Historia.nu med Urban Lindstedt

När vi talar om vikingatiden tänker många på Oden, Freja, Idun, Tor och andra gudar och gudinnor. Men nordborna kom tidigt i kontakt med kristendomen vid resor till romarriket där kristendomen blev statsreligion redan i slutet på 300-talet. Kyrkor byggs under hela vikingatiden. Munken Ansgar kom till Sverige på 800-talet och grundade en kristen församling i staden Birka. Kristnandet är en process som tar många hundra år men det finns få skriftliga källor som berättar om hur det gick till i Sverige. Det är på kyrkogårdarna vi får leta efter spåren av den nya religionen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är fjärde och sista delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Vikingen uppstår i skuggan av det kristna Europa och försvinner på sätt och vis när kristendomen når norrut. Och det är för att kristendomen medförde helt nya sätt att organisera samhället, ersatte gamla kulturella riter med helt andra och skapade nya relationer till resten av Europa. Under tusentals år hade nordborna begravt sina döda intill sina gårdar, och så fortsatte de nyfrälsta vikingarna att göra. Brandgravar och skelettgravar finns intill varandra på gårdsgravfälten. Men så småningom började man begrava de döda på kyrkogårdar. Ett annat tecken på att vikingar är kristna är runstenarna, som började resas i massor under slutet av vikingatiden. Runstenar finns i de flesta landskap, men särskilt i Uppland där vi räknar 2500 runristningar och Södermanland där det finns 400 runstenar. Ofta är de prydda med kors eller försedda med en kristen bön, som kan avlutas med orden ”Gud hjälpe hans ande och själ”, eller ”Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjänade”. Prästerskapet organiserades för att sprida och upprätthålla den kristna tron. Socknar och församlingar bildades runt om i landet och kyrkorna blev centrum för religiöst liv och sociala aktiviteter. Då var vikingens tid över Med kristendomen kom en europeisk medeltida kultur till Norden och vi blev en integrerad del av Europa. Bild hemsida: Lingbergs runsten, U240, Vallentuna 257:1 in the RAÄ Fornsök database. CC 2.5 Medverkade gjorde Alexandra Sanmark, Anne-Sofie Gräslund och Klas Wikholm af Edström. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Den här dokumentärserien gjordes av Urban Lindstedt och mig Kristina Ekero Eriksson. 

Under vikingatiden kunde människor ägas som egendom. Vikingarna offrade ofria människor som man offrade dyra svärd, djur. Under en period av 5000 år har människooffer existerat i vårt land. Och vikingarna offrade människor för religiös vinning. Krigsoffer ägde rum i krigarnas slutna krets, medan böndernas offerceremonier vara stora folkfester. Bönderna passade på att ha marknad, skipa rättvisa och festa på samma gång. De träffades vid fullmåne, gärna när en ny årstid gjorde entré – därav namnet kalendariska offerfester. Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. Detta är tredje delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media.Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer och slutet på viktingatiden. Vid Orkneyöarna i slutet av 800-talet pågick ett sjöslag mellan två vikingar: norrmannen Einar, som är jarl över ögruppen, och Halfdan som vill ta ifrån honom makten. När Halfdan förstår att han inte kan vinna kampen, hoppar han överbord och försvinner bland vågorna. Dagen därpå seglar Einar och hans män ut till skär och holmar för att leta rätt på utmanaren. För han ska dö och offras till Oden! Till slut finner de Halfdan och Einar får ner honom på mage, tar fram sitt svärd och låter rista blodörn. Ett plågsamt sätt att offra någon till gudarna. Bild hemsida: Midvinterblot av Carl Larssons är en tolkning av den vikingatida offerfesten vid Uppsala tempel. Nationmuseet, Wikipedia, Public Domain. Bilden är beskuren. Medverkade gjorde Klas Wikström af Edholm och Robin Lucas    Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen  

Vikingarna for öster ut från Mälaren ända bort till Kaspiska havet och Bagdad. Handelsplatsen Birka på Björkön i Mälaren var en del i ett handelsnätverk som sträckte sig långt österut i det nutida Ryssland, Ukraina och ännu längre bort. Handeln sätter spår. Boplatser runt Östersjön får en tydlig närvaro av skandinaver från den polska kusten till dagens Ryssland, Finland och Sverige. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är andra delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer och slutet på viktingatider. Det var handeln som skapade rikedomar, att ha kontroll över handelsvaror, handelsrutter och handelsplatser. Det var där de stora förtjänsterna fanns. I de arkeologiska lagerna av Starja Ladoga i dagens Ryssland ser man att skandinaver varit på plats redan från början. Under vikingatid flyttade vikingarna ut egna positioner, skippa mellanhänder och gör resor hela vägen till Kaspiska havet och Bagdad. Bild hemsida: Detalj från bildsten med skepp 800-1099 Tjängvide, Gotland.Foto: Bengt A. Lundberg/SHM, CC BY 2.5 se. Medverkade gjorde Charlotte Hedenstierna Jonsson   Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Den här dokumentärserien görs av Urban Lindstedt och mig Kristina Ekero Eriksson.   

Det är den 8 juni år 793 och munkarna på den lilla ön Lindisfarne på Englands östkust tror att denna dag ska bli som alla andra dagar: timme efter timme fyllda av bön, missionsarbete och att kopiera de heliga skrifterna för hand. Men det är ingen vanlig dag. Många av de bröder som vaknar upp i klostret kommer inte att leva när solen går ned. För den 8 juni år 793 är dagen då vikingatiden börjar. Allt motstånd mejades ner, som man kan läsa om i den engelska historiekrönikan Historia Regum: ”Och de kom till kyrkan på Lindisfarne och ödelade allting med jämmerlig plundring, trampade ner de heliga platserna med orena steg, grävde upp altarna och tog alla den heliga kyrkans skatter. De dödade en del av bröderna, tog med sig andra i kedjor, många fördrev de, nakna och överlastade med kränkningar, några dränkte de i havet...” Varför uppstod vikingen, vad gjorde han och vart tog han egentligen vägen? I sommar repriserar vi dokumentären Vikingen i världen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är första delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer, läkeörter och arrangerade äktenskap. Det var som att nordborna blivit galna, för det slutade inte här. Åren som följer attackerades flera andra kloster på de brittiska öarna. På den skotska ön Iona dödade vikingarna 68 munkar på stranden och deras kloster brändes ner. Som man kan läsa i en nedteckning: ”De åstadkom att det som tidigare varit så rikt nu var som ingenting”.England kom att attackeras i flera vågor, från år 865 invaderades landet av den stora hedniska armén, vikingafamiljer som rest dit i stora flottor och som så småningom bosatte sig i det som kom att kallas Danelagen – det området där dansk lag gällde. Drygt två hundra år efter anfallet på Lindiafarne satt den danske vikingen Sven Tveskägg på Englands tron.Det mäktiga Frankerriket, en stormakt som ungefär motsvarade dagens Frankrike och Tyskland, skonades inte heller. Några år efter Lindisfarne 793 började Frankerrikets kuster att attackeras och det intensifierades på 830-talet. Den åtråvärda handelsstaden Dorestad, i dagens Nederländerna, plundrades av vikingarna varje år mellan 834 och 837.Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Medverkade gjorde Andreas Hennius. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen  

Under kalla kriget kunde Sverige mönstra 800 000 vapenföra män när försvaret var som starkast år 1964. Nästan alla män gjorde värnplikt. Svenska vapenfabriker byggde moderna stridsflyg, ubåtar, stridsfordon, stridsvagnar och mindre vapen som raketgeväret Carl Gustaf.Samtidigt byggde vi mest skyddsrum per capita. Alla människor i Sverige i åldrarna 16 till 65 år hade civilförsvarsplikt med krav på att delta i återkommande övningar.Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den tredje och sista delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Från 1949 till i mitten på 1960-talet ökades Sveriges militära utgifter i kronor och ören till samma summor som under andra världskriget. Därefter spenderade Sverige mer pengar på försvaret än under andra världskriget ända fram till millennieskiftet. Försvarsutgifterna som andel av BNP minskade under kalla kriget främst på grund av den höga tillväxten under efterkrigstiden.Sverige storlek och geografiska läget i Europa gjorde landet sårbart mot ett sovjetiskt anfall. Finland var en naturlig buffert ända sedan Ryssland erövrat vår östra riksdel i finska kriget 1808 till 1809. Sovjetunionen kunde tänkas anfalla över land via norra Finland, via Östersjön från hamnar i Baltikum eller via Polen mot SkåneMen om Sovjetarmén kom via Finland hade Sverige byggt ett system av befästningar och andra hinder för att fördröjningsstriderna skulle ge tid till att förflytta förstärkningar till norra Sverige.Under andra världskriget förberedde sig Sverige för att kunna göra motstånd om vi blev ockuperade. Stay Behind-rörelsen levde sedan vidare under kalla kriget och avslöjades först på 1990-talet för den svenska allmänheten.Stay behind-rörelse skulle träda in om det värsta hade hänt - att Sovjetunionen besegrat Sverige i ett krig. Men det främsta målet var naturligtvis att i samarbete med Nato att slå tillbaka ett Sovjetiskt anfall.Sverige valde också att utveckla ett eget flygvapen. Något som inga andra jämförbara länder utanför supermakterna eller stormakterna gjorde vid samma tid. I Sverige planerade vi för egna kärnvapen redan innan vi visste vad kärnvapen var för något.Sverige har en lång tradition av en utvecklad försvarsindustri, ända sedan stormaktstiden vapensmedjor på 1600-talet. Sverige blev under 1800-talet ett framstående ingenjörsland som utvecklat revolutionerande teknologier som kullager, fyrar, kylskåp och dynamit.Medverkade: Martin Hårdstedt, Peter Bennesved och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistBild: Soldater under övning på F11, Södermanlands flygflottilj, i Nyköping. Flygflottiljen var aktiv fram till 1980-talet. Idag känner vi till platsen som Skavsta flygplats. Bilden är troligen tagen någon gång under 60-talet. Foto: Olle Hagelroth, Sörmlands museum, CC BY 4.0

Flera händelser under kalla kriget i Sveriges visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drogs sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva fler kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist

Sigillgravören och handelsmannen Aaron Isaac (1730–1816) var den förste jude som beviljades permanent uppehållstillstånd i Sverige utan krav på konvertering. Han anlände till Stockholm 1774, och redan året därpå fick han och två andra judar personligt tillstånd av kung Gustav III att bosätta sig i landet utan att överge sin tro.Isaac åtnjöt kungens förtroende och banade väg för en organiserad judisk närvaro i Sverige. Han grundade den första judiska församlingen i Stockholm och fick stort inflytande över judarnas situation i landet.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Carl Henrik Carlsson, författare till boken Aaron Isaac – Sveriges förste jude, om hur en målmedveten invandrare lade grunden för en hel minoritet – och hur synen på judar förändrades genom århundradena.Aaron Isaac föddes den 16 september 1730 i den lilla tyska staden Treuenbrietzen, där judar levde på samhällets rand och endast med särskilda tillstånd. Redan i unga år visade han konstnärlig och hantverksmässig talang, särskilt inom gravyr – ett yrke han lärde sig på egen hand. Men framtidsutsikterna i hemlandet var begränsade.I Mecklenburg byggde han upp en framgångsrik verksamhet och blev nyfiken på Sverige efter affärer med svenska officerare under det pommerska kriget. När han senare fick ekonomiska bekymmer begav han sig motvilligt till Sverige – trots avrådan från sina närmaste. En midsommardag 1774 steg en envis och målmedveten Isaac i land i Ystad, med sig hade han gravyrverktyg, ett rekommendationsbrev – och en vilja att leva som jude i Sverige.Med stöd från svenska ämbetsmän och tack vare sina unika färdigheter – sigillgravyr var högt eftertraktat – lyckades han efter en lång process få ett unikt tillstånd att bosätta sig i Stockholm utan att konvertera. Det var första gången som den svenska staten accepterade en jude som medborgare utan religiös konversion.Gustav III:s beslut speglade upplysningstidens idéer och påverkades av nationalekonomer som såg judisk invandring som ett sätt att stärka ekonomin. Trots kungens stöd mötte Isaac motstånd från präster och köpmän – något han vittnar om i sina memoarer.År 1782 formaliserades statens hållning i Judereglementet, ett toleransedikt som tillät judar att bo i Stockholm, Göteborg och Norrköping utan att konvertera. Men lagtexten begränsade samtidigt deras rättigheter: inga offentliga ämbeten, inga blandäktenskap, ingen mission, och kraftigt reglerad rörelsefrihet.Aaron Isaac grundade Stockholms första judiska församling, tog emot nya invandrare, organiserade gudstjänster och anlade en judisk begravningsplats. Som hovagent och arméleverantör blev han en bro mellan minoriteten och makten.Bild: Aaron Isaac var Sveriges första öppet levande jude, porträtterad av okänd konstnär. En affärsman, sigillgravör och visionär som år 1775 blev den förste att få tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att överge sin tro. Hans insatser låg till grund för etableringen av Sveriges första judiska församling. Bild: Judiska museet (CC BY)Musik: Abe Schwartz's Orchestra. Baym Schtefanishter Rebn (בײַם שטעפֿאַנישטער רבין) Klezmer, judisk dansmusik. USA: Emerson Records, 1918. Tillgänglig via: Internet Archive. Public Domain.Lyssna också på Gustav III:s iscensatta ryska krig.Klippare: Emanuel Lehtonen

Olof Rudbeck den äldre (1630–1702) var en av Sveriges största vetenskapsmän. Redan som 23‑åring fick han världsrykte genom upptäckten av lymfsystemet. Detta universalsnille förespråkade en ny vetenskaps­syn fri från religiös dogmatism.Biskopssonen från Västerås kom att prägla lärdomsstaden Uppsala inom medicin, botanik, mekanik och fornhistoria. Trots sina betydande insatser för vetenskap och bildning är han idag främst ihågkommen för sitt fornhistoriska storverk Atlantica, där han framställde Sverige som gudarnas boning och ursprunget till alla större folkstammar.Detta är en nymixad repris.I det här avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Henrik Ågren, specialist i tidigmoderna kultur- och socialhistorien vid Uppsala universitet, samt Anders Lundin – programledare, poddare och musiker – som nu medverkar i kabarén Olofolof på Uppsala stadsteater om Olof Rudbeck den äldre.Olof Rudbeck föddes i Västerås 1630 som det nionde av elva barn. Gustaf II Adolf bar själv fram honom till dopet. Hans far, biskopen Johannes Rudbeckius, var en av stormaktstidens ledande kyrkomän och grundare av Västerås gymnasium – Sveriges första av sitt slag.År 1648 inskrevs Rudbeck som student vid Uppsala universitet, där han kom att verka större delen av sitt liv. Vid 23 års ålder presenterade han sin första större vetenskapliga upptäckt – lymfsystemet. Medicin var hans huvudsakliga fält, men han bedrev även forskning inom botanik, mekanik, arkitektur, astronomi och musik.Han blev en ledande förespråkare för den vetenskapliga revolutionen, med krav på empiri, och bröt med religiöst färgad kunskapssyn. De sista decennierna av sitt liv ägnade han åt fyrbandsverket Atlantica (1679–1702), där han med kreativ ortnamnsforskning hävdade att Sverige och Uppsala var gudarnas hemvist och urkällan till alla folk – med Sverige som det förlorade Atlantis enligt Platon.Idag framstår Atlantica som vansinnigt, men Rudbeck knöt an till en samtida historisk tradition – göticismen – där man sökte paralleller mellan göterna och svenskarna. Verket väckte intresse internationellt, men kritiserades också hårt redan i sin samtid.Bild: Olof Rudbeck den äldre (1630-1702). Bilden är hämtad ur Atlantica och utförd af den här i Sverige länge verksamme kopparstickaren Dionysius Padt-Brügge för att tjäna till titelblad för atlasbandet af Atlantica. Wikipedia, Public Domain. Musik: Claudio Monteverdi - Quel Augelin Che Canta av The Tudor ConsortCC BY 3.0 <https://creativecommons.org/licenses/by/3.0>, via Wikimedia Commons Lyssna också på Drottning Kristina kom att sakna kungamakten.