Historiepodden

I detta avsnitt försöker vi teckna skidåkningens kulturhistoria. Från antika källor om de nordliga ”skridfinnarna” och arkeologiska fynd som den 5 200 år gamla Kalvträsk-skidan följer vi skidans väg genom historien – från livsnödvändigt redskap i snölandskapet till mellantider och nationalhjältar.När 1800-talets modernisering når Norden förändras också skidåkningen. Den blir sport, tävling och nationell symbol. I spåren möts olika traditioner och föreställningar – och ibland krockar de. Är skidåkning samisk eller svensk? Vid sekelskiftet 1900 var den frågan mycket omstridd.Läslista:Höjer, Henrik, Människor i rörelse: nio innovationer som förändrat världshistorien, Natur & kultur, Stockholm, 2020.Lidström, Isak, På skidor i kulturella gränsland: samiska spår i skidsportens historia, Diss., Malmö universitet, Malmö, 2021.Olovsson, Robin, Historien om Norrland: Dimmans land – från istid till hungerår, Volante, Stockholm, 2024.Olovsson, Robin, Historien om Norrland: Framtidens land – träpatroner, världskrig och nya drömmar, Volante, Stockholm, 2025.Samuelson, Jan, ”Skidåkningen, mannen och det nationella”, Idrott, historia och samhälle, 2001, s. 68–84.Sörlin, Sverker, Snö: en historia, Volante, Stockholm, 2024.”Spår från 9000 år”, Västerbotten, Umeå, 1993.

När andra kungahus skakar kan vi tänka på det svenska som har en dynasti vilka suttit fast förankrade i tronen sedan 1818. Här följer vi hur det kom sig att en av Napoleons marskalkar plötsligt blev kung i Sverige, bland annat hade han en djup plånbok som man inte tackade nej till. Det här avsnittet spelades in i samband med 200-årsjubileet 2018.

Anna var den engelska drottningen som var gravid 18 gånger men blev ändå den siste av dynastin Stuart. Samtidigt var hon efter unionsbildningen med Skottland den förste på Storbritanniens tron. Plågad av kroppsliga besvär och hånad för övervikt, formade hon dels monarkens roll i ett land med livligt parlament och i synnerhet blev hon ett prejudikat för landets framtida och framträdande regerande drottningar. Följ med oss till det tidiga 1700-talets hovliv, intriger och politik.För reklamfria avsnitt och extraavsnitt, bli prenumerant som "Grimbergs utvalda" för 36 kr/månaden https://historiepodden.supercast.com/

Svärds- och yxhugg. Skäggiga barbarer som invaderar de fromma munkarnas heliga kloster. Sommaren 793 kliver vikingen in i den skrivande kristna världens historia. Men var plundringen av Lindisfarne år 793 början på något helt nytt — eller bara ett dramatiskt ögonblick i en förändring som redan pågick? I det här avsnittet dissekerar vi den händelse som ofta pekas ut som startskottet för vikingatiden. Vi följer spåren bakåt genom handel, hallkultur, elitkonkurrens och skeppsteknologi för att förstå varför nordbor plötsligt dyker upp i de europeiska källorna. Vikingar, ABBA och engelska småkungadömen i denna histpodpärla.--Läslista (bl a)Eriksson, Kristina Ekero, Vikingatidens vagga: i vendeltidens värld, Första utgåvan, Natur & Kultur, Stockholm, 2021.Harrison, Dick & Eriksson, Kristina Ekero, Vikingaliv, 2. utg., Natur & Kultur, Stockholm, 2017.Larsson, Mats G., Tre gälder i England: i vikingarnas kölvatten över Nordsjön, Atlantis, Stockholm, 2008.Price, Neil S., Ask och Emblas barn: vikingarnas historia, 2 uppl., Daidalos, Göteborg, 2025.

Text och bokstäver är mycket äldre, ändå känns det som att de är förenade med boken. Men när uppfinningen boken anlände var det faktiskt en revolutionerande behändig teknik som förändrade mycket för människan. Den var förstås länge extremt dyr, men i det här avsnittet (346) från 2021 följer vi boken från dess födelse via boktryckarkonsten som gör den billigare - till de digitala efterföljarna.

Kolet är fossiliserat solsken. En svart sten som värmt våra hem, drivit våra maskiner, byggt våra städer och förändrat världen mer än något annat naturmaterial. I det här avsnittet följer vi människans relation till kolet från Karbons sumpiga skogar via kinesiska smältverk och romerska gruvor till den brittiska industrialiseringen och ångmaskinens genombrott.Det är berättelsen om hur energi blev makt – och hur samma kraft som skapade moderniteten också lade grunden för några av våra största miljöproblem. Kolet är både vår bästa vän och vår värsta fiende. Spänningen mellan dessa krafter har vi levt med i 500 år.Läslista:Dartnell, Lewis, Ursprung: hur jorden formade oss, Första upplagan, Volante, Stockholm, 2021.Freese, Barbara, Coal: a human history, Basic Books, New York, 2016.Högselius, Per, Gräv upp, hugg ned, pumpa ut: människan och naturresurserna under 5000 år, Historiska media, Lund, 2025.

Hur hamnade några av världens bästa hockeyspelare i Borås och Östersund? I detta specialavsnitt följer vi spåren från Sovjetunionens statskontrollerade idrottssystem till svenska ishallar under systemets sista år. Det blir berättelser om superstjärnor, lokala eldsjälar, kulturkrockar och vad som händer när ett imperium börjar falla sönder — och konsekvenserna når ända till division 2 i Jämtland.Vi möter bland andra Nikolaj “Drutten” Drozdetskij och Vladimir Krutov, två spelare från den legendariska Röda maskinen, vars liv tog oväntade vägar när järnridån började spricka. Ett extraavsnitt om hockey, historia och människor i övergången mellan två världar.Läslista:Axelsson, David & Rydén, Johan, Den osannolika övergången: Så hamnade världsstjärnan i Borås, Borås Tidning, 2020. Axelsson, David & Rydén, Johan, En världsstjärna till reapris: ”Det kommer aldrig att hända igen”, Borås Tidning, 2020. Axelsson, David & Rydén, Johan, ”Polisen tittade på Nik, det blev inga böter, däremot fick han skriva autografer…”, Borås Tidning, 2022. Axelsson, David & Rydén, Johan, ”Rykten sa att den ryska maffian tog livet av Nik”, Borås Tidning, 2022. Henrikson, Malin, När Drutten fick mig att gråta av förnedring, Borås Tidning, 2020. Sportbilder vi minns: Hockeybomben som slog ned i Östersund – Vladimir Krutov intog Z-hallen: ”Den största värvningen i svensk idrottshistoria”, Östersunds-Posten, 2020. Wennerholm, Mats, Den nya friheten blev för mycket för Krutov, Aftonbladet/Sportbladet.Wennerholm, Mats, Det var alltid då, då – och no problem, Aftonbladet/Sportbladet.

Efter att den andra delen av året 1655 varit ofattbart framgångsrikt för Karl X Gustav och den svenska armén i Polen, hopar sig orosmolnen runt nyåret 1656. Det är trilskande kloster som vägrar kapitulera, det leder till uppror i hela Polen och så måste det hanteras. Rätt vad det är sitter svenska armén instängd i södra änden av landet. Snart förlorar dessutom Arvid Wittenberg Warszawa varpå han bärs giktbruten iväg till en fånghåla för att dö. Allt har gått illa. Men kungen vägrar se allt i svart, han tänker återta huvudstaden!Bli prenumerant för ca 36 kr/månaden och lyssna på extraavsnitt samt vanliga avsnitt utan reklamavbrott.https://historiepodden.supercast.com/Läslista:“Ofredsår” - Peter Englund“Den oövervinnerlige” - Peter Englund“Karl X Gustav: en biografi” - Björn Asker“Karl X Gustavs krig” - Claes Göran Isacson“Svenska slagfält”

Vi åker till Kenya på 1950-talet och följer det uppror som rasade mot britterna där. Detta under en tid då hittills inga kolonier i afrikanska subsahara ännu frigjorts, och britterna var inte riktigt inställda på att det var dags för något sånt. Det blir blodigt. Dessutom hamnar vi hos historikernas hantering av det hela i efterhand, vad visste man egentligen i England under efterkrigstiden om alla metoderna för att slå ner upproret, och vad visste man om lägren? Vem som egentligen forskat fram vad blir i sig en stötesten när en amerikanska dyker in på scenen.