Historiepodden

Sa någon romarriket!? Sällan har det varit så på tapeten som den här veckan. Men eftersom vi är killar med historia som yrke tänker vi på romarriket varje vaken sekund, så det här avsnittet spelades in några dagar före hajpen drog igång om att "killar tänker på romarriket". (Det gör väl kvinnor med ibland tror ju vi eftersom det är grunden till så stor del av vårat samhälle) Därför nämner vi komiskt nog inget om "romarriket-hajpen" i avsnittet. Med tanke på hur snabbt det går i den moderna medievärlden kanske ni redan har glömt vad som hände i början av veckan, isåfall kan ni lugnt och tryggt bara lyssna på ett rykande inaktuellt avsnitt om ett uppror i romarriket. När en tiktoktrend består i tre dagar, bestod romarriket i tusen år, lågt räknat.

Den skotska sjön Loch Ness är kanske världens mest vattendrag. Kanske med undantag för typ Atlanten eller så. Det är förvisso en stor sjö som ligger vackert till i de skotska högländerna. Men lite märkligt är det trots allt.Orsaken känner vi alla till. Hon heter Nessie och är världens absolut mest kända djur som inte finns… eller? Någonting måste ju finnas i de där mörka vattnen. Generation efter generation sedan 1930-talet kan inte bara ha inbillats och lurats? Eller?Det här blev ett spänstigt och roligt avsnitt som berörde lite oväntade teman. Inte minst kommer Daniel med ett kategoriskt svar till frågan. Mycket oväntat — och uppskattat.Glöm nu inte att tjacka biljett till ”Krig och fred”. Krigochfred.se för det.—Läslista:”Mysteriet Loch Ness” på SVT PlayRydén, Daniel, Den märkligaste boken i världen & andra mysterier, Historiska media, Lund, 2019Eriksson, Bo, Monster: en världshistoria om det skrämmande, Natur & kultur, Stockholm, 2016Plus massor av olika artiklar i allsköns tidningar

Vi återvänder till avsnitt 204 från 2018 och hamnar i soppan som är den amerikanska politiken under 1850 och 60-talet. Osämjan kring slaverifrågan och olikheterna i allt från kultur, klimat och ekonomi skar allt djupare i den amerikanska tillvaron. Det här är hela den komplicerade bakgrund som leder fram till inbördeskriget 1861.

Den 12 September 1943 skedde en spektakulär operation i de Italienska Apenninerna. Benito Mussolini hade störtats och var nu fånge hos sina landsmän. Hans gamle bundsförvant Hitler ville hjälpa honom bli fri. Det här är den osannolika historien om hur SS-mannen Otto Skorzeny med armbågarna slog sig in i historiens rullor, i veckan var det 80 år sedan.

En vanlig fråga till oss är ”hur kommer ni på nya ämnen hela tiden?”. Ibland får man sitta med öppna böcker och leta, men lika ofta har man behov av att bearbeta någonting.Vi gjorde vårt sponsrade Oppenheimer-avsnitt, NATO-processen tuggade på och Robin åkte till Hiroshima på semester.I förhoppning om katharsis kommer därför idag ett avsnitt om den verksamhet som förgiftat världen mer än Tjernobyl-olyckan, orsakat tusentals fall av sjukdom och död samt förvandlat paradisiska atoller till nukleära mardrömsfantasier. Kärnvapenprov.—Läslista:DeGroot, Gerard J. (2006). Bomben: ett liv. Stockholm: Natur och KulturGlas, Peter (2016). Först blir det alldeles vitt: en bok om atombomben. Lund: NovapressSöderholm, Carolina ”Fredsrörelsen” Populär historia 17/9 2013

I jakten på det här avsnittet i arkivets katakomber vadade vi plötsligt ut en sjö långt ner i källaren, först när vi kom upp på en ö en bit bort nådde vi lådan med avsnittsbandet. Det handlar om...öar. Det blir teorier om Påskön, teorier om mordfall på St Helena och upproriska italienare på en klippö utanför ön Sardinien, häng med!

Här kommer en variant ur vår lek "mötet" som inte tog sig igenom saxens arbete inför avsnittet om bärnstensrummet. Men respektabla medborgare och Grimbergs utvalda får förstås tillgång ändå.

Vi diskuterar och följer det magnifika och mytomspunna bärnstensrummet genom historien, från bärnstenens framväxt för 50 miljoner år sedan till jakten på det försvunna rummet under 2020-talet.

Säsongens första avsnitt tar oss till trånga gränder i Gamla stan året 1848. I Paris råder febrig revolutionsyra. I de svenska tidningarnas olika läger både lovprisas och nedsablas revolutionärerna.Såväl kungen, Oskar I, som resten av eliten vet att även svenskt folk kan sättas i rörelse. Två gånger de senaste decennierna har så skett. Det är den olösta frågan om representation som skavet. I Sveriges riksdag är det fortfarande medeltid. Adeln och bönderna har representation. Medelklassen och arbetarna står utanför.Den 18 mars är en middag planerad för reformvänner. På Brunkebergs torg, utanför salongen, kommer stora folksamlingar samlas. 1800-talets största svenska uppror är på väg att bryta ut…—Läslista:Berglund, Mats (2009). Massans röst: upplopp och gatubråk i Stockholm 1719-1848. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009Lundin, Claes En gammal stockholmares minnen (1904)Olofsson, Magnus ”Marsoroligheterna: Revolution på gång i Stockholm 1848” Populär historia 10 mars 2018