Share
Historiepodden
495. Drömmar av stål: om Stålverk 80
Ni kanske har missat det, men på något sätt har ett icke genomfört byggande av ett stålverk i Luleå under 1970-talet letat sig in i riksmedia på nytt. Stålverk 80 som det kallades planerades i en tid före oljekriser. Rekordårens törst efter tunnplåt förvandlade stål till guld. Stora stålverk var en idiotsäker satsning.
För europeiska politiker blev det en chans att placera välbetalda industrijobb i utsatta regioner. Norra England, södra Frankrike eller södra Italien. Visst behövdes det subventioner, men sådana kunde man snabbt räkna hem. Det är varför en enig riksdag beslutade om att bygga ett stort stålverk i Luleå. 1980 skulle det stå färdigt.
Det räcker egentligen med 1970-talet. Även om industripolitik och stålkonjunktur kan låta svåråtkomligt är det rafflande tider med ekonomiska stålbad (förlåt) som väntade för hela västvärlden. När efterfrågan minskade och produktionen flyttade till Asien framstod plötsligt rekordårens satsningar som naiva.
Kanske befinner vi oss i en ny sådan era. Det är varför Stålverk 80 åter igen debatteras. Är det subventionerade gröna stålet vår industriella framtid eller håller historien på att återupprepa sig? Vi har inte svaret på den frågan. Det har ingen. Men vi kan berätta om Stålverk 80 i alla fall. En mustig saga med bullriga politiker, självsäkra industrimän och desperata kommunalpolitiker.
MYCKET NÖJE!
—
Läslista:
Mellgren, Erik ”Stålverk 80 – från statlig jättesatsning till nedläggning” Teknikhistoria 2/2024
Jörnmark, Jan, Coal and steel in Western Europe 1945-1993: innovative change and institutional adaptation, Ekonomisk-historiska institutionen, Univ., Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1993
Jörnmark, Jan ”Statssubventionerat stål – lika fel nu som då” Timbro 1/2023
Groth, Östen, Norrbotten 1 Ur Norrbottens historia, Skrivarförl./Norrbottens bildningsförb., Luleå, 1984
Holmbäck, Bure (red.), Ljuset i norr: betraktelser från Sveriges bortersta del, Carlsson i samarbete med Norrbottensakad., Stockholm, 1998
Granström, Majlis (red.), Norrbotten, Norrbottens hembygdsförbund, Luleå, 2000
More episodes
View all episodes
582. Napoleon i Egypten
01:36:13|Napoleon Bonapartes egyptiska fälttåg är ett av historiens märkligaste militära äventyr. En ung revolutionär general seglar mot pyramiderna med en armé, en flotta och ett helt sällskap av vetenskapsmän. Han besegrar mamlukernas kavalleri, rider in i Kairo som en upplyst farao – och blir sedan avskuren från Europa när Nelson krossar den franska flottan vid Abukir. Vad som börjar som erövring förvandlas snabbt till överlevnad.Vi följer Napoleon från landstigningen i Alexandria, genom ökenmarscher, pestutbrott och brutala belägringar, till det ögonblick då hans österdröm dör vid murarna i Akko. Det är berättelsen om hur sin tids största general för första gången möter nederlag – och hur han därefter lämnar sin armé i Egypten för att segla hem och ta makten i Frankrike. Dysenteri, kanoneld, egyptologi och imperial hybris. Varmt välkomna.Läslista:Blom, Tomas, Napoleon, Historiska Media, Lund, 2024.Eriksson Wolke, Lars, ”Amiral Nelsons största seger”, Militär Historia, nr 1/2009.Lindqvist, Herman, Napoleon, ny utg., Norstedts, Stockholm, 2006.Olofsson, Magnus, Napoleons fälttåg, Historiska Media, Lund, 2020.Stuart, Andrea, Joséphine: fransmännens kejsarinna, Prisma, Stockholm, 2006.
Ur arkiven: Kung Bore på besök (nr 336, vinterns snöbollskrig och ishandel)
01:18:20|Det är vinterlandskap runt om i landet och vi vevar fram vårat avsnitt 336 från 2021 som avhandlar snöbollskrig, handel med is över hela världen och handeln på is i London under lilla istiden. Det blir också "värmeledningsmänniskor" i Frans G Bengtssons tappning, dessa bor enligt författaren i stan och kan inte hantera att deras värld möter motstånd i form av naturlig nederbörd. Ljuvlig vinterkänsla omsluter avsnittet, det var bara frostig stämning i studion som saknades.
581. Historien om framtiden
01:19:39|Vi öppnar upp det nya året 2026 som ännu är ett oskrivet blad, vad ska hända och vad kan hända? Ja det kommer vara ganska villkorat av vad som redan har hänt. Förutsättningarna för 2026 och även längre fram har redan skrivits. Det betyder inte att framtiden är förutbestämd, men det finns vissa ramar. I det här avsnittet går vi bakåt i historien för att se vad man förr har tänkt om framtiden, det vill säga bland annat vår egen tid. Det blir ett sökande avsnitt där vi uppenbarligen är påverkade av vår egen samtids sinnesstämning, vilket man förstås har varit i alla tider när det har spanats framåt. Välkommen till 2026!
Ur arkiven: Ernest Thiel - riskkapitalisten och kulturmecenaten (nr 76 och 78)
02:10:39|För tio år sedan publicerade vi två avsnitt om bankiren och konstsponsorn Ernest Thiel. Dessa avsnitt har vi plockat upp ur en gömma, blåst bort det gamla dammet och trimmat ljudspåren på så gott det är möjligt. Avsnitten är nämligen värda att lyftas upp då innehållet sveper mellan oväntade områden i samma episoder, från gruvdrift och tidningsbranchen till tavlor och filosofi. På samma gång får vi en spektakulär berg och dalbana till personöde att följa, spänn fast er och följ med!
Ur arkiven: Champagne (nr 284)
01:03:00|Gott nytt år! Med denna högtidsdag på kalendern är året sömnigt och har inte så mycket mer att ge. Det lägger sig under dagen för att i evigheten vila med alla de andra åren. Men innan 2025 stämplar ut kanske man firar av året (eller välkomnar det nya) genom att skåla. Ofta innehåller glaset Champagne, och i avsnitt 284 från 2019 går vi igenom hur den drycken egentligen erövrade världen.
580. Filmens födelse
01:12:28|För exakt 130 år sedan släcktes ljuset i ett rum i Paris och något helt nytt tog form. Bröderna Lumière visade rörliga bilder för en betalande publik – arbetare som lämnade en fabrik, vardag fångad på film – och världen blev större. I det här avsnittet går vi till filmens allra första steg: från tidiga experiment med ljus och skuggor till biografens födelse, Georges Méliès fantasifulla trickfilmer och den snabba insikten om att film inte bara var teknik, utan också konst, nöje och affär.Vi följer hur filmen tidigt väcker oro och moralpanik, inte minst i Sverige, där “biografeländet” leder till statlig censur – samtidigt som kungahus och politiska krafter förstår vilken kraft det nya mediet rymmer. Under första världskriget blir filmen ett verktyg för propaganda, och efter kriget tar USA över ledartröjan. Hollywood, studiosystemet och de stora berättelserna formas – på gott och ont. Ett avsnitt om hur filmen föds, sprids och snabbt blir en av 1900-talets mest inflytelserika krafter.Film är magi.---Läslista:Furhammar, Leif, Den rörliga bildens århundrade: liten allmänbildningsbok om film, TV och 1900-talshistoria, 1. uppl., Natur och kultur, Stockholm, 2001Sjunnesson, Helene & Helldorff, Elisabeth (red.), Dædalus: Tekniska museets årsbok. Årg. 80(2012) 100 innovationer. 1-50 Antibiotika-Läsk, Bilda, Stockholm, 2012Lagerström, Louise, Filmens första år – pionjärerna, studiematerial, Svenska Filminstitutet, StockholmBener, Theresa, Filmens födelse – fransk forskare om ett 100-års jubileum, Populär Historia, nr 2 (1995)Bröderna Lumière uppfann filmapparaten, Världens Historia (webb)
579. Jesus födelse
01:18:07|Det drar ihop sig till julfirande, och även om avsnitt 135 från 2016 avhandlar Jesus liv så går vi i det här avsnittet till den absoluta urkärnan för traditionen, Jesus födelse. Vad vet vi? Hur bra är källorna? Vad kan man säga om den allmänna vetskapen kring stall, grottor och unga fattiga kvinnor på den här tiden? När det kommer till begreppen för den vedertagna tideräkningen...ja då hettar det till. Vi önskar dig God jul!
Ur arkiven: Wounded Knee & andedansen (nr 246)
01:28:26|Vi återvänder till 1890 i Nordamerika där urbefolkningens protester mot de vitas utbredning kulminerade i en religiös väckelserörelse. Genom den så kallade andedansen fanns förhoppningen att det skulle leda till att man kunde trycka på "reset"-knappen. Allt skulle återställas som det var före de vitas ankomst, bland annat skulle bufflarna återkomma. Vid Wounded Knee gjorde de vita slut på denna andliga revolution. Det här är avsnitt 246 som spelades in 2019.
578. Jimmy Carter: Ett presidentliv i fyra udda ögonblick
01:25:37|I veckans avsnitt gör vi en kärleksfullt skeptisk resa genom Jimmy Carters presidentskap. Outsidern som lovade att städa upp efter Watergate. Den sympatiske nykomlingen som verkade stå för något nytt – och som ändå hade förvånansvärt svårt att få saker gjorda när det väl gällde.Vi berättar Carters historia genom fyra udda ögonblick. Den där Playboy-intervjun som plötsligt gjorde religion och sex till valfrågor. Promenaden till installationen, när han bokstavligen kliver ut ur limousinen för att bli folkets president. Det allvarsamma “Crisis of Confidence”-talet mitt i 70-talets ekonomiska kaos. Och så förstås historien om “mördarkaninen” – när ett till synes harmlöst fiskeminne förvandlas till politisk symbol.Det blir ett avsnitt om höga ambitioner, dålig tajming och ett presidentskap som gick fel – men också om en anständig människa i ett jobb som sällan belönar just det.Läslista:Bird, Kai, The Outlier: The Unfinished Presidency of Jimmy Carter, Crown, New York, 2021.Henriksson, Karin, USA:s alla presidenter, Lind & Co, Stockholm, 2024.Kruse, Kevin Michael, Fault Lines: A History of the United States since 1974, 1st edn, W. W. Norton & Company, New York, 2019.Stolpe, Claus, Bland åsnor och elefanter: en utvärdering av USA:s presidenter, diss., Åbo Akademi, Åbo, 2011.Zelizer, Julian E., Jimmy Carter: 39th President, 1977–1981, Times Books, New York, 2010.