Historiepodden

Anders Kempe började sitt vuxna liv som artillerist på Frösö skans mitt under den svenska stormaktstidens intensiva krig. Men religiösa erfarenheter, mötet med den radikale tänkaren Paul Felgenhauer och ett växande motstånd mot både kyrkans och statens makt förvandlade honom till något helt annat: en kättare, radikalpacifist och kringflackande författare.Det här är berättelsen om ”Frösöns Don Quijote” – mannen som bytte kanoner mot pamfletter, fördömde alla krig och drömde om ett kommande fredsrike. På vägen hinner han också bli läkare, alkemist, granmedicinens främste förkämpe och en återkommande huvudvärk för myndigheter i både Sverige, Norge och Hamburg.Läslista:Ambjörnsson, Ronny, Don Quijote från Frösön: Anders Kempe – mystiker och samhällskritiker.Hasselberg, Carl J. E., ‘Alkemister och grubblare i Jämtland på 1600-talet’, Jämten (1922).Hasselberg, Carl J. E., ‘Anders Kempe och hans religionsfilosofiska åskådning’ (1927).Olovsson, Robin, Historien om Norrland. D. 1: Från istid till hungerår (Stockholm: Volante, 2024).

Så här i valtider har vi grävt fram ett avsnitt som i sig bara är fyra år gammalt (2022) men som utspelar sig i ett val för 98 år sedan, kanske det mest infekterad av alla svenska valkampanjer, åtminstone togs det till knep som ingen egentligen verkade vilja stå öppet bakom. Det handlar om valaffischer, det handlar om 1928 och om en period då det bolsjevikiska Moskva blev ett slagträ i det så kallade kosackvalet! Häng med oss ner i den politiska gyttjepölen och brottas!

Katoliker och protestanter i Frankrike har avverkat tre krig under 1560-talet, de tycker inte om varandra. De franska protestanterna kallar sig hugenotter, och nu ska en av deras förnäma representanter, Henrik av Navarra, gifta sig med den franska katolska prinsessan Margot. Den som styrt ihop det hela är änkedrottning Katarina av Medici. Av olika oklara skäl, som vi har teorier kring, avrundas bröllopets festligheter med ett ojämförligt blodbad på tusentals hugenotter i Paris. Följ med oss till det som är de franska religionsstridernas klimax såväl som lågvattenmärke. Läslista:“Lögner - Osanningens historia” - Daniel Rydén“Systrar, vänninor, krigare och hjältinnor” - Anna Carlstedt / Johanna Vernqvist (red.)“Politiska mord” - Göran RystadVärldens historia 5/2012För att få reklamfria samt extra avsnitt - bli prenumerant för 29 kr/månaden: https://historiepodden.supercast.com/

Vi hälsar ert varmt välkomna tillbaka efter sommaruppehållet. Förvisso bara en vecka långt, men ett uppehåll är ett uppehåll. I dessa valtider undersöker vi ett val som i alla fall vid första anblick framstår som en av historiens största bombnedslag: hur kunde krigshjälten Winston Churchill gå till val två månader efter Victory day och förlora?Om giganten Winston, om doldisen Clement Attlee, om ett brittiskt folk som längtade efter sociala reformer och mycket mer. Mycket nöje.----LäslistaAddison, Paul, ‘Why Churchill Lost in 1945’, BBC History, senast uppdaterad 17 februari 2011Langworth, Richard M., ‘How Winston Churchill Lost the 1945 British General Election’, The Churchill Project, 27 augusti 2020Liljegren, B. Winston Churchill · D. 2 · 1939-1965. (Historiska media, 2014).Roberts, A. Churchill : walking with destiny. (Viking, 2018).

Färger har haft olika symbolisk innebörd genom historien, de har också haft olika status beroende på hur dyrt det varit att framställa färgen i fråga. Blåa och röda kulörer har särskilt haft framträdande betydelse för att framhäva sin viktighet. Det här är berättelsen om hur man genom stora ansträngningar satt färg på tillvaron och vad detta betytt för både människor och ekonomi. Avsnitt 357 från 2021.

Under våren fick världen smaka på hur brist på olja kan påverka världsekonomin, detta i en värld där vi förvisso är mycket beroende av olja men ändå har viss variation. På 1970-talet användes olja till allt, från hela fordonsflottan till uppvärmning av fastigheter, smällen när oljan ströps åt kom dessutom som en blixt från klar himmel för världsekonomin i en tid då oljeresurserna var helt koncentrerade till vissa länder som nyligen skapat en kartell. Det här är berättelsen om hur fjällen föll från våra ögon vad gäller energifrågan. Avsnitten är en dubbel från 2023.

Så här i badtider passar det ju att vara på sin vakt om man badar i hajvatten, därför publicerar vi 2025 års prenumerationsavsnitt från Grimbergs utvalda om Hajpaniken 1916. Här avhandlas händelserna på den amerikanska östkusten som inspirerade till filmen "Hajen" vilken hade 50årsjubileum vid publiceringen. För att bli prenumerant och få avsnitt utan reklam för 29 kr/månaden samt extraavsnitt behöver du bara gå in på https://historiepodden.supercast.com/ och teckna en prenumeration.

Med William Wallace ute ur bilden ser Skottland ut att vara utlämnat åt engelskt herravälde och interna stridigheter. Till råga på allt utbryter ett infekterat inbördeskrig mellan Robert Bruce och klanen Comyn. Edvard försöker åter styra upp saker genom att en gång för alla stampa ner upprorsmakaren Robert Bruce, som utropat sig själv till kung över Skottland. När Edvard väl avlider öppnar sig möjligheter, men hans son Edvard II vill inte låta Skottland komma av kroken. Allt kokar ner till en avgörande strid vid den lilla ån Bannockburn 1414. Detta är den avslutande delen i årets sommarföljetong, tack till dig som har lyssnat. Du är förhoppningsvis nu mer kunnig om skotsk medeltidshistoria än tidigare. Vi återkommer om två veckor med nästa säsong.För att prenumerera och få extraavsnitt samt reklamfri lyssning för 29kr/månaden - gå in på https://historiepodden.supercast.com/ och bli en av Grimbergs utvalda.Läslista:Schama, S. A history of Britain · Vol. 1 · At the edge of the world? : 3000 BC-AD 1603. (BBC, 2000).Trevelyan, G.M. History of England. (Longmans,Green and co., 1926).Harrison, D. Englands historia · Del 1. (Historiska media, 2018).Fischer, Andrew William Wallace (Birlinn, 2007)Mackay, James - William Wallace - Bravehart, 1995Magnusson, Magnus - Scotland - the story of a nation, 2000David, Saul - Militära misstag, 1999Åberg, Alf - Skottland, 1956

Filosofin före Sokrates brukar utan att krångla till det kallas...försokratisk. Här finner vi en rad figurer i den antika världen som var de första att fundera på hur världen kommit till och var förskaffad utan att gå till mytologiska förklaringar. De observerade naturen och drog slutsatser av den, på sätt och vis blev de grunden för ett vetenskapligt tänkande. Följ med på en djupsinnig resa där människan försökte förklara sin omgivning och tillvaro utan att all den vetenskap och kunskap vi har fått de senaste 2400 åren fanns att tillgå.