Share

cover art for 504. Freden i Brömsebro 1645 (med fixat ljud)

Historiepodden

504. Freden i Brömsebro 1645 (med fixat ljud)

1643-1645 äger en rad olika sammankopplade krig mellan Sverige och Danmark rum. Horns krig i Skåne, Torstenssons krig i södra Danmark och Hannibalsfejden vid den svensk-norska gränsen. De är resultaten av en svensk aggression i sin tur sprungen ur kallhamrad realpolitik. Slå ur överläge. Oavsett krigets rättfärdigande.


Det fanns många sådana krig under 1600-talet. Som bekant är det ett krigiskt århundrade. När krigen hade löpt sin lina var det dags att förhandla om fred. Vad som beslutades om vid tunga bord för 375 år sedan påverkar oss faktiskt fortfarande. I Brömsebro 1645 blev Jämtland, Härjedalen och Gotland svenska landskap. Halland följde med på pant.


Om kriget, om freden och om hur Axel Oxenstierna jobbade för att få de nya landskapen att bli en del av riket handlar dagens avsnitt. Ett ovanligt bra sådant!



Läslista:


  • Englund, Peter, Ofredsår: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt, 2. uppl., Atlantis, Stockholm, 1994
  • Bromé, Janrik (red.), Jämtlands och Härjedalens historia D. 2 1537-1645, Norstedt, Stockholm, 1945
  • Ericson Wolke, Lars, Larsson, Göran & Villstrand, Nils Erik, Trettioåriga kriget: [Europa i brand 1618-1648], Historiska media, Lund, 2006
  • Hadenius, Stig, Nilsson, Torbjörn & Åselius, Gunnar, Guide till Sveriges historia, [Ny utg.], Kunskapsförl./Norstedt, Stockholm, 2000
  • Theland, Tord, Mildhet och saktmod [Elektronisk resurs] Den svenska konglomeratstaten och Jämtland efter freden i Brömsebro 1645, Mittuniversitetet, Diss. Sundsvall : Mittuniversitetet, 2020,Sundsvall, 2020


More episodes

View all episodes

  • 508. Amerikanska revolutionen 1/4: Det här var ingen tebjudning

    01:37:17
    Pamparam! Det har varit mycket intressant att dyka ner på djupet i de här händelserna och det är med stor stolthet vi presenterar del 1 av 4 i 2024 års sommarföljetong, Amerikanska revolutionen! När det stundar ett amerikanskt val i höst kan det vara intressant att se hur allt började. I det här avsnittet börjar vi nysta i hur relationen mellan kolonierna och moderlandet England trasslas till efter sjuårskriget på 1750-talet. Det blir en massaker och "tebjudning" i Boston innan kriget bryter ut på riktigt med slagen vid Lexington och Concord i slutet av avsnittet. Läslista:“Den första saluten” - Barbara Tuchman“A history of the United States” - Philip Jenkins“USA:s historia” - Lennart Pehrson“Amerikanska historier” - Ulla Britta Ramklint“Amerikanska mardrömmar” - Per Leander“Amerikansk gryning” - Jöran Mjöberg “Amerikas saga” - Jens Sisgaard“15 avgörande slag” - Hans-Dieter OttoVärldens Historia 5/2023
  • Ur arkiven: Dinosaurierna - 1800-talets vetenskapliga strid (nr 23)

    01:12:18
    I det här avsnittet (nr 23 från 2014) hade vi inte ens tagit oss fram till vår första sommarledighet som poddare. Vi var väldigt roade och nöjda med avsnittet som innehåller både en rad spektakulära karaktärer och en av de senaste seklernas mest relevanta och omdanande vetenskapliga debatter. Nämligen den huruvida Bibeln gick att se som facit för jordens historia, den nya vetenskapen geologi blev allt svårare att förena med Bibelns gamla förklaringar. På bilden ser vi för övrigt Richard Owen, mannen som myntade begreppet Dinosaurier. Med plagiat samt räv och rackarspel roffade han åt sig en plats i historien där han så här i efterhand utgör mall för den perfekta skurken.
  • Vem är hen? Avsnitt 4: På TV i Australien

    26:24
    Tävlingen fortsätter. Det blir australiensisk TV, lyckade gissningar och fler av Daniels faktauppgifter.
  • 507. Hur strandlivet uppkom

    01:13:20
    Numera breder vi ut oss halvnakna på stranden och lapar sol under sommaren. Annat var det förr, för ungefär 150 år sen, då badades det med kläder på och solen skyddes som pesten eftersom solbränna kunde få någon att inbilla sig att man var en simpel bonde som gick ute om dagarna. Ändå skulle det badas, varför och hur detta gick till avhandlar vi i detta mysigt kulturutvecklande avsnitt. Vi ska från kurorter till Saltkråkan, häng med!Läslista“Sekelskifte” - essän “längtan till havet” av Orvar LöfgrenSpännande Historia - “sol, bad och moraliskt förfall”Populär Historia 7/2016
  • Vem är hen? Avsnitt 3: Grönt och brunt

    23:26
    Nu börjar det ta sig! Lite tryckt stämning i studion. Avsnitt tre av tio.
  • 506. Ölavsnittet

    01:11:49
    I det här avsnittet ställer vi en fråga man inte ställer varje dag: har vi ölet att tacka för mänsklig civilisation? Den är hårdvinklad – visst – men inte lika orimlig som det kan framstå vid första anblick. Ölet var en av de viktigaste produkterna för de tidiga jordbrukarna. I både de sumeriska och egyptiska högkulturerna hade drycken en viktig roll i såväl ekonomin som religionen.Vattnet är människans viktigaste dryck, men att ölet kommer på andra plats är det ingen fråga om. Här kommer ett avsnitt om människans näst viktigaste drycks förindustriella historia. Skål!—Vi har läst:Standage, Tom, A history of the world in 6 glasses, Walker & Co., New York, 2006Sandberg, Peter, Svensk bryggerihistoria: öltillverkning under 200 år, Historiska media, Lund, 2022McGovern, Patrick E., Uncorking the past: the quest for wine, beer, and other alcoholic beverages, University of California Press, Berkeley, Calif., 2009
  • Ur arkiven: Cuba (nr 134)

    01:24:10
    Bilden till trots handlar inte avsnittet om Kubakrisen 1962. Istället handlar avsnitt 134 från 2016 om Kubas tid fram till och med revolutionen som störtade diktatorn Batista 1959. En person som i allra högsta grad figurerar är förstås diktatorn därefter, Fidel Castro.
  • Vem är hen? Avsnitt 2: På rullskridskor

    27:55
    Vi fortsätter vår drabbning! Del två av tio.
  • 505. Uppfinnar-Johanssons, skiftnycklar och måttsatser

    01:25:11
    Det fanns en tid då världsförändrarna hette Johansson. Dels berodde det på att Johansson var ett vanligt namn i Sverige under sekelskiftet 1900. Men också på att Sverige var ett hungrigt och nyfiket entreprenörsland på väg in i en häftig industrialisering. Det här avsnittet handlar om ett antal svenska uppfinnare, sådana fanns det många av men just i det här avsnittet ser vi hur Johan-Petter Johansson och Carl-Edvard Johansson påverkade världens verkstadsindustri, tex angående vapen och bilar, med sina verktygsinnovationer som skiftnycklar, rörtänger och olika måttredskap.