KSLA-podden

I andra avsnittet av KSLA-podden om fjärranalys vid kartering av skogsskador ger experterna exempel på framtidsprojekt inom området, till exempel den forskning som pågår för att göra riskkartor med hjälp av laserdata för att kunna förutse var det finns ökad risk för skador av granbarkborre och stormar. Annat som behöver utvecklas är referensdata vid olika typer av skador liksom operativ användning av AI- och maskininlärning. Erik Willén samtalar med Eva Lindberg, Håkan Olsson och Simon Johansson. Välkommen till gröna samtal med KSLA!

Fjärranalys är ett samlingsnamn för tekniker som avbildar jordytan med sensorer placerade på satelliter, flygplan, drönare eller fordon. Exempel på sensorer är digitala kameror, laserskannrar och radar. Tekniken används bland annat för att kartera skogens tillstånd och förändringar. Erik Willén, Manager Precision Forestry StoraEnso och medlem i KSLA:s skogsskadekommitté, samtalar i det här avsnittet av KSLA-podden om risker och möjligheter med fjärranalys för kartering av skogsskador, med Eva Lindberg, lektor i skoglig fjärranalys SLU, Håkan Olsson, professor emeritus SLU och Simon Johansson, datascientist Skogsstyrelsen. Välkommen till gröna samtal med KSLA!

Almsjukan handlar det senaste avsnittet av KSLA-podden om, vad kan vi lära av den, hur kom den till Sverige, när och och hur kan den bekämpas? Välkommen till ett spännande samtal mellan experterna Karin Wågström, tidigare skogskonsulent på Skogsstyrelsen, Mårten Lind, doktor i svampgenetik och forskare vid SLU, och Jan Stenlid, professor i skogspatologi och ordförande i KSLA:s kommitté om skogsskador.

På Enaforsholm Fjällgård njuter man av lugnet, den goda maten och den vackra naturen. Och det går att ta sig dit med tåg. Hur är det att bo och verka som företagare utanför storstaden? Varför kommer man gärna tillbaka till Enaforsholm och varför är Enaforsholmskursen speciell? Jimmy Lyhagen pratar i senaste KSLA-podden med Elinor Wiklund, Sofie Werner och Anders Arnell om detta och om fjällvett, fjällvandring, fjällnatur, fjällhistoria och fjällföretagande.

Det är inte lätt att vara ung tall i norra Sverige konstaterar experterna i senaste avsnittet av KSLA-podden, som diskuterar problemet med skador på ungskog, framför allt betesskador och svampangrepp.På kort sikt behöver vi hantera de skadade skogar vi har idag; på lång sikt behöver vi dels förebygga framtida skador dels skaffa oss mer kunskap. Men vi kan inte sitta och vänta på forskning och resultat utan behöver testa oss fram och på det sättet skaffa oss praktisk erfarenhet av olika insatser och idéer.KSLA är en mötesplats för frågor inom de gröna näringarna och bidrar till att sprida och höja kunskapen inom olika områden genom debatter och dialog, seminarier och samtal – välkommen till gröna samtal med KSLA!Medverkar gör: Jan Stenlid, professor i skogspatologi vid SLU, Anna Marntell, skoglig specialist på skogsskador i norr på SCA, Henrik Svennerstam, forskare och expert på törskatefrågor vid Skogforsk, samt Tobias Gramner, projektledare för Skogsstyrelsens samverkansprojekt: ”Multiskadad ungskog i norra Sverige”.Samtalet leds av Ola Kårén, skogsskötselschef SCA Skog AB, och Louise Eriksson, docent i psykologi och forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet, medlemmar i KSLA:s skogsskadekommitté.

Varför är det så viktigt att minska antibiotikaresistensen?– Vi har inget val; vill vi vara säkra på att de läkemedel vi har idag är verksamma även imorgon måste vi ta krafttag redan idag och minska antibiotikaresistensen, säger Maria Smith, generalsekreterare på Axfoundation i detta poddsamtal med Eva Pettersson, KSLA:s vd, och Annika Åhnberg, Sveriges jordbruksminister mellan 1996 och 1998 när diskussionen inom området inleddes.Sverige ligger långt framme i detta arbete. Axfoundation och KSLA tar genom Antibiotikaplattformen – från gård till gaffel initiativ till att kraftsamla och samordna bredden av aktörer över sektorsgränser för att tillsammans öka takten i arbetet mot antibiotikaresistens. Under 2021 har plattformen genomfört kunskaps- och nätverksseminarier samt startat en leverantörsdialoggrupp kallad Antibiotikadialogen. KSLA har, som oberoende aktör, ett stort ansvar för att verka inom området, till exempel genom att prata djurhållning. Antibiotikaplattformen har testats och vidareutvecklats och kommer att utvärderas under 2022. Vikten av arbete och samarbete mot antibiotikaresistens, vilka aktiviteter som pågår inom området samt vad som kan göras ytterligare för att inspirera globalt och lokalt till ökade insatser inom området är i fokus i detta avsnitt av KSLA-podden – välkommen till gröna samtal med KSLA!

Hur kommer det sig att vi inte ser mer resultat av hållbarhetsarbetet trots att det pågått så länge och vi vet så mycket? Hur förankrar vi hållbarhetsarbetet så det blir meningsfullt på det lokala planet? Är hållbarhet ett sekulariserat sätt att se på omvärlden och ta hand om naturen när det religiösa sammanhanget har förändrats? Tålamod, lyhördhet och respekt för skilda uppfattningar och förutsättningar måste prägla även diskussionen om hållbarhet. Vi beskriver inte en framtid, vi måste hitta olika vägar mot hållbara framtider som passar olika personer, platser och tider.Detta och annat får du svar på i detta tänkvärda avsnitt av KSLA-podden, en resa i hållbarhetens historia och kontext. Välkommen till gröna samtal med KSLA – en plattform för obekväma samtal och konstruktiv dialog om problem och lösningar inom de gröna och blå näringarna!