Minds over Matters - a pod on Economics and Management

Vi har gått från att vara ett föregångsland i fråga om högskolepolitik och högskolereformer, till att bli mer av ett mellanmjölksland, förklarar Mats Benner, som utöver sin roll som rektor på Ekonomihögskolan också är professor i forskningspolitik. I samtalet ger han en bild av såväl dåtid, som nutid och blickar framåt rörande utbildning, forskning och samverkan.

Johan Axhamn är universitetslektor och forskare handelsrätt på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han är särskilt intresserad av hur AI påverkar upphovsrätten och relationen mellan juridiken och tekniken i detta fallet. Existerande verk får användas som träningsdata när man lär upp en AI så länge inte den som har upphovsrätten motsätter sig detta. Detta finns med i ny lagstiftning, men området är under snabb utveckling.Johan tror inte att vi i närtid kommer se AI som en juridisk person som också kan bli föremål för straff och påföljder. Han leder oss genom en diskussion om vad som kan skyddas, vem/vad som bär ansvaret för det och var utvecklingen är på väg.

Anna Brattström, docent i Företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet gästar podden för att diskutera entreprenörskap och människor. De flesta nya företag skapas av två eller flera människor tillsammans, snarare än enskilda individer som Elon Musk. När man sedan tittar på vilka företag som klarar sig bäst, uppmärksammar Anna Brattström att det är gruppen av människor, teamen som verkar vara en ännu viktigare framgångsfaktor än själva företagsidén. "Ett bra team kan göra fantastiska saker med en ganska kass idé, ett dåligt team kan sabba även den bästa idén", säger Anna Brattström.

Fredrik NG Andersson, docent i Nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet diskuterar svarta svanar, alltså oförutsedda händelser med långtgående konsekvenser som i efterhand kan ses som självklara eller oundvikliga. Tittat vi på Brexit, pandemin, Rysslands invasion av Ukraina eller ekonomiska kriser så finns det oftast flera experter som pekar ut risker, men det är mycket svårt att peka ut exakt när något kommer inträffa. Fredrik NG Andersson tar upp krisberedskap och behovet av prognoser, även om utfallet oftast skiljer sig från det som förutspåtts. Han tittar på Sveriges penningpolitik, riksbanken och ekonomiska modeller.

Lars Jonung, professor emeritus i Nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet diskuterar hyresregleringar, deras bakgrund, effekter och alternativ till dem. Bland annat lyfter han skillnaden mellan Sverige och våra grannländer där man tagit bort regleringarna, vilket i sin tur fört med sig en högre tillgång på hyresbostäder. Samtidigt kan man få vänta i åratal om man står i kö i Stockholm."Sveriges hyresregleringar är en rest från andra världskriget och kom till 1942 som en tillfällig lösning. Till skillnad från andra regleringar som infördes på grund av kriget lever kvar 80 år senare och är ett fundamentalt problem för vårt samhälle," säger Lars.