Johannebergs församling

Predikan från Påskdagen om den tomma graven, kvinnorna i gryningen och hoppet som börjar i Kristi uppståndelse. Med bilden av krokusen i snön tolkas påsken som tecknet på att Gud redan har satt nytt liv i rörelse, även om fullheten ännu ligger framför oss. Texter som predikan anknyter till: Luk 24:1–12 Apg 3:14–16 2 Mos 15:2, 11 Rom 8:11

Detta är en predikan från långfredagen om korset, mörkret och hoppet i Kristus. Med utgångspunkt i Lukasevangeliet 23:26–49, och med referenser till Jesaja 53:1–12 och Filipperbrevet 2:6–11, rör sig predikan från palmsöndagens segertåg till långfredagens förnedring och stannar inför Jesu lidande, ensamhet och död. Samtidigt öppnas också hoppets perspektiv: den korsfäste är inte bara den plågade, utan också kungen, den rättfärdige och den som öppnar paradiset för den som inget längre har att komma med.

Utifrån Lukas 19:28–40 handlar predikan om Jesu intåg i Jerusalem på palmsöndagen. Jesus kommer inte som en kung bland andra, utan som Frälsaren som går före oss in i mörkret för att bära världens synd och ge den fred vi själva inte kan skapa.