Kriminologerna

2012 hittas Amina död i sin lägenhet i Landskrona. Hennes lillebror Burak ringer in larmet – men snart står det klart att han själv är gärningspersonen. Han har mördat sin egen syster på grund av en stark uppfattning att Amina brutit mot familjens heder. I avsnittet pratar vi om hedersrelaterad brottslighet och om hur Buraks syn på rätt och fel ledde till mordet. Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, använder situationell handlingsteori för att förklara hur moral, självkontroll och miljö samverkar i just den här typen av brott.Relaterad litteratur: Wikström, P. O. (2006). Linking Individual, Setting and Acts of Crime. Situational Mechanisms and the Explanation of Crime. Ur: Wikström, P.-O. & Sampson, R. J. (red). Explaining Crime: Contexts, Mechanisms and Development. Cambridge. Cambridge University PressWikström, P. O. H. (2004). Crime as Alternative. Towards a Cross-Level Situational Action Theory of Crime Causation. Ur: J. McCord. (red.). Beyond empiricism: Institutions and intentions in the study of crime. Advances in Criminological Theory 13. New Brunswick: TransactionWikström, P.O.H., Oberwittler, D. Trieber, K., Hardie, B. (2012). Breaking Rules. The Social and Situational Dynamics of Young People’s Urban Crime. Oxford: Oxford University Press.

I Värnamo hittas två kvinnor döda i sina hem. Båda fallen misstänks först att vara självmord. När polisens arbete pekar mot mord leder spåren till samma person: Martina – en kvinna präglad av missbruk, bristande självkontroll och destruktiva relationer. De mördade: Hennes väninna och hennes egen mamma.I avsnittet analyserar universitetsadjunkt Sofia Persson hur teorin om låg självkontroll kan användas för att förstå Martinas liv, hennes beslut och de två morden på både väninnan och mamman. Samtalet ger en bild av hur impulsivitet, missbruk och kaotiska livsvillkor kan skapa grogrund för grovt våld.Relaterad litteratur: Gottfredson, M.R. & Hirschi, T. (1990). A general theory of crime. Stanford, Calif.: Stanford University Press.

I det här specialavsnittet möter vi Hasse Aro, en av Sveriges mest erfarna och välkända kriminaljournalister, för ett fördjupande samtal om kalla fall. Vad betyder egentligen ett kallt fall? Varför förblir vissa brott olösta, trots spår, misstankar och åratal av utredningsarbete? Och vilka möjligheter finns till att lösa fall idag, med ny teknik, förändrad lagstiftning och ett ökat intresse för true crime? Tillsammans med kriminologerna Charlotta Thodelius och Sofia Persson diskuteras uthållighet, kriminologisk kunskap, polisiär erfarenhet, mediernas roll och de svåra avvägningar som görs när resurser ska fördelas. Trevlig lyssning!

En ung man hittas död – till synes av en olyckshändelse. Men snart börjar ryktena viska om något annat. I detta avsnitt granskar vi det kallblodiga mordet på Jakob, som förgiftades med GHB av sin flickvän Bea. Med hjälp av social inlärningsteori förklarar vi hur brottsligt beteende formas och varför vissa lär sig att mord kan vara en rimlig lösning. Expert i dagens avsnitt är Sofia Persson, universitetsadjunkt i kriminologi.Relaterad litteratur:Akers, R. (2009). Social learning and social structure: a general theory of crime and deviance. Transaction paperback ed. New Brunswick, N.J.: Transaction publ.Engdahl, O. & Lindgren, S-Å. (2021). Varför begår människor brott?: samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga. Andra upplagan Lund: StudentlitteraturSutherland, E., Cressey, D. R. & Luckenbill, D. (1992). Principles of criminology. 11. ed. Dix Hills, N.Y.: General Hall

Det har gått tio år sedan skolattacken i Trollhättan – ett brott som fortfarande väcker starka känslor och påverkar vår syn på trygghet i skolmiljöer. I detta avsnitt av Kriminologerna samtalar vi med Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, som med hjälp av det kriminologiska begreppet herostratussyndrom analyserar de bakomliggande drivkrafterna hos gärningspersonen.Attacken ses som en hämnd mot samhället, ett försök att bli ihågkommen genom våld och symbolik. Gärningspersonen Anton hade få relationer, upplevde sig sviken av samhället och drevs av en vilja att bli berömd – hellre ökänd än okänd. Genom sju kriterier för herostratiska brott får vi en djupare förståelse för hur extrema våldshandlingar kan bli en akt av självglorifiering, makt och mytbildning.Ett avsnitt om samhällsansvar, emotionell utsatthet och hur brott kan bli en mörk väg till odödlighet.Relaterad litteratur: Borowitz, A. (2005). Terrorism for self-glorification: the herostratos syndrome. Kent, Ohio: Kent State University Press.Newman, K.S. (red.) (2004). Rampage: the social roots of school shootings. New York, N.Y.: Basic BooksThodelius, C., Währborg, P., Sandén, H. & Besslinger, C. (2021). Kriminologiska perspektiv på dödligt skolvåld. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

En ensam man, få sociala kontakter. En mors död. Ensamhet och tillfälle. Vad får Anton, dömd för sexuella övergrepp på en avliden person, att begå något av det mest avskyvärda och tabubelagda brotten: nekrofili? Det här är säsongsavslutningen av podden Kriminologerna. Tillsammans med forskare från Högskolan i Borås söker vi de kriminologiska förklaringarna till några av Sveriges mest uppmärksammade brott.Relaterad litteratur: Merton, R. K. (1938). Social Structure and Anomie. American Sociological Review, 3(5), 672–682. https://doi.org/10.2307/2084686