Lag&Avtal podcast

Richard var den mest kvalificerade kandidaten till en anställning som lektor på Södertörns högskola. Men högskolan valde att avbryta tillsättningen av tjänsten. Richard fick inte jobbet eftersom han är döv och åtgärderna för tillgänglighet som skulle krävas, främst i form av tolktjänster, skulle bli för dyr, enligt arbetsgivaren.Högskolan ansåg att Richard saknade sakliga förutsättningar för tjänsten. Det skulle behövas tolk vid totalt 450 tjänstgöringstimmar per år, förutom förberedelsetid. Beroende på vilket upphandlingsavtal som tillämpades skulle prislappen hamna mellan 700 000 och 950 000 kronor, räknade högskolan ut. Och då hade även ett lönebidrag tagits med.Alltså bedömde arbetsgivaren att det skulle bli mer än en fördubbling av lönekostnaden.Diskrimineringsombudsmannen tog fallet till Arbetsdomstolen och krävde 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till Rikard. DO ansåg att Rikard hade missgynnats genom att högskolan inte hade vidtagit de skäliga åtgärder för tillgänglighet som hade behövts för att han skulle komma i en jämförbar situation med personer som inte är döva och som kan kommunicera med talspråk.Sverige är bundet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och har att skydda och främja förverkligande av rätten till arbete. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av en arbetssökande på grund av dennes funktionsnedsättning. Staten ska vara ett föredöme i dessa sammanhang. Högskolan är en relativt stor och resursstark arbetsgivare.Avsnittet synar Arbetsdomstolens dom AD 2017 nr 51.Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal.

Förra årets mest uppmärksammade uppsägning är nog den av Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson från anställningen på Gothenburg RoRo Terminal AB. Tvisten kring giltigheten av uppsägningen är ämnet för detta podcast-avsnitt. Närmare bestämt benar vi i preskriptionen som slog till om fackförbundets ogiltighetstalan. Speciellt för målet var att kollektivavtalet mellan Sveriges Hamnar och Hamnarbetarförbundet, det så kallade Kajavtalet, hade sagts upp. Avtalet upphörde att gälla vid en ömtålig tidpunkt.Svensk arbetsrätt anses ha korta preskriptionstider i ett internationellt perspektiv, är det rimligt? Håller det EU-rättsligt? Detta avsnitt analyserar mellandomen AD 2025 nr 97. Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal.RÄTTELSE: I podcast-avsnittet påstås att det efter mellandomen endast återstår för Arbetsdomstolen att pröva eventuell föreningsrättskränkning enligt MBL och kollektivavtalet samt hindrande enligt förtroendemannalagen.Lyssnaren kan därmed få intrycket att arbetsgivarens påståenden att Erik Helgeson utgör ett hot mot rikets säkerhet skulle kunna bli hängande i luften.Men det är inte korrekt. Förutom yrkanden om föreningsrättskränkning och hindrande av facklig förtroendeman kommer Arbetsdomstolen även att pröva om det fanns sakliga skäl för uppsägningen av Erik Helgeson. Hamnarbetarförbundet har yrkat på både allmänt och ekonomiskt skadestånd i den tvistefrågan, något som inte är preskriberat. Därmed finns fortfarande möjligheten att Erik Helgeson blir rentvådd från arbetsgivarens anklagelser.

En muslimsk kvinna ville kunna bära huvudduk i sitt arbete som trygghetsvärd. Hennes arbetsgivare nekade henne den rätten med hänvisning till en neutralitetspolicy. Avsnittet analyserar Arbetsdomstolens dom AD 2023 nr 71.Kvinnan arbetade i Stockholms tunnelbana som anställd vid ett säkerhetsföretag. Hon var utbildad väktare och muslim. 2020 började hon bära huvudduk på arbetspassen. Men hennes arbetsgivare hade en så kallad neutralitetspolicy som förbjuder anställda att bära synliga religiösa eller politiska symboler.Då kvinnan vägrade rätta sig efter policyn, fick hon sluta på säkerhetsföretaget.I Arbetsdomstolen yrkade trygghetsvärden i första hand att arbetsgivaren hade utsatt henne för direkt diskriminering genom att utestänga henne från arbetet samt genom uppsägning av hennes anställningsavtal, på grund av att hon är en muslimsk kvinna som bär huvudduk.I andra hand hävdade käranden indirekt diskriminering. Ytterst ville hon att neutralitetspolicyn skulle förklaras sakna verkan.Från arbetsgivarsidan har hävdats att neutralitetspolicyn finns till av arbetsmiljöskäl. För att arbetspassen ska vara trygga i tunnelbanan är det viktigt att de anställda inte bär synliga religiösa eller politiska symboler.Praxis från såväl Europadomstolen som EU-domstolen medger neutralitetspolicy om det finns ett verkligt behov.Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal.

En heltidsfacklig avskedades. Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren hade fog för sin åtgärd. Domen har väckt debatt. Vem ska nu våga engagera sig fackligt? Men är det en rimlig tolkning av domen?En heltidsfackligt förtroendevald på Försäkringskassan avskedades. Arbetsgivaren ansåg att kvinnan hade fuskat till sig mer lön och ersättning än vad hon hade rätt till genom att tidredovisa på ett felaktigt sätt.Arbetsdomstolen gav arbetsgivarsidan rätt, avskedandet var lagligt. Men domen, AD 2026 nr 2. har väckt uppmärksamhet och debatt. En del hävdar att folk kommer avskräckas från att ta fackliga uppdrag i en tid då det kan vara svårt för fackförbunden att hitta lokala förtroendevalda. Men kan man dra sådana slutsatser av domen?Å ena sidan kan målet väcka frågor om hur lokala fackliga förtroendevalda bör arbeta med digitala verktyg för att säkerställa integriteten i sitt uppdrag och skyddet av medlemmar som söker stöd. Arbetsgivaren gick metodiskt tillbaka i elektroniska spår av mobiltelefonsamtal och arbete vid jobbdatorn för att underbygga avskedandet.Å andra sidan har käranden, fackförbundet Akavia, endast yrkat på ogiltigförklaring av avskedandet. Man har inte hävdat brott mot exempelvis förtroendemannalagen eller föreningsrättskränkning.Därmed prövar Arbetsdomstolen endast frågan om avskedandets giltighet. Prövningen går till på samma sätt som för vilken anställd som helst.Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal.

Avskedanden och uppsägningar av personliga skäl är återkommande grund för arbetsrättsliga tvister. Vilka trender finns i dessa mål, hur utvecklas praxis och vad är det som gör att en tvist letar sig hela vägen till högsta instans, Arbetsdomstolen?I det här avsnittet diskuterar Åsa Erlandsson, Setterwalls Advokatbyrå och Mattias Lahti Davidsson, Lag&Avtal ett urval domar från Arbetsdomstolen som rör avskedande eller uppsägning av personliga skäl.Arbetsgivarna går hem med segern i de allra flesta mål, tio av tolv. Varför är det så? Hälften av domarna är så kallade B-mål, överklagade från tingsrätt. I sex av de tolv målen är staten part (Polismyndigheten: 2, Försäkringskassan: 2, Försvarsmakten: 1 och Riksdagsförvaltningen: 1). Är det en slump eller finns det förklaringar?Vidare handlar samtalet om ändringarna i lagen om anställningsskydd som nu varit gällande i drygt tre år.Utgångspunkten för avsnittet är ett urval av 12 domar meddelade från slutet av 2024 till och med nu. Vi har sorterat bort domar som inte når fram till kärnfrågan om sakliga skäl för uppsägning eller avskedande. Det kan exempelvis handla om att talan har hunnit bli preskriberad. Det här är domarna: AD 2024 nr 95, AD 2024 nr 103, AD 2025 nr 12, AD 2025 nr 23, AD 2025 nr 46, AD 2025 nr 60, AD 2025 nr 70, AD 2025 nr 85, AD 2025 nr 98, AD 2025 nr 99, AD 2026 nr 2 samt AD 2026 nr 3

Det har varit en rejäl vinter. Snöoväder har hindrat somliga från att komma i tid till jobbet. Praxis är att man blir utan lön. I det här avsnittet benar vi i de äldre domarna om ”naturhinder”. Ett snöfall över Linköping den 28 december 1976 innebar att 650 av Saab-Scanias 4 100 tjänstemän kom minst 30 minuter för sent till jobbet. En del som bodde åt Motalahållet till uteblev helt från arbetet.Ett snöoväder i Västsverige den 16-17 november 1995 resulterade i att hundratals byggnadsarbetare uteblev från arbetet hos Skanska Bygg AB.Båda dessa händelser utmynnade i rättstvister som prövades av AD. Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling benar i AD 1977 nr 202 pch AD 1999 nr 93.Målen liknar varandra. Bägge handlar om omöjlighet som uppstår på grund av snöoväder, naturhinder som det kallas. I målen prövar Arbetsdomstolen rätten till ersättning till arbetstagare fastän arbete inte har blivit utfört. I det äldsta målet är det dåvarande Verkstadsföreningen och Saab-Scania som hade stämt SIF och vill att AD ska fastställa att det inte föreligger någon sådan ersättningsskyldighet. I målet från 1990-talet är det Byggentreprenörerna och Skanska som är kärande och Byggnadsarbetareförbundet som är svarande.Diskussion följer om det är vettigt att arbetstagaren ska stå hela risken. Jessica Berlin drar en lans för någon form av lösning, eventuellt en "snöpenning".

En socialsekreterare i Krokoms kommun tar sitt liv samma dag som överläggningen om hans eventuella avskedande ska äga rum. Den tragiska händelsen är slutet på en flera månader lång period då socialsekreteraren larmat om mobbning från en chef.Kommunen utreder och finner att någon mobbning inte har förekommit. Istället börjar arbetsgivaren prata om att dela ut en varning, alternativt säga upp socialsekreteraren. Slutligen inleds proceduren mot avskedande samtidigt som socialsekreteraren visar tecken på att gå djupare och djupare in i en depression. Händelseförloppet kulminerar med att socialsekreteraren tar sitt liv.Två chefer i kommunen åtalas för vållande till annans död och arbetsmiljöbrott. En straffrättslig process följer. Advokat Tobias Normann på Mannheimer Swartling och programledare Mattias Lahti Davidsson, Lag&Avtal, granskar Östersunds tingsrätts fällande dom respektive den friande domen i Hovrätten för nedre Norrland.Krokommålet ligger nu tio år tillbaka i tiden men är klassiskt. För första gången stod det i klar dager att arbetsmiljöansvaret kan sträcka sig långt in i den psykosociala sfären. 

”Jag kommer köra över dig med bilen och bränna ner ditt hus med dina föräldrar i.” Ett påstått dödshot uttalat på fritiden ledde till avskedande av en bergarbetare i Malmberget. Arbetsgivaren LKAB fick veta att bergarbetaren hade hotat en kollega på fritiden på en sportbar och valde att skilja honom från tjänsten. IF Metall drev linjen att hotet aldrig hade uttalats och att avskedandet borde ogiltigförklaras.Hur går Arbetsdomstolen till väga med bevisningen när ord står mot ord? Hur klarar domstolen av att värdera bevisningen i just detta konkreta fall? När finns det sakliga skäl för avskedande för något som hänt utanför jobbet? Det tittar vi närmare på i detta avsnitt som handlar om AD-dom nummer 55 från 2022.Medverkar gör Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare är Mattias Lahti Davidsson.

Lag&Avtals podcast handlar denna gång om den första visselblåsardomen. En plastikkirurg ville ha skadestånd för de repressalier hon ansåg sig ha blivit utsatt för. Prövningen i Arbetsdomstolen stannade vid att hennes larm saknade allmänintresse.Visselblåsarlagen ska ge ett skydd till den som slår larm om missförhållanden. Men ett krav är att det finns ett allmänintresse att de rapporterade missförhållandena avslöjas. Annars är lagen inte tillämplig.I juni i år meddelade Arbetsdomstolen den första domen om Visselblåsarlagen. Tvisten står mellan Läkarförbundet, som företräder en medlem, och arbetsgivaren Art Clinic.I detta avsnitt medverkar Erik Grahn, doktorand i civilrätt. Hans avhandling som publiceras i närtid handlar om arbetstagarens skyldigheter enligt anställningsavtalet och när dessa bortfaller eller måste nyanseras på grund av det skydd som finns för privatliv, yttrandefrihet och religionsfrihet i Europakonventionen.Med är också Tobias Normann, arbetsrättsadvokat på Mannheimer Swartling.Arbetsdomstolen underkänner plastikkirurgens avvikelserapporter. De når inte upp till kravet på allmänintresse. Poddarna frågar sig hur höga kraven är som ställs på visselblåsare för att de ska få lagens skydd? Måste visselblåsaren exempelvis kunna styrka att missförhållandena faktiskt ägt rum? Har Arbetsdomstolen haft sönder lagen med så högt ställda krav? Kommer lagen i så fall funka framgent?