Historiepodden

Så tar vi äntligen tag i det trassliga nystan som det Polsk-svenska kriget under 1650-talet utgör. Tanken var att avgränsa oss till dragkampen om Warszawa, det gick sådär. Det växte helt väntat till att omfatta betydligt mer, och i slutändan avhandlar detta och nästa avsnitt det första krigsåret från 1655 - till sommaren 1656. Den polska huvudstaden kommer byta ägare 3 gånger innan vi är klara, och slutligen ytterligare en gång innan kriget ebbar ut 1657. I det här avsnittet följer vi resonemangen om motiven för krig och sedan den svenska invasionen och krigsframgångarna under hösten 1655. Bli prenumerant för ca 36 kr/månaden och lyssna på extraavsnitt samt vanliga avsnitt utan reklamavbrott.https://historiepodden.supercast.com/Läslista:“Ofredsår” - Peter Englund“Den oövervinnerlige” - Peter Englund“Karl X Gustav: en biografi” - Björn Asker“Karl X Gustavs krig” - Claes Göran Isacson“Svenska slagfält”

I detta dramatiska avsnitt möter vi Olympe de Gouges – dramatiker, pamflettist, salonnière, abolitionist och feministisk pionjär. Född som oäkta dotter i sydfranska Montauban tog hon sig hela vägen till Paris intellektuella salonger och revolutionens politiska centrum. Hon skrev pjäser, affischer och pamfletter om rättvisa, frihet och jämlikhet – och om kvinnors rätt att överhuvudtaget räknas som medborgare. Idéer som var mycket kontroversiella i ett Frankrike där makten snabbt gled från kung till gata till skräckvälde.Detta är berättelsen om en människa som älskade revolutionens ideal – men avskydde dess blodtörst. Som försvarade kungamakten när republiken krävde absolut lydnad. Som skrev att då kvinnor får beträdda schavotten har de också medborgaren rätt att rösta i val. En av dessa två företeelser blev hon närmare bekant med än den andra.----Läslista:Laestadius Larsson, Anna, Alla dessa djefla qvinnor: berättelsen om de första feministerna, Piratförlaget, Stockholm, 2022.Harrison, Dick, ‘Feministen förlorade huvudet i giljotinen’, Svenska Dagbladet, 28 april 2021.Gålmark, Lisa, ‘Historisk amnesi och progression: fallet Olympe de Gouges’, Tidskrift för genusvetenskap, 2018:1 (vol. 39), s. 106–114.Ekerwald, Carl-Göran, Frihet, jämlikhet, broderskap: ett försök att förstå franska revolutionen, Ny utg., Karneval, Stockholm, 2013.BBC Radio 4, In Our Time: “Olympe de Gouges”, 21 april 2022, BBC Sounds (Podcast)

Dags att lägga räls, binda ihop landet och ja...nästan iallafall...grunda det moderna Sverige. För detta krävs att vi återvänder till 1800-talets andra hälft och det tidiga 1900-talet då rallare rullade ut järnvägen. Det var en tid då landet ständigt förbättrades, med hårt arbete och dålig kost slet de i sitt anletes svett vilket gjorde att både gods och passagerare kunde transporteras runt i ett mer sammanhållet effektivt land. Ett samhälle som härigenom blivit bättre än det var före dessa generationer. Allt om det här avhandlas i avsnitt 280 från 2019.

Vi gav oss ut i det balkanska snöovädret för att leta både OS-guld och poddguld. Vi fann kanske både och! OS i Sarajevo 1984 har sagts vara det sista bra som hände i Jugoslavien, på det temat har balkankännaren Robin inte helt oväntat ganska mycket att säga om allt från landet Jugoslavien till IOK. Daniel snöar istället in på backhopparidoler och sekundstrider i skidspår och skridskobanor. I slutändan får vi en inblick i Robins hockeykarriär med en gammal sovjetisk "nästan"-demon-tränare på isen. Det blir som en lång, härlig och kall uppladdning inför vår samtids stundande vinter-OS.

Napoleon Bonapartes egyptiska fälttåg är ett av historiens märkligaste militära äventyr. En ung revolutionär general seglar mot pyramiderna med en armé, en flotta och ett helt sällskap av vetenskapsmän. Han besegrar mamlukernas kavalleri, rider in i Kairo som en upplyst farao – och blir sedan avskuren från Europa när Nelson krossar den franska flottan vid Abukir. Vad som börjar som erövring förvandlas snabbt till överlevnad.Vi följer Napoleon från landstigningen i Alexandria, genom ökenmarscher, pestutbrott och brutala belägringar, till det ögonblick då hans österdröm dör vid murarna i Akko. Det är berättelsen om hur sin tids största general för första gången möter nederlag – och hur han därefter lämnar sin armé i Egypten för att segla hem och ta makten i Frankrike. Dysenteri, kanoneld, egyptologi och imperial hybris. Varmt välkomna.Läslista:Blom, Tomas, Napoleon, Historiska Media, Lund, 2024.Eriksson Wolke, Lars, ”Amiral Nelsons största seger”, Militär Historia, nr 1/2009.Lindqvist, Herman, Napoleon, ny utg., Norstedts, Stockholm, 2006.Olofsson, Magnus, Napoleons fälttåg, Historiska Media, Lund, 2020.Stuart, Andrea, Joséphine: fransmännens kejsarinna, Prisma, Stockholm, 2006.

Det är vinterlandskap runt om i landet och vi vevar fram vårat avsnitt 336 från 2021 som avhandlar snöbollskrig, handel med is över hela världen och handeln på is i London under lilla istiden. Det blir också "värmeledningsmänniskor" i Frans G Bengtssons tappning, dessa bor enligt författaren i stan och kan inte hantera att deras värld möter motstånd i form av naturlig nederbörd. Ljuvlig vinterkänsla omsluter avsnittet, det var bara frostig stämning i studion som saknades.

Vi öppnar upp det nya året 2026 som ännu är ett oskrivet blad, vad ska hända och vad kan hända? Ja det kommer vara ganska villkorat av vad som redan har hänt. Förutsättningarna för 2026 och även längre fram har redan skrivits. Det betyder inte att framtiden är förutbestämd, men det finns vissa ramar. I det här avsnittet går vi bakåt i historien för att se vad man förr har tänkt om framtiden, det vill säga bland annat vår egen tid. Det blir ett sökande avsnitt där vi uppenbarligen är påverkade av vår egen samtids sinnesstämning, vilket man förstås har varit i alla tider när det har spanats framåt. Välkommen till 2026!

För tio år sedan publicerade vi två avsnitt om bankiren och konstsponsorn Ernest Thiel. Dessa avsnitt har vi plockat upp ur en gömma, blåst bort det gamla dammet och trimmat ljudspåren på så gott det är möjligt. Avsnitten är nämligen värda att lyftas upp då innehållet sveper mellan oväntade områden i samma episoder, från gruvdrift och tidningsbranchen till tavlor och filosofi. På samma gång får vi en spektakulär berg och dalbana till personöde att följa, spänn fast er och följ med!

Gott nytt år! Med denna högtidsdag på kalendern är året sömnigt och har inte så mycket mer att ge. Det lägger sig under dagen för att i evigheten vila med alla de andra åren. Men innan 2025 stämplar ut kanske man firar av året (eller välkomnar det nya) genom att skåla. Ofta innehåller glaset Champagne, och i avsnitt 284 från 2019 går vi igenom hur den drycken egentligen erövrade världen.