Historiepodden

Vi beger oss till Japans 1100-tal och följer etablerandet av en ny instution, shogunatet. Det blir klanfejder mellan Minamoto och Taira, räv och rackarspel när en viss Yoritomo i slutändan segrar och samlar makttunga ämbeten i sin hand. Före sin resa mot makten hade han gift sig med en flicka från den släkt han satt som gisslan hos, hon heter Masako och är från Hojoklanen. Tillsammans armbågar de sig fram i det japanska maktspelet. När Yoritomo avlider fortsätter Masako ränksmideriet på egen hand i ytterligare 25 år.

Så här inför stundande högtid återvänder vi till såväl grunderna som ursprunget till traditionerna för påsken. Avsnittet är från 2019 och det blir allt från Jesus till påskhare, ris, godis och förstås ägg i allehanda former. Påskigare än så här blir det inte.

De underliga varelser som finns i havens djup har genom hela människans historia hyrt en stor våning i vårt inre liv. Valar, sjöormar och sirener har lockat skrämt och intresserat generation efter generation.I det här avsnittet följer vi den varelse som på många sätt har varit allra mest avvikande. Bläckfiskens rykte har nästan genomgående varit dåligt. ”Det dummaste djuret” sa Aristoteles. ”Det läskigaste djuret” sa Victor Hugo.I sin ljuvliga bok ”Vattenvarelser” går historikern Jakob Christensson igenom bläckfiskens kulturhistoria. Inspirerad av honom hämtade vi monsterlitteraturen och påbörjade vår egen poddomsegling under havet.Välkomna!Litteratur:Christensson, Jakob, Vattenvarelser: en kulturhistoria, Bladh by Bladh, [Stockholm], 2021Eriksson, Bo, Monster: en världshistoria om det skrämmande, Natur & kultur, Stockholm, 2016Eriksson, Bo. (2009). Bestiarium: en medeltida djurbok. (1. uppl.) Stockholm: Dialogos.

Vi ska till perioden då stora Zoon i världens stora städer drog mängder av besökare, ju mer exotiska och desto större desto bättre. Inga var större än elefanterna. Det här är berättelserna om elefanterna Chunee och Jumbo, några av 1800-talets världsstjärnor. Avsnittet är från 2020 och har nummer 292 i ordningen.

I enlighet med halvt löfte i avsnitt 330 kommer här en vända till med Engelska inbördeskriget, och det finns mer att hämta. Men i det här avsnittet utbryter det så kallade "andra inbördeskriget" 1648 som kungen Karl I (också) förlorar, varpå parlamentet placerar honom bakom skranket i en rättegång. Lyssna för att höra resultatet och hur resonemangen gått kring detta.

Det finns en hel del historiska skeenden som förekommer så flitigt i våra berättelser att vi slutar tänka på hur underliga de egentligen är. Bondetåget 1914 till exempel. Hur kommer det sig att några borgare i Uppsala fick fler än 30 000 av Sveriges lantbrukare att sätta sig på tågvagnar för att uppvakta kungen? Och hur kunde kungens mottagande av dessa i sin följd leda till att Sverige bara några månader innan första världskrigets utbrott stod utan regering?Det fanns mycket underligt i luften de där vintermånaderna 1913 och 1914. Och genom att plocka fram mikroskopet för att nära undersöka en händelse som annars alltid används som del av berättelsen om demokratiseringen upptäcker man flera mänskliga och roliga händelser.Hoppas ni gillar avsnittet!Läslista:Frykberg, Ragnhild, Bondetåget 1914: dess upprinnelse, inre historia och följder, Hörsta, Stockholm, 1959Platen, Gustaf von, Bakom den gyllne fasaden: Gustaf V och Victoria : ett äktenskap och en epok, Bonnier, Stockholm, 2002Hägg, Göran, Svenskhetens historia, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2003Ohlsson, Per T., Svensk politik, Historiska media, Lund, 2014

I det här avsnittet avhandlar Daniel fenomen som har med hud att göra, och Robin har sammanställt olika exempel på lyssnarnas förslag på historiska karaktärer som passar in på Lönsboda-sidan av den välkända "Cervantes-Lönsboda"-skalan. Sedan delar Robin ut poäng till karaktärerna för att mäta hur långt ut på kanten av hemmasittande och anti-resande de var.

I veckan har Allsvenskan premiär och vi vill påminna hur viktigt fotboll kan vara. Ibland så viktigt att det spårar ur i krig, eller ja egentligen var det väl mer politiska skäl som låg bakom kriget, vilket vi tar upp. Men konflikterna mellan Honduras och El-Salvador underlättades inte av att de också just när stämningen var som sämst råkade möta varandra i viktiga VM-kvalmatcher 1969. Kriget pågick bara 100 timmar, varför det också kallas 100-timmarskriget. Avsnittet är i sig nästan antikt och när kartongen dammats av ses siffrorna 2014 inristat i den, avsnittsnummer 24.

Vi ger oss in i andra hälften av 1600-talet, vibrationerna av den svenska stormaktens glansfulla klang genjuder alltjämt i europa. Men ursprunget till klanget, hemlandet och kronan, har tomt i kassakistan. Det ekar i den, och apropå det, om man ändå haft några ekar! Alltså riktiga ekar som växer, men dessa tillsammans med allt annat av värde har förmyndarregeringen gett bort till sig själva och resten av den svenska eliten. Den svenska stormaktens förvaltning går inte bara på knäna, den är bankrutt. Något måste göras, likt i våra egna tider krävs det krafttag för att rycka upp både statens verksamhet och försvar. Fram träder på 1670-talet, den unge kungen Karl XI. Han kommer att visa att ingenting är omöjligt när ändamålet helgar medlen, och det spelade ingen roll hur många tårar hans forna förmyndarregering kunde klämma fram. Det var dags att betala tillbaka.