Historiepodden

Det är trettonhelg och denna firas högtidligen sedvanligt med storslagen middag i vänners lag. Därmed får till och med historiepoddare fritt, men du är inte bortglömd utan kompenseras med en översvämning av svartråttor, loppor och sprickande bölder. Detta avsnitt är ihopklippt från nr 194 och 195 från 2018, en dubbel alltså och därmed extra matigt lång. Denna biologiska bomb som raderade ut så stor del av Europas befolkning var förfärlig...men vi får inte glömma att vi kan glädjas åt att få höra om påven Clemens VI:s tokigheter igen också.

Det är nyårsdagen och 1 januari...igen. Tiden tickar på, rinner, vi färdas med den...som Robin förklarar är det genom metaforer vi kan begripa tid. Kan den mätas? Johodå, och på fler sätt än genom kroppens hungers och trötthetskänslor, eller djurens och naturens inbyggda rytm. Det går att konstruera tidmätande klockor, och det har gjorts i historien tills det att det blivit läskigt exakta. Den resan handlar avsnitt 235 från 2018 om och passar lämpligt som nyårsavsnitt även i detta nya år.

Vi önskar er alla ett gott nytt år och vill tacka för så mycket för det gångna året. Kommentera gärna och berätta vad ni tycker har varit bäst i år. Planeringen inför 2025 pågår för fulla muggar och alla fingervisningar om vad som uppskattas mest är värdefulla för oss. Men först ska avsluta poddåret 2024 men en sjujävla berättelse!Norden har sin egen Herakles. Han kallades Beowulf och enligt det kväde som bär hans namn dräpte han tre monster under sin långa och ärofyllda gärning. Sagan är en av JRR Tolkiens största inspirationer för berättelserna från Midgård.Men Beowulfkvädet är också föremål för en intensiv och ganska illasinnad debatt om huruvida den går att använda som historisk källa. Sagan kommer mycket sannolikt från nordiskt 500-tal innan den skrevs ned i England någon gång på 700-talet. Sagan äger rum på Danmark och innehåller referenser till sveakungar och medeltida krig. Är det sanning eller myt? Varför bråkas det så mycket?——Läslista:1. Eriksson, Bo, Tusen år av fantasy: resan till Mordor, Historiska media, Lund, 20202. Eriksson, Kristina Ekero, Vikingatidens vagga: i vendeltidens värld, Första utgåvan, Natur & Kultur, [Stockholm], 20213. Gräslund, Bo, Beowulfkvädet: den nordiska bakgrunden, [Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur], Uppsala, 20184. Lovén, Christian, ‘Beowulf och Gotland: replik till Bo Gräslund’, Fornvännen (Print)., 2019(114):4, s. 249-252, 20195. Lönnroth, Lars, Det germanska spåret: en västerländsk litteraturtradition från Tacitus till Tolkien, Första utgåvan, Natur & kultur, Stockholm, 20176. ”Drakdödaren som var kung på Gotland” af Klintberg, Bengt i SvD 2018-10-137. ”Lätt att rasera teori om Gotländsk Beowulf” Harrison, Dick på SvD.se

GOD JUL I STUGAN! Hoppas alla som utvalts av gamle gode Carl Grimberg har en förträfflig jul. Mot alla odds fick faktiskt även soldaterna i första världskrigets skyttegravar också en oförglömlig jul 1914. Ämnet är ganska känt, men vi har aldrig släppt något avsnitt i historiepodden om det. Och nu när det kommer ett så är det till just du som är en Grimbergs utvald. Det är en hjärtevärmande historia, ha en fin och bra jul!

God jul i stugorna! Historiepodden gör sin vana trogen ett julavsnitt. I genren julavsnitt har vi ofta kokat soppa på en spik. Men den här gången tänkte vi koka glögg i stället. Med rödtjut, pomerans, kryddnejlika, ingefära och kardemumma i beredskap ger vi oss ut på en fri resa genom antik medicin, medeltida furstehov och 1800-talets trygga borgerskap.Vi utser glögghistoriens värsta bad boys, analyserar julstämningen hos Herman Lindqvist och myser i vintermörkret.—Läslista:Appelgren, Lars-Erik, Julens växter, smaker & dofter: medicinhistoriska och kulturella funderingar, Bokförlaget Langenskiöld, Stockholm, 2022Allsköns artiklar i Populär historia och Spritmuseums material.Tellström, Richard, Varje tugga är en tanke: svensk matkultur under 800 år, Första utgåvan, Natur & Kultur, [Stockholm], 2024Andersson, Jenny, Glover, Nikolas, Husz, Orsi & Larsson Heidenblad, David (red.), Marknadens tid: mellan folkhemskapitalism och nyliberalism, Nordic Academic Press, Lund, 2023

Brädet är uppställt, dags att snart göra ett eftertänksamt drag utan vild panik, först bara sippa lite på whiskeyn och puffa på cigarren. Tankarna var mer samlade före den där starkspritslunchen trots allt. Så här har det sett ut när schackmästare satt sig för mentala bataljer i historien. Ett helt eget festligt segment heter bortförklaringar, det blir en hel del Frans G Bengtsson, Bobby Fischer och andra Schackbesatta när vi återhör avsnitt 288 från 2020.

Ämnet för dagen är ett kort och dramatiskt kavallerianfall under krimkriget 1854. Det har förekommit många kavallerianfall i historien, så varför ska just detta avhandlas kanske någon undrar? Jo för att stjärnorna måste stått i någon mycket ovanlig konstellation vid detta närmast mytologiska misslyckande. Att få en handfull så oerhört inkompatibla och självcentrerade officerare på plats i ett system som premierade snorkighet, stolthet och amatörism ledde till missförstånd på nivå av, apropå stjärnor, astronomiska dimensioner. Dessutom är de tre officerare vi följer några av de mer färgstarka karaktärer man kan tänka sig. Häng med till Krim!Läslista:“Världens största fiaskon” - Gunnar Wall“Militära misstag” - Saul David“Historiens största katastrofer och misstag” - Tim CookeVärldens Historia 1/2011

Detta tio år gamla avsnitt tänds upp igen och knuffas ut i etern med glitter runt midjan. Ljudkvalitén är precis som den ska vara på gamla reliker, burkig och flaxig, men rösterna tillhör ett par unga spänstiga killar som är sugna på att prata helgon, folktro och hur det moderna luciatåget växte fram. Mitt i allt inträdde ett strömavbrott som för att krydda tillvaron. Utmärkt avsnitt dagen till ära.

Vi startar i Helsingborg under mitten av 1800-talet då läkare i allmänhet är något sällsynt, och kvinnliga sådana är helt okänt i Sverige. Då föds Karolina Widerström som kommer att bli Sveriges första kvinnliga läkare. Hon deltar även med engagemang i en rad samhällsfrågor och organisationer under en period då det moderna Sverige skulle formas. Genom Karolinas livsresa följer vi landets utveckling över sekelskiftet 1900.Läslista:“En Qvinna läkare” - red. Eva Blomberg“Kvinnliga pionjärer verksamma i Sverige” - Magnus Ullman“Berömda och glömda Stockholmskvinnor” - Lisbet ScheutzPopulär Historia 2/2017SvD - "Banbrytande läkarinnor i kvinnokroppens tjänst" 2021