Share

cover art for 532. Varför heter vi som vi heter?

Historiepodden

532. Varför heter vi som vi heter?

Varför heter vi egentligen som vi heter? Heter jag, min svåger och min sons kompis pappa (tre män födda mitt under 80-talet) alla Robin för att Björn Borg döpte sin son till det och utsatte det kollektiva svenska psyket för namnet?

Personnamn har historia, socioekonomiska och kulturella faktorer som ligger och skvalpar i bakgrunden. Det är vad denna veckas avsnitt handlar om.


—-

Läslista


Massor med artiklar från Institutet för språk och folkminne

”Man är vad man heter” Charlotte Hagström

”Mitt förnamn är Ronny” Ronny Ambjörnsson

”Så har vi valt våra förnamn” av Åke Steinvall i Populär historia 2023

”De naturliga efternamnen” ScB

”Novation i norr nya dopnamn och namngivningsmönster i Skelleftebygden 1791-1890” Linnea Gustafsson 2002

More episodes

View all episodes

  • 535. Prometheus tveeggade gåva - människan och elden

    01:11:35|
    Det var en gång för länge sedan, då våra förfäder knäckte hur man kunde hantera elementet eld. Detta gav oss ett oåterkalleligt försprång mot andra arter och förändrade hela vår evolution och efterhand även planetens utseende. I det här avsnittet avhandlar vi den mest avgörande relationsförändringen i människans långa förhistoria, relationen med elden. Och i slutet blir det brandflygplan också! Vad sägs om Canadair CL-215 som kan tanka över 2500 liter på 10 sekunder över vattnet!? Men också den resan började med att någon en gång tog en glödande pinne.
  • Ur arkiven: Svensk radios barndom (nr 372)

    01:17:25|
    I år är det 100 år sedan det nya mediet radio släpptes loss i etern till allmänhetens fröjd. Vem som skulle äga och driva verksamheten var inte självklart, tidningarna som också delvis var ägare uppfattade konkurrenshotet. Om allt detta och om den tidiga radions "one man-show" i form av Sven Jerring handlar detta avsnitt från 2021.
  • 534. Paris stora förvandling - Haussmann och Napoleon III

    01:27:03|
    Paris har väl alltid varit Paris? Jo, förvisso har staden sedan de romerska kejsarnas tid legat där mitt i Europa och sett viktig ut. Men det Paris där Solkungen huserade eller där hans efterföljare hamnade i giljotinen var en förvuxen medeltida soptipp. Underbar och kaotisk. Levande och motbjudande. Gammal.Att Paris fick sin moderna skepnad har vi två män att tacka: den enväldige kejsaren Napoleon III och hans drivne tjänsteman Georges-Eugène Haussmann. Boulevarder, parker, hus, operor och kloaker anlades i en takt som nog aldrig sedan dess har överträffats. På 15 år blev staden större, öppnare och stramare.Det ligger nära till hans att tänka på efterkrigstidens omstöpning av de svenska orterna. Rivningen av Klarakvarteren och byggandet av stora gråa Domus-hus. Men inte ens svenska socialdemokrater man mäta sig mot haussmannifieringen av Paris.Alla ska till Paris! Mycket nöje.——Läslista:• Christiansen, Rupert, Ljusets stad: hur det moderna Paris skapades, Bokförlaget Daidalos, Göteborg, 2019• Wilson, Ben, Metropolis: historien om mänsklighetens största triumf, Första utgåvan, Natur & Kultur, Stockholm, 2021• Steinick, Karl ”Visionär gav oss älskat Paris” Svenska Dagbladet 2009-03-27• Schneider, Wolf, "Det började i Babylon", 1960• Lans, Karl ”Medeltidens Paris – Europas huvudstad” Populär historia 4/2008
  • 533. Mysteriet med Marie-Antoinettes halsband

    01:13:22|
    Nu blir det en rafflande episod vilken går att betrakta som en enastående märklig bedrägerihärva, eller som en bakomliggande faktor till franska revolutionen och demokratins genombrott. Egendomlig och underhållande är den i allafall. Affären innehåller ett diamanthalsband för många tiotals miljoner och några bedragare som lyckades lura en stackars bekräftelsetörstande kardinal att han blivit bundis med drottningen, som egentligen avskydde honom. I den vevan kommer halsbandet in i bilden, och drottningens image inför folket tar allvarlig skada. Läslista:“Marie Antoinette” - Antonia Frasier“Axel von Fersen och drottning Marie- Antoinette” - Margareta Beckman“Vad hände egentligen?”“Kungliga skandaler genom historien” - tidsskriftVärldens historia 4/2010
  • Ur arkiven: Hur bygger vi en bättre värld? Robert Owens utopier. (nr 376)

    01:09:00|
    I veckans arkivavsnitt besöker vi England och industrialisten samt tänkaren Robert Owen. Han ville försöka sig på att skapa ett utmärkt samhälle där arbetarna i hans industrier inte saknade något de behövde, samtidigt som han skulle göra vinst. Varför inte skapa ett nytt samhälle helt och hållet blev hans nästa tanke. Owen inspirerade rent av somliga svenska industriägarkollegor. Avsnitt 376 spelades in 2021.
  • 531. När Sovjet anföll korthuset vid Wisła 1945

    01:37:35|
    Vi öppnar 2025 med buller och bång i ett mycket matigt avsnitt genom att besöka dagens datum för 80 år sedan. Den 12 januari 1945 avfyrade röda armén sin stora vinteroffensiv västerut genom Polen mot Tyskland. Offensiven pågick i ca 3 veckor fram till slutet av januari då de sovjetiska arméerna gjorde halt vid floden Oder inte långt från Berlin. Avsnittet avhandlar allt från de militära striderna till sovjetisk propaganda, den förfärliga våldtäktsvågen samt plundringar och historiens största flyktingvåg. Dessutom kommer vi inte runt Adolf Hitlers reaktioner och de ledande sovjetiska befälhavarnas lynne, utseende och inbördes relationer, samt till lillefar Stalin. På bilden ses den glasögonprydde Georgij Zhukov och Ivan Konev på en sommarbild 1943. De båda rivaliserande marskalkarna ledde varsin grupp arméer som siktade på att inta Berlin.
  • Ur arkiven: Pestens tid (nr 194-195)

    02:21:54|
    Det är trettonhelg och denna firas högtidligen sedvanligt med storslagen middag i vänners lag. Därmed får till och med historiepoddare fritt, men du är inte bortglömd utan kompenseras med en översvämning av svartråttor, loppor och sprickande bölder. Detta avsnitt är ihopklippt från nr 194 och 195 från 2018, en dubbel alltså och därmed extra matigt lång. Denna biologiska bomb som raderade ut så stor del av Europas befolkning var förfärlig...men vi får inte glömma att vi kan glädjas åt att få höra om påven Clemens VI:s tokigheter igen också.
  • Ur arkiven: Tidens tickande (nr 235)

    01:09:10|
    Det är nyårsdagen och 1 januari...igen. Tiden tickar på, rinner, vi färdas med den...som Robin förklarar är det genom metaforer vi kan begripa tid. Kan den mätas? Johodå, och på fler sätt än genom kroppens hungers och trötthetskänslor, eller djurens och naturens inbyggda rytm. Det går att konstruera tidmätande klockor, och det har gjorts i historien tills det att det blivit läskigt exakta. Den resan handlar avsnitt 235 från 2018 om och passar lämpligt som nyårsavsnitt även i detta nya år.