Lärmiljöpodden

Psykologen Malin Valsö har skrivit en bok om den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola. Vi pratar om varför ser det ut som det gör i den svenska skolan hur det traditionella klassrummet fungerar med ny pedagogik och digitala verktyg. På jakt efter en optimal lärmiljö fördjupar vi oss i kognitions- och neuropsykologisk forskning, om hur vår kunskapsinlärning fungerar och hur den fysiska miljön påverkar elevernas lärande. Med oss har vi också Nathalie Boujenbe och Samantha Coards som just nu spelar in talkshowen ”Superföräldrar” för UR/SVT. En programidé sprungen ur deras eget föräldraskap med barn med diagnos inom autismspektrat – en neuropsykiatrisk funktionsvariation (NPF).

Vi möter Olle Burell, arkitekt och socialdemokratisk politiker - som under perioden 2014 till 2018 var skolborgarråd i Stockholms stad. Burell var även ordförande i Utbildningsnämnden och Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) vars lokaler dagligen brukas av mer än hundratusen lärare och elever. Som skolborgarråd 2014–2018 bidrog Olle till att vända elevresultaten uppåt och minska klyftorna mellan Stockholmsskolor. Men hur ökar man likvärdigheten i hela landets skolor? Behövs det t.ex. ett Nationellt centrum för lärmiljö? Dagens ”Sidekick” är Karolina Lorentzi, arkitekt på Tengbom som också är ordförande för Skolhusgruppen som är en tvärvetenskaplig förening med medlemmar som arbetar med skolplanering och skolplaneringsfrågor professionellt. Vi pratar om de frågor som föreningen driver och om vem som ska äga ansvaret för god lärmiljö.

Visuellt buller, ljud från installationer och svårt att hitta i skolans överfulla korridorer? Upp till 5 barn i varje klass har en neuropsykiatrisk funktionsvariation och över 50% av dem som är hemmasittare uppger brister i skolmiljön som den bakomliggande orsaken till varför man inte mäktar att gå dit. Det finns miljö som hjälper och som stjälper. Trots det - och trots att vi vet hur hjärnan fungerar så är kunskapen om hur man intryckssanerar bristfällig. Arkitekten Anna Ellingsen vill ändra på det. Vi pratar om vad man kan göra och bör tänka på för att våra skolor ska bli mer inkluderande. Med oss på telefon från Seoul har vi också med oss arkitekten Johanna Hallgren som tillsammans med Feliz Coskun tagit fram ARQ-rapporten ”Inkluderande lärmiljöer”  – en bra verktygslåda att tillgå med exempel och råd på vägen när man bygger om eller nytt.

Vad är viktigare än den miljö där våra barn vistas och som - sett till antal elever och lärare, är Sveriges största arbetsplats? Lärmiljö är (enl. SPSM) hela den miljö och de sammanhang som en person befinner sig i under exempelvis en skoldag. Det handlar om att lägga ett stort pussel med bitar som påverkar den fysiska, sociala och pedagogiska miljön. Bitar där arkitekturen bara är en del - men som sammankopplade är avgörande för om miljön hjälper eller stjälper lärande. Tillsammans med sina gäster söker arkitekten Louise Sassene efter bitarna. Nya avsnitt varje onsdag. ​