Historia.nu med Urban Lindstedt

Share

Sandby borg – en massaker frusen i tiden

Ep. 152

Fornborgen Sandby borg på sydöstra Öland rymmer spår av en fruktansvärd massaker där invånarna dödades någon gång i slutet av 500-talet e kr. En teori är att massakern var en del i en våldsam maktkamp på Öland under den turbulenta folkvandringstiden.


Hur fruktansvärd än massakern var har den på ett världsunikt sätt frusit två ögonblick för 1500 år sedan: först vardagslivet innan massakern och sedan själva massakern.


I avsnitt 152 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Helena Victor, arkeologichef på Kalmar läns museum och projektledare för utgrävningen av Sandby borg samt Ludvig Papmehl-Dufay, arkeolog verksam vid Linnéuniversitetet.


Folkvandringstiden (400-550 e kr) var en turbulent tid både i Europa och Skandinavien. Det västra romarrikets nedgång, invasionen av hunnerna och svält skapade migrationsströmmar och oroligheter.


Sandby borg på sydöstra Öland är en av minst 15 fornborgar på ön som existerade runt 300 till 600 e kr. Fornborgarna på Öland är oftast cirkelformade med rader av stenhus innanför murarna. Det som skiljer Sandby borg från andra borgar på Öland är att den ligger direkt vid stranden istället för i inlandet.


Här skulle 4-5 meter höga murar skydda invånarna, men rester av 30 kroppar har hittats i Sandby borg. Kropparna ligger där de fallit och ingen omfattande plundring har heller skett av borgen. De döda är i alla åldrar från barn till åldringar, men kvinnorna saknas. Skadorna på skeletten visar att det handlar om en massaker snarare än regelrätta strider. Efter massakern tog ingen hand om kropparna eller de värdefulla husdjuren. Och detta i en tid när begravningsriterna var viktiga för att människorna skulle kunna passera till nästa värld.


Invånarna visade sig vara förmögna med handelsnätverk långt ner i Europa. I hus 40 som hade den största smyckesgömman hittades också kvarlevor av två yngre män, varav den ene fått dödliga hugg mot huvudet, samt fyra andra hela kroppar och delar av ytterligare två människor. Kropparna verkar inte ha flyttats efter dödsögonblicket.


Lyssna också på Folkvandringstiden och Västroms fall samt Guldskatterna som avslöjar forntida rov.


Musik: Fairytale Female Vocal av Velimir Andreev, Soundblock Audio

More Episodes

10/20/2021

Birger Furugård, aka Deje-Hitler, ändrade aldrig politisk uppfattning

Ep. 177
Birger Furugård, även kallad Deje-Hitler, grundade tillsammans med sina bröder Sigurd och Gunnar Sveriges första nazistparti den 12 augusti år 1924. Svenska Nationalsocialistiska Frihetsförbundet (SNFF), som senare bytte senare namn till Svenska Nationalsocialistiska Bonde- och Arbetarpartiet (SNBAP).Birger Furugård blev partiets ledare och kom att träffa både Hitler och Goebbels i Tyskland och brevväxlade flitigt på knackig tyska med Heinrich Himmler. Men Birger Furugårds partiverksamhet kom aldrig att locka särskilt många medlemmar eller röster i val och Birger Furugårds problematiska privatliv gjorde inte saken lättare. Vid en partisplittring 1933 blev Furugårds parti det minsta.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius, aktuell med biografin En värmländsk Hitler - Birger Furugård och de första svenska nazisterna.Det första svenska nazistpartiet bildades inte långt efter det tyska NSDP, och Furugårds parti var det första utanför den tyskspråkiga världen. Kontakterna med de tyska nazisterna var täta och omfattande. Även om de tyska observatörerna tvivlade på det svenska nazistiska ledarskapetSvenska nazister hoppades på att även Sverige skulle ockuperas av Nazi-Tyskland precis som Norge och Danmark och såg Furugård som en tänkbar svensk Quisling.Birger Furugård bytte aldrig uppfattning, trots att han hade vänner som avrättades i Tyskland och trots närheten till ett världskrig inpå knutarna i det ockuperade Norge. Inte ens när hans älskade dotter gifte sig med en norsk motståndsman.Bild: Birger Furugård håller tal 1935, Foto: Gunnar Lundh, Nordiska museet, Public DomainMusik: Horst Wessel-sången, wikipedia, Public DomainLyssna också på Ingvar Kamprads fascistiska vän
10/16/2021

Blitzen under första världskriget - mer skräck än död (nymixad repris)

Under första världskriget utvecklades luftkriget där mindre jaktplan anföll varandra till att innefatta bombning av civilbefolkningen. Den första blitzen utfördes av zepelinare. Huvudmålet för tyskarnas bombkrig blev London som drabbades bombanfall redan i maj 1915.Första världskriget var det första totala kriget där civila blev legitima mål eftersom de också var resurser i kriget. I den första Blitzen mot London bombade tyska luftskepp, som kunde ta flera ton med bomber, från hög höjd. Senare sattes även bombflygplan in mot Storbritannien.Den första flygbomben hade kastats från ett litet italienskt flygplan 1911 och framgångsrikt skrämt slag på turkiska trupper i Libyen.I den nymixade avsnitt 30 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marco Smedberg är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit det moderna standardverket Första världskriget (2014).När första världskriget bröt ut 1914 var det bara drygt tio år sedan bröderna Wright flugit för första gången i december 1903. I början av kriget användes flyg främst för spaning, och spaningen blev allt viktigare efterhand eftersom som kavalleri visade sig oanvändbart i skyttegravsmiljö. Piloterna kastade också bomber och granater på militära ställningar. Bombflyget utvecklades parallellt med jaktflyget.Från tysk sida insattes luftskepp, zeppelinare, för bombuppdrag främst mot London. Men det första bombangreppet mot civila skedde den 6 augusti 1914 när en tysk zeppelinare släppte bomber mot forten i Liège i Belgien, men missade och dödade nio civila.Natten mellan den 19 och den 20 januari 1915 fällde två luftskepp drygt ett ton bomber mot engelska hamnar. Fyra personer dödades, sexton skadades och de materiella skadorna uppgick till ett värde av 7 740 pund. Den första bomben över London föll 31 maj 1915; under 50-talet zeppelin-räder 1915–18 dödades omkring 550 civila. Totalt 115 luftskepp insattes under kriget. Specialkonstruerade bombplan utvecklades efterhand av båda sidor men utnyttjades i första hand taktiskt och frontnära.Det var först i slutet av kriget som Storbritannien utvecklandet av ett strategiskt tänkande med luftangrepp även på djupet mot motståndarens krigsproduktion. Brittiska bombanfall mot de tyska krigsmaterialfabriker i Essen 1918 blev mer en föraning om framtidens möjligheter än av någon betydelse för att besegra tyskarna 1918.
10/13/2021

Karl IX:s uppror, blodbad och manufakturer

Ep. 176
Kung Karl IX (1550-1611) framstår i historiens ljus som en hänsynslös maktmänniska som gjorde uppror mot både sin bror Erik XIV och den laglige tronarvingen Sigismund, samt avrättade sina politiska motståndare i Linköpings blodbad. En bild som förstärks av Albert Edfelts målning från 1878 där hertig Karl skymfar den döde Clas Fleming genom att dra honom i skägget.Men tittar man närmare på hertig Karl och senare Karl IX:s livsgärning framträder en målmedveten ledare som skapade välstånd genom att utveckla industri och jordbruk. Bakom den hårde maktmänniskan finns också en djupt religiös människa som hade en varm och nära relation till fruar och barn.I avsnitt 176 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern och författaren Erik Petersson om Karl IX. Han är aktuell med boken Karl IX – kampen om kronan.Hertig Karl kom att utveckla näringslivet i sitt hertigdöme för att få en stabil maktbas.Det satsades på svavelbruket i Dylta och andra manufakturer. Flera nya städer grundades som Karlstad och Mariestad samtidigt, som Nyköping med dess slott blev hertigdömets centrum. Även nyodling uppmuntrades med skattelättnader svedjande och tjärbrännande finnar lockades till hertigdömets marginalbygder.Hertig Karl var tillsammans med brodern Johan III ledande i upproret mot brodern Erik XIV. Efter Johan III:s död gjorde Karl upprors mot kronarvingen Sigismund. Karl krossades brorsonen Sigismunds strävan att krönas till svensk konung vid slaget vid Stångebro. Efter slaget följde avrättningar av adelsmän som stöttat den katolske Sigismund.I sin kamp om makten lutade sig gärna Karl på bönderna som avskydde högadeln och för allt i världen inte ville bli katoliker. Han initierade Uppsala kyrkomöte 1593 där Sveriges religiösa trosbekännelse på Luthers grund slogs fast. Som kung bestämde han att Mose lag skulle tillämpas i svensk lagstiftning som uttryck för ”Guds klara ord”.Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog och Sturemorden som stoppade ätten som hotade Vasaätten.Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.Musik: When Bats Fly av Neil Cross, Soundblock Audio