Latest episode
15. NPF och IF i brottsförebyggandet – vad missar vi?
45:44||Ep. 15Barn och unga med funktionsnedsättning är en grupp som ofta hamnar i skymundan inom det brottsförebyggande arbetet. Forskning visar att unga med funktionsnedsättning löper en ökad risk att utsättas för olika former av våld och övergrepp, samtidigt som de också kan vara förövare.I det här avsnittet samtalar vi med Malin Ekman Aldén, generalsekreterare, och Maria Melin, utredare, vid Myndigheten för delaktighet, om normbrytande beteende och kriminell rekrytering bland barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och intellektuell funktionsnedsättning (IF). Särskilt fokus riktas mot barn och unga med IF, och mot hur erfarenheter av att misslyckas i skolan och att inte passa in kan skapa sårbarhet för rekrytering till kriminella nätverk. Vi pratar bland annat om föräldrars villkor och påfrestningar, samt hur brister i samhällets stöd riskerar att förstärka utsattheten bland barn och unga som redan befinner sig i en utsatt position.Samtalet spelades in live under Socionomdagarna 2025.Programledare är Peter Andersson och Klara Hussénius, forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Länkar för fördjupningSamtalet tar sin utgångspunkt i rapporten Brottsförebyggande arbete för barn och unga med funktionsnedsättning: En kunskapssammanställning om normbrytande beteende och kriminell rekrytering av barn och unga med funktionsnedsättning. Vi nämner bland annat riskfaktorer för normbrytande beteende, gruppskillnader i sannolikheten att få en diagnos, och bristande stöd till föräldrar. Vi nämner också begreppen mate-crime och cuckooing; former av utnyttjande som uppmärksammats i denbrittiska policykontexten.
More episodes
View all episodes
14. Hur ser relationsvåld mot män ut?
40:48||Ep. 14Våld i nära relationer beskrivs ofta som ett könat socialt problem, där kvinnor är de vanligaste offren medan förövaren oftast är en man. Något som är mer ovanligt – och mer sällan diskuteras – är att det också finns män som utsätts för våld i sina nära relationer. Hur ser den utsattheten ut, och på vilket sätt skiljer den sig från kvinnors? Och varför väcker frågan om mäns våldsutsatthet ibland kritik och starka reaktioner i den offentliga debatten? Vi möter vi Maria Björsson, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten, som varit med och tagit fram rapporten Tystnadens pris: Kartläggning av mäns utsatthet för våld i nära relationer. Med utgångspunkt i rapporten pratar vi om olika former av våld, destruktiva maskulinitetsnormer och hur man ska förstå sambandet mellan mäns våldsutsatthet och våldsutövande.Länkar för fördjupningI avsnittet uppehåller vi oss framför allt kring rapporten Tystnadens pris: Kartläggning av mäns utsatthet för våld i nära relationer. Ett centralt resultat i rapporten är att män primärt rapporterar utsatthet för psykiskt våld, något som också framkommer forskning. Vi nämner även en annan rapport från Jämställdhetsmyndigheten, om mäns delaktighet i att motverka mäns våld mot kvinnor, och en artikel i Kvartal som ifrågasätter om psykiskt våld verkligen ska kallas för våld. Ett lästips med avseende på mäns våldsutsatthet och maskulinitet är också Caroline Hanséns avhandling.
13. Hur funkar familjehemsmarknaden?
43:56||Ep. 13Familjehemsvården berör tusentals barn, familjer och socialarbetare runt om i Sverige, men socialtjänsten kämpar ständigt med att hitta familjehem. Under de senaste decennierna har en ny marknad vuxit fram: den konsulentstödda familjehemsvården, där privata aktörer anlitas för att rekrytera och stötta familjehem på uppdrag av kommunerna. Vi pratar med Evelina Fridell Lif, nybliven doktor i socialt arbete, om hur familjehemsmarknaden fungerar. Vad vet man om omfattningen av den konsulentstödda familjehemsvården, och hur kan man förstå det faktum att företag och organisationer anlitas för att utföra arbetsuppgifter som ursprungligen tillfallit socialtjänsten? Vilka konsekvenser får den så kallade marknadiseringen för barnen, för familjehemmen och för det offentliga ansvaret? Programledare är Peter Andersson och Klara Hussénius, forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Länkar för fördjupningI avsnittet pratar vi bland annat om i vilken omfattning svenska kommuner använder sig av konsulentstödd familjehemsvård, något som Evelina studerat inom ramen för sin avhandling. Hon har även undersökt hur socialarbetare uppfattar användningen av privata familjehemsaktörer, och familjehemsföräldrars egna erfarenheter av att navigera i ett välfärdslandskap där både offentliga och privata aktörer erbjuder stöd och uppdrag. Under avsnittet nämner vi också den statliga utredningen För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66).
12. Rustar Socionomutbildningen för verkligheten?
42:22||Ep. 12Socionomutbildningens roll har under senare år seglat upp som en fråga på högsta politiska nivå. Kritiker menar att dagens socionomer inte är tillräckligt rustade för verklighetens utmaningar. Men hur välgrundad är den kritiken egentligen – och varför möter förslagen om att reformera utbildningen så starkt motstånd från landets lärosäten?I det här avsnittet samtalar vi med Stefan Wiklund, professor och prefekt vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Vi tar avstamp i socialt arbetes historia, från yrkets praktiska rötter till dess etablering som akademiskt ämne. Därifrån fördjupar vi oss i utredningen om socionomutbildningen och diskuterar vad den kan komma att betyda för framtidens socionomer – och för socialt arbete i stort. Programledare är Peter Andersson och Klara Hussénius, forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Länkar för fördjupning:I avsnittet pratar vi bland annat om utredningen En socionomutbildning i tiden (SOU 2025:27), skuggutredningen, och remissvar gällande aktuell utredningen hittar ni här.
11. Socialpolitik för de starkaste?
40:46||Ep. 11Bidragstak, aktivitetskrav och en ny kvalificeringsmodell till välfärden – Tidöregeringen planerar flera stora reformer som markerar en kursändring för den svenska socialpolitiken. Målet är tydligt: färre i bidrag, fler i arbete. Vilka oavsiktliga konsekvenser kan reformerna få, och vilka samhällsinstanser ska hantera dem? Finns det en risk att utanförskapet istället fördjupas? Hur påverkas människor i de mest utsatta livssituationerna – de som redan i dag har svårt att få stöd och allt oftare söker hjälp hos civilsamhället?Under Almedalsveckan bjöd Sveriges Stadsmissioner och podcasten Koll på socialt arbete in till ett samtal om framtidens socialpolitik och dess mänskliga konsekvenser. Programledare är Peter Andersson och Klara Hussénius, forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. MedverkandeJonas Rydberg (fd Wihlstrand), generalsekreterare, Sveriges StadsmissionerErik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, Uppsala kommunOliver Rosengren (M), riksdagsledamotHeike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
10. Vem betalar priset för anhörigomsorgen?
39:11||Ep. 10Trots att Sverige har en förhållandevis utbyggd äldreomsorg står anhöriga för merparten av omsorgen om äldre. Men vem är det egentligen som ger den obetalda omsorgen – och vad får det för konsekvenser? I det här avsnittet möter vi Petra Ulmanen, fil. dr och universitetslektor i socialt arbete, för ett samtal om anhörigomsorg och kön. Hur ska vi förstå att familjen saknar lagstadgat ansvar – men ändå ofta bär det tyngsta lasset? Hur påverkas arbetsliv, relationer och livsvillkor när vuxna barn kliver in som obetalda omsorgsgivare? Och varför är det framför allt kvinnor som berörs?Vi återknyter till Jämställdhetspolitiska utredningen som presenterades för tjugo år där äldreomsorgen lyftes fram som en kritisk jämställdhetspolitisk fråga i paritet med barnomsorgen. Vad har hänt sedan dess och vilka utmaningar står vi inför framåt? Programledare är forskarna Peter Andersson och Klara Hussénius från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
9. Ska socionomer jobba med trauma?
46:17||Ep. 9Trauma är ett begrepp som allt oftare används i den socialpolitiska debatten, men vad betyder det egentligen? Och hur stor plats ska det ta i socialt arbete? Vi pratar med Jenny Svebeck, socionom och legitimerad psykoterapeut som också är verksam som adjunkt på institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Varför är det viktigt att socialarbetare får handledning och varför är bemötandet så viktigt inom socialt arbete – hur kan arbetsplatsen förstås som ny läroplats efter examen? Hur påverkas man av att lyssna till traumaberättelser och betydelsen av att arbeta i en tillitsfull miljö. Programledare är forskarna Peter Andersson och Klara Hussénius från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Länkar för fördjupningI avsnittet pratar vi om ACE-faktorer kopplat till trauma, vi diskuterar också begreppet härbärgering/hållande i socialt arbete. Vidare nämns också begreppen sekundär traumatisering, vikarierande traumatisering och Compassion Fatigue (empatitrötthet).