningssystem som kan rena vatten från lokala vattenkällor och producera dricksvatten på plats. Systemet ryms i två transportväskor, är utvecklat för att vara enkelt att sätta upp och kan användas både militärt och civilt. Under 2026 levereras 500 enheter till det svenska försvaret. Samtalet väcker samtidigt en större fråga: hur får vi innovationer som stärker vår beredskap att snabbare nå de aktörer som behöver dem?Lisa beskriver hur kommuner och regioner arbetar på olika sätt med upphandling av beredskapsmaterial och efterlyser en starkare brygga mellan privat och offentlig sektor. När samma teknik dessutom kan användas inom försvar, civil beredskap och humanitära insatser blir också potentialen för dual use tydlig. ”Det vore otroligt tacksamt om bryggan mellan den offentliga sektorn och den privata sektorn kunde minskas.” - Lisa Helles, Bluewater Group För kanske handlar framtidens robusta logistik inte bara om att säkerställa transporter när krisen kommer utan också om att minska behovet av dem från början. Ett avsnitt om vatten, beredskap och resiliens och om varför den mest hållbara transporten ibland är den som aldrig behöver göras. 🎧 Prenumerera på Mobilitetspodden för fler samtal om hållbar mobilitet, innovation och framtidens transportsystem. Läs mer om IUS innovation här:https://www.iusinnovation.se Följ oss här för fler uppdateringar:LinkedIn https://www.linkedin.com/company/2516712/Facebook https://www.facebook.com/iusinnovationInstagram https://www.instagram.com/iusinnovation/Youtube https://www.youtube.com/channel/UC6511ciitKpeCKYq2ouhvKwPodd https://shows.acast.com/mobilitetspodden