Människan

Vikingatiden var perioden då människor i Skandinavien reste, handlade och krigade över stora delar av Europa.Den började runt år 800 och tog slut runt år 1050.Vikingarna var inte bara krigare utan också bönder, hantverkare och handelsmän.De reste med långskepp till platser som England, Frankrike, Ryssland och Mellanöstern.Vikingatiden tog slut när kristendomen fick fäste och samhällena blev mer styrda av kungar och lagar.

Kriget började våren 1861 efter flera års politiska konflikter mellan nord- och sydstaterna.. När Abraham Lincoln valdes till president valde flera sydstater att lämna USA och bilda en egen stat. Konflikten blev ett krig när sydstaternas artilleri öppnade eld mot Fort Sumter i South Carolina. Efter beskjutningen kallade Lincoln in frivilliga soldater för att återta kontrollen över de utbrytande delstaterna.

Kriget mellan USA och Mexiko pågick 1846–1848 och uppstod efter långvariga territoriella konflikter, framför allt kring Texas och gränsen vid Rio Grande. USA gick in i kriget med en tydlig expansionspolitik och en stark militär, medan Mexiko kämpade med politisk instabilitet och svaga resurser. Efter flera amerikanska segrar, inklusive intagandet av Mexico City, tvingades Mexiko acceptera freden i Guadalupe Hidalgo. Genom avtalet förlorade Mexiko ungefär hälften av sitt territorium, däribland Kalifornien och New Mexico. Kriget formade båda ländernas framtid och skapade politiska och sociala följder som varade långt efter att striderna upphört.

USA:s befrielsekrig började när de tretton kolonierna gjorde väpnat motstånd mot den brittiska kronans försök att begränsa deras självstyre. Konflikten eskalerade snabbt efter striderna vid Lexington och Concord 1775. George Washington tog befälet över den nybildade Continental Army och organiserade ett långvarigt krig mot världens starkaste imperium. Frankrikes inträde 1778 gav USA militärt och ekonomiskt stöd som förändrade maktbalansen. Kriget avslutades med segern vid Yorktown 1781 och Parisfreden 1783, där Storbritannien erkände USA:s självständighet.

Människan har tagit kontroll över sin egen evolution genom teknik, genmodifiering och artificiell intelligens. När vi inte längre är begränsade av kroppen, döden eller biologin, omformas själva idén om vad det är att vara människa. I den post-mänskliga eran suddas gränsen ut mellan människa och maskin, liv och program, individ och nätverk. Frågor om mening, identitet och etik blir mer brännande än någonsin, eftersom gamla svar inte längre räcker. Kanske handlar framtiden inte om att förlora det mänskliga – utan om att uppfinna det på nytt.

Demokrati betyder folkstyre och innebär att makten utgår från folket. Alla medborgare har rätt att delta i beslutsfattandet, ofta genom fria och regelbundna val. Systemet bygger på principer som jämlikhet, yttrandefrihet och respekt för mänskliga rättigheter. I en demokrati ska makten vara begränsad och kunna granskas av folket och fria medier. Målet är att skapa ett samhälle där alla har inflytande och där beslut fattas på ett rättvist och öppet sätt.

Kommunism är en politisk och ekonomisk ideologi som bygger på tanken att alla produktionsmedel ska ägas gemensamt och att klasskillnader ska avskaffas. Den formulerades främst av Karl Marx och Friedrich Engels under 1800-talet som en reaktion mot industrialismens ojämlikhet. I teorin ska resurser fördelas efter behov, inte efter makt eller rikedom. I praktiken har kommunistiska stater som Sovjetunionen, Kina under Mao och Kuba ofta präglats av central kontroll, censur och ekonomiska problem. Idén om jämlikhet kvarstår, men dess försök att genomföras har nästan alltid lett till nya hierarkier och brist på frihet.

Kapitalism är ett ekonomiskt system där både människor och företag får äga saker själva, som affärer, fabriker och pengar. I kapitalism tjänar man pengar genom att sälja saker eller tjänster som andra vill köpa, och företag tävlar med varandra om att göra det bästa och billigaste för att få fler kunder. Den här tävlingen kan göra att det kommer nya idéer och att saker förbättras snabbt. Samtidigt kan det också göra att vissa blir väldigt rika medan andra får det svårt, eftersom systemet inte automatiskt delar ut pengar eller resurser jämnt. Därför försöker många länder som använder kapitalism också ha regler som ska göra att det blir mer rättvist, till exempel skatter och stöd till skolor och sjukhus.