Historia.nu med Urban Lindstedt

Systrarna Soong gifte sig med några av Kinas viktigaste män och fick med hjälp av sin charm, intelligens och ställning ett stort politiskt inflytande på Kinas 1900-talshistoria. Trots att de kom från en av Kinas rikaste familjer hamnade de på var sin sida i kampen mellan nationalisterna och kommunisterna.Systrarna Soong – Ai-ling, Ching-ling och Mei-ling föddes i slutat av 1800-talet till en förmögen, kristen familj i Shanghai där fadern Charlie Soong i hemlighet stödde de revolutionära nationalisterna. Efter kommunisternas seger 1949 hamnade två systrar i landsflykt och den tredje fick en priviligierad ställning i det röda Kina.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet, om systrarna Soong. Ingemar Ottosson har bland annat skrivit boken Sidenvägen.Familjen Soong har beskrivits som en av de fyra stora familjerna i Kina på 1900-talet. Systrarna skickades redan som barn till USA för att studera, vilket var mycket ovanligt vid den tiden. När de återvände talade de flytande engelska, hade världsliga erfarenheter och visste hur man klädde sig i den senaste modet – de hade en kosmopolitisk aura som kändes exotisk.Ett modernt kinesisk ordspråk säger, ”En älskade pengar, en älskade makt och en älskade sitt land”. Systrarnas äktenskap gav dem en plattform att verka från. Mellansystern Ching-ling förälskade sig i revolutionären Sun Yat-sen, grundaren av nationalistpartiet Kuomintang. Storasystern Ai-ling gifte sig med bankmannen H H Kung, en god vän och finansiär till Sun Yat-sen. Lillasystern Mei-ling gifte sig med militären och nationalistledaren Chiang Kai-shek.När Chiang Kai-shek tog över Nationalistpartiet efter Sun Yat-sens död blev Suns änka Ching-ling hemlig medlem i det kommunistiska Komintern. Hon skulle vistas i Stalins Moskva och kom senare att leva ett privilegierat liv i det kommunistiska Kina, men utan reell makt. Först på dödsbädden blev hon medlem i det kinesiska kommunistpartiet.Mei-ling och Chiang Kai-shek flydde till Taiwan efter det kommunistiska maktövertagandet 1949, där Chiang blev en hårdför diktator. Ai-ling och H H Kung tog sig till USA för ett anonymt välbärgat liv i exil.Bild: Systrarna Soong, från vänster till höger: Soong Ai-ling (1890 – 1973), Soong Mei-ling (1897 – 2003) och Soong Ching-ling (1893 – 1981) i Chongqing (Chunking), Kina, 1940. Systrarna var unikt inflytelserik i kinesisk politik i början av 1900-talet, med Ai-ling som gifte sig med bankiren och finansministern H. H. Kung, Mei-ling som arbetade med och gifte sig med den kinesiska nationalistledaren Chiang Kai-shek och Ching-ling som gifte sig med Republiken Kinas första president, Sun Yat-sen. Wikipedia, Public Domain.Musik: Chinese Orient av Simon Sharp, Storyblock AudioLyssna också på Chiang Kai-shek – salthandlarsonen som förlorade Kina.Klippare: Emanuel Lehtonen

Ölands fornborgar är några av Sveriges mäktigaste fornborgar. Allt från den välbevarade Ismantorp till den rekonstruerade Eketorp samt Sandby borg som gömmer hemligheten om en forntida massaker.Fornborgarna var lika mycket kultplatser som försvarsanläggningar. De flesta fornborgarna i Norden byggdes under järnåldern. Det var en tid präglad av social oro och fornborgarna var ett skydd för befolkningen i omgivningarna, men den hade också sociala och religiösa syften.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ludvig Papmehl-Dufay, arkeolog vid Linnéuniversitetet i Kalmar och Jan-Henrik Fallgren, arkeolog vid Uppsala universitet.Fornborgar har funnits över hela Europa. Tidigare har de främst betraktas som försvarsanläggningar, men numer inser man att de är lika mycket en kultplats och marknadsplats.I Sverige finns drygt 1200 registrerade fornborgar i fornminnesregistret från Stenshuvud i Skåne till Frösön i Jämtland, med stark koncentration till östra Mellansverige och norra västkustområdet. På Öland finns 21 kända fornborgar och Ölands fornborgar skiljer sig från fornborgarna på fastlandet då de öländska ligger på platt mark och är runda. Murarna kunde vara upp till sju meter höga.Höjdpunkten i byggandet av fornborgar är från mitten av romersk järnålder fram till slutet på folkvandringstiden (200-550 e. Kr.).Lyssna också på Sandby borg – en massaker frusen i tiden.Bild: Eketorps borg på södra Öland. Fotograf: Kevin Cho, Wikimedia Commons, Creative Commons.Musik: Electra to the Baltic Sea av Giuseppe Rizzo, Soundblock Audio

Berget Monte Cassino i Italien var en viktig stödjepunkt av den tyska försvarslinjen Gustavlinjen söder om Rom. På Monte Cassinos 500 meter höga berg utkämpades ett av andra världskrigets mest utdragna och blodiga slag mellan den 17 januari och den 19 maj 1944.Vid Monte Cassino slogs bland andra den 2:a polska kåren som bildades, efter förhandlingar mellan Sovjet och den polska exilregeringen, av polacker som frigivits från Sovjetiska arbetsläger. Polackerna slogs för Polens frihet, men även algerier, marockaner, italienare, nyzeeländare, britter, fransmän, kanadensare, indier och amerikaner slogs och dog vid Monte Cassino.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Artur Szulc, historiker som främst skrivit om polsk 1900-talshistoria, med särskilt fokus på andra världskriget. Han är aktuell med boken Slaget vid Monte Cassino.De allierade målen och strategierna formulerades tydligt efter Casablancakonferensen 1943. Huvudmålet var att eliminera Italien från kriget och att dra bort tyska resurser från Östfronten. Sovjetunionens ledare Stalin hade länge krävt en andra front mot tyskarna i Europa. Den brittiske premiärministern Winston Churchill förordade att den andra fronten skulle öppnas i Italien, för att hinna före Sovjetunionen till Centraleuropa. Medan amerikanarna egentligen ville satsa allt på Normandie i Frankrike.Monte Cassino var en strategisk stödjepunkt av Gustavlinjen, Nazitysklands huvudförsvarslinje i Italien. Under ledning av generalfältmarskalk Albert Kesselring hade tyskarna etablerat denna linje för att skydda Rom från de allierades framryckning. Monte Cassino, med sitt höga läge, gav tyskarna en utmärkt observationspost och kontroll över Liridalen, den enda framkomliga vägen mot norr.För de allierade var målet att erövra Rom centralt, och för att nå dit måste de allierade först ta Monte Cassino. Striderna ägde rum mellan den 17 januari och den 19 maj 1944 och involverade trupper från Storbritannien, USA, Frankrike, Italien, Indien, Nya Zeeland, Algeriet, Kanada, Marocko, Polen och Tyskland.Slaget visar på svårigheter som urban- och bergsterräng utgör i militära operationer. De allierades oförmåga att koordinera infanteri och pansar effektivt under svåra förhållanden, samt de tyska fallskärmstruppernas effektiva försvar, blev tydliga.2:a polska kåren och indiska trupper genomförde den 11 maj 1944 en koordinerad offensiv. Detta första anfall möjliggjorde för den brittiska 8:e armén, under befäl av general Sir Oliver Leese, att bryta igenom de tyska linjerna i Lirisdalens dalgång. Polska trupperna, ledda av general Władysław Anders, och understödda av ett marockanskt bergsförband, genomförde en andra våg av attacker mellan den 17 och 19 maj. Deras modiga insatser, trots stora förluster, bidrog till att tvinga den tyska fallskärmsjägardivisionen att dra sig tillbaka från sina ställningar.Bild: Polska soldater inne i det förstörda Monte Cassino-klostret, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Musik: Czerwone Maki Na Monte Cassino med Pawel Prokopieni, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen

Sverige efter andra världskriget framställs ofta som ett framgångsland präglad av samförstånd. Men det existerade dissonans i folkhemmet – åren mellan 1948 till 1987 upplevde centrala Stockholm, Göteborg och Malmö upprepade ungdomsupplopp med tusentals deltagare.Världskriget var över och ingen behövde oroa sig för arbetslöshet. Politiker och andra auktoriteter förvånades av ungdomsupploppen – mycket för att upploppen inte formulerade några politiska krav. Trots detta resulterade kravallerna i storsatsningar på ungdomsgårdar och ungdomsfestivaler.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andrés Brink Pinto, historiker vid Lunds universitet som tillsammans med Martin Ericsson skrivit boken Den bråkiga staden.Efter andra världskriget har flera svenska städer upplevt stora ungdomskravaller som uppkommit tillsynes utan att några politiska krav. I huvudstaden handlade det om oroligheter med tusentals deltagare som kunder pågå i flera dagar och slås ner med stor brutalitet i av polisen.Mellan åren 1940 till 1950 växte Stockholm från 590 000 till 744 000 invånare. Huvudstaden var en segregerad stad där det tättbefolkade Södermalm var en utpräglad arbetarklasstadsdel präglad av trångboddhet. Samtidigt växte distinkta ungdomskulturer fram ofta utifrån populärkulturen.Stockholm tvingades se fem stora ungdomsupplopp mellan åren 1948 och 1987. Det första upploppet påsken 1948 på Södermalm omfattade så mycket som 10 000 personer. Kravaller återkom somrarna 1951 och 1954 i Berzelii park, Nyårskravallerna år 1956, Hötorgskravallerna år 1965, och upploppen i Kungsträdgården år 1987.Vuxenvärldens auktoriteter hade svårt att förstå händelserna, inte minst eftersom deltagarna inte ställde några tydliga krav. Massans psykologi och dålig uppfostrans togs upp som förklaringar. Och ledarskribenter och forskare funderade över varför välfärdsstatens ungdomar, som fick rösta och som slapp arbetslöshet och svält, kunde vara ute på gatorna och slåss med polisen till synes utan något tydligt mål. Politikerna tillsatte utredningar, och Stockholms stad experimenterade fram fritidspolitiska satsningar för att förebygga kravaller. Ironiskt nog fick de ”opolitiska” ungdomsupploppen stora politiska konsekvenser.Bild: Ungdomar springer på Skånegatan under de s.k. påskkravallerna på Södermalm. Svenska Dagbladet Bildnummer: SvD 38694 Stadsmuseet i StockholmMusik: Comedy Background Quirky Jazz med Volodymyr Piddubnyk, Soundblock Audio.

Svensk matkultur bär med sig spår ända från medeltiden där viktiga skiften som reformationen, globaliseringen, upplysningen, det borgerliga samhällets framväxt, industrialiseringen och folkhemmet har bidragit till vad och hur vi äter.Men den viktigaste påverkan på den svenska matkulturen är vår korta odlingsperiod från maj till augusti, som tvingade människorna att konservera, lagra och hushålla för att överleva. Vår kärlek till såsen är en rest från vällingen och protestantisk fromhet har skapat en präktighetskultur kring maten.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med etnologen Richard Tellström, docent i måltidskunskap och aktuell med boken Varje tugga är en tanke – svensk matkultur under 800 år.Matkulturen i Sverige är präglad av ekonomiska, politiska och religiösa förändringar genom århundradena. Klimatet och landskapet dikterade vad som kunde odlas och samlas. Det var råg och korn, mjölkproduktion och en liten mängd kött, främst från grisar, fisk och vilt. Fisket var en viktig del av kosten, speciellt i kustnära områden där upp till 40 procent av kaloriintaget kunde komma från havet. Rökt och torkad fisk var vanliga konserveringsmetoder som tillät långvarig förvaring över de kalla vintermånaderna. Denna tid var också en era där hållbarheten var avgörande, och tekniker som fermentering och inläggning var essentiella för att bevara maten.Ärtsoppan är den enda rätt som överlevt från tiden före moderna ved- och elspisar när matlagning över öppen eld tvingade matlagarna att lägga allt i samma gryta. Fläsket kom först på 1800-talet med billigt importerat saltat fläsk.Fisk och skaldjur, särskilt sill och lax, har varit grundpelare i den svenska dieten fram till 1900-talet. Sillen har picklats och fermenterats sedan medeltiden, vilket var ett sätt att bevara fisken för lagring och transport. Denna tradition lever kvar starkt i Sverige, där inlagd sill är en stapelvara under nationella helgdagar som påsk, midsommar och jul.Rotfrukter som lök, kålrot och potatis har anpassats väl till det svenska klimatet och har varit viktiga på grund av deras förmåga att förvaras över långa perioder. Potatisen, som introducerades runt 1724, blev snabbt en grundsten i den svenska matkulturen och ersatte så småningom andra rotfrukter som den primära basprodukten.Det unika svenska smörgåsbordet är en vidareutveckling av brännvinsbordet där gäster bjöds på brännvin, bröd, smör, ost och korv innan middagen serverades. På julbordet, som är en variant av smörgåsbordet, hittar vi rätter från alla tidsperioder, där den forntida gröten samsas med medeltida korvar, saltad fisk som preparerats med ättika och industriellt framställt socker tillsammans med Janssons frestelse från 1900-talet.Bild: Dukade bord. Brännvinsbord från ca 1800, Fotograf: Mats Lundin, 2001, Nordiska museet, Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)Musik: Skräplandschottis med Michael Caplin, creative commons.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen

När Karl XII befann sig i Bender i nuvarande Moldavien skickade han iväg tre forskningsexpeditioner som skulle undersöka fornfynd i de bibliska länderna där Egypten och pyramiderna ingick.Orientalisten och prästen Michael Eneman, som varit med Karl XII vid Poltava, ingick i den andra karolinska egyptiska expedition under åren 1711-12. Eneman närmade sig pyramiderna i Giza som en praktisk vetenskapsman som mätte stenar och kröp in i pyramiderna.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet.För svenska bönder på 1600-talet var Egypten och historierna om Josef och Moses i allra högsta grad levande. I bibeln nämns aldrig pyramiderna uttryckligen, även om det talas om stora byggnader. Svenska vetenskapsmän började att intressera sig för pyramiderna redan på 1600-talet, men de utformades mer som stora ladugårdar än pyramider – ingen hade ju sett dem. Senare avbildas de både som spetsigare och ibland flackare än de är i verkligheten.Michael Enemans resa 1711-12 gick till Grekland, Konstantinopel, Israel, Arabien och Egypten där kanske Jerusalem var höjdpunkten för Eneman som skrivit två avhandlar om Kristi grav. När senare Michel Eneman återvände till Moldavien var Karl XII så intresserad att Eneman fick berätta om sin resa och sina upptäcker en timme per dag under två månader.Intresset för Egypten utmynnade också en omfattande internationell handel med mumier. Varav flera också hamnade i Sverige. Malda mumier såldes som ett universalläkemedel som kunde bota det mesta.Bild: Pyramider i Giza från 1735 av J Clark.Musik: Pyramids med Marcus Bressler, Soundblock Audio.

Mustafa Kemal Atatürk (1881-1938) var den drivande kraften bakom grundandet av den Turkiska republiken år 1923 ur resterna av det Osmanska riket. Han föddes under enkla förhållanden i Thessaloniki i nuvarande Grekland och fick tillnamnet Kemal, 'perfekt', i militärskolan. Hans militära karriär präglades av det Osmanska rikets sönderfall.Efter att ha lett det turkiska frihetskriget (199-23), mot ententen som ockuperade landet efter första världskriget, etablerade han sig som president i den moderna turkiska republiken. Europa var förebilden när han reformerade ett muslimskt kejsardöme till en sekulär modern nation.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med idéhistorikern Klas Grinell som är aktuell med boken Mänskliga rättigheter under attack – Turkiet och autokratin.Mustafa Kemal Atatürk är fortfarande en viktig gestalt i dagens Turkiet. Han föddes 1881 i Thessaloniki, då en blomstrande hamnstad i Osmanska riket. Han var son till en lägre tjänsteman Ali Rıza Efendi och Zübeyde Hanım som kom från en jordbruksfamilj väster om Salonika. Han blev tidigt faderlös och skulle senare studera vid en militärskola där han fick tillnamnet Kemal, den perfekta.Trots sin mors önskan att han skulle få en religiös utbildning tog Mustafa inträdesprov till militärskolan. Efter att ha avslutat sin utbildning vid Monastirs militärskola gick Mustafa Kemal in på Krigshögskolan i Istanbul i mars 1899.Hans militära karriär började med deltagande i italiensk-turkiska kriget 1911, där han frivilligt anmälde sig för att kämpa mot den italienska invasionen i det Osmanska Vilayetet Tripolitanien (nuvarande Libyen). Han deltog också i första och andra balkankrigen. Hans insatser under dessa konflikter stärkte hans rykte som en skicklig militär ledare.Under första världskriget, när Osmanska riket gick in i kriget på centralmakternas sida, fick Atatürk i uppdrag att organisera och leda den 19:e divisionen som var knuten till den femte armén under slaget vid Gallipoli. Han blev frontlinjebefälhavare efter att korrekt ha förutsett var de allierade skulle attackera och höll sin position tills de drog sig tillbaka.Mustafa Kemal Atatürk ledde det turkiska frihetskriget 1919-23 och blev sedan Turkiets första president. Atatürks reformprogram inkluderade statligt stöd till industriella och jordbruksmässiga initiativ för att främja ekonomisk självständighet. Han gjorde grundutbildningen gratis och obligatorisk, införde det latinska alfabetet, vilket ersatte det tidigare arabiska skriftsystemet, och reformerade nationens utbildningssystem för att inkludera sekulära ämnen. Kvinnors status förbättrades avsevärt; de fick rösträtt och rätt att inneha offentliga ämbeten.Lyssna också på Turkiets födelse och folkmordet på armenierna.Bild: Mustafa Kemal (Atatürk) vid skyttegravarna i Gallipoli under första världskriget. Wikipedia, public Domain.Musik: Den turkiska nationalsången "Istiklâl Marsi" av kompositören Osman Zeki ÜNGÖR i sin ursprungliga ton (i g-moll) för kör och symfoniorkester. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen

Warszawaupproret mot de tyska ockupanterna startade den 1 augusti år 1944 efter nästan fem år av brutal ockupation. Den illa beväpnade polska hemmaarméns uppror var baserad på önsketänkande och politiska förhoppningar om att kunna bevara sin självständighet gentemot Sovjetunionen om de själva befriade sin huvudstad.Upproret slogs ner på 63 dagar med våldsexcesser som gränsade till pervers sadism. Nazitysklands värsta förband Dirlwanger fick fritt spelrum att våldta, mörda sjukhuspersonal och andra civila samt avrätta sårade hemmaarmésoldater. Runt 200 000 människor tros ha dödats i upproret.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Artur Szulc som är aktuell med boken Warszawaupproret 1944.Polen delades upp mellan Nazityskland och Sovjetunionen i ett hemligt tillägg i Molotov-Ribbentrop-pakten redan före utbrottet av Andra världskriget. När Tysklands sedan anföll Polen besegrade landets ansenliga militärmakt på några veckor. Ockupationen blev mycket brutal med fördrivning av polacker och folkmord på judar.Den polska hemmaarméns ledning hade räknat med att polska styrkor kunde driva ut tyskarna och ta kontroll över Warszawa inför Röda arméns ankomst. Polackerna räknade med hjälp från de västallierade, men hjälpen i form av utrustning släppt från flygplan kom för sent och var allt för begränsad för att göra någon skillnad.Tyskarna kände dessutom till upprorsplanerna och kunde sätta in 20 000 poliser, SS-trupper och armésoldater samt en ansenlig mängd stridsvagnar, olika typer av stridsfordon, artilleripjäser och flygplan. Stalin hade kunnat ingripa på upprorsmännens sida, men ville inte ge polska nationalister någon möjlighet att självständighet efter att Tysklands besegrats.Den polska hemmaarmén slogs tappert, men de hade egentligen aldrig någon chans mot tyskarna när varken Röda armén eller Västmakterna ingrep. Den materiella förstörelsen blev enorm och 200 000 människor dig i upproret. Utöver 15 000 stupade polska hemmaarmésoldater och motståndskämpar ur andra rörelser dödades minst 180 000 civila, varav cirka 65 000 i rena massakrer utförda av tyska förband och deras hjälptrupper.Det som fanns kvar av Warszawa när upproret slagits ner jämnades, på Hitlers och SS-chefen Heinrich Himmlers order, med marken.Bild: Scout-oldater från "Radosław -regementet" efter flera timmars marschering genom avlopp från Krasińskitorget till Wareckagatan i Śródmieściedistriktet, tidig morgon den 2 september 1944. Pojken i hjälm är Tadeusz "Maszynka" Rajszczak från Miotłabataljonen. Wikipedia, Public DomainLyssna också på Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig.

I de känsliga förhandlingarna om vänskaps-, samarbets- och biståndspakten mellan Finland och Sovjetunionen 1948 fruktade finländarna att Finland skulle förlora sin självständighet i avtalet som länderna i Centraleuropa och Baltikum gjort.I delegationen ingick de två framgångsrika juristerna och politikerna Urho Kekkonen och JO Söderhjelm – den förste från ett småbrukarhem och den senare från den finlandssvenska akademiska eliten – som trots olikheterna samarbetade väl under förhandlingarna. Gemensamma hemligheter skapade ett starkt band mellan dem som bar genom det kalla kriget. Detta är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet utifrån böckerna Makten, marknaderna och presidenterna – En biografi om J.O. Söderhjelm av Esko Vuorisjärvi samt Kekkografi och andra politiska spånor av Henrik Meinander.Finland skulle under 1900-talet tvingas förhandla vid flera tillfällen med en hotfull granne där insatserna var Finlands självständighet. Här skulle två bemärkta jurister, som i sin ungdom stod långt ifrån varandra politiskt, framträda: den äktfinska Urho Kekkonen samt finlandssvensken JO Söderhjelm. Men bägge närmade sig varandra eftersom de tillhörde den så kallade fredsoppositionen under fortsättningskriget.Den svensksinnade J.O. Söderhjelm föddes 1898 i en känd akademisk familj och gjorde sig tidigt ett namn inom politiken. Han var en skämtsam sällskapsmänniska som samtidigt fick fiender för att han uppfattades som högdragen och formell. Han valdes till Svenska folkpartiets riksdagsman och satt i riksdagen i över 17 år. Han var justitieminister i sex olika regeringar mellan åren 1939 och 1966.Söderhjelm deltog i förhandlingar i Moskva, Berlin, London och Stockholm. Han spelade en central roll i förhandlingarna om nickelfyndigheterna i Petsamo under mellankrigsperioden 1940-1941 och var en av nyckelspelarna 1948 i förhandlingarna med Sovjet om VSB-pakten.Urho föddes den 3 september 1900 på en gård kallad Lepikko torp i Pielavesi. Fadern, Juho Kekkonen, hade avancerat från dräng och skogsarbetare till skogsarbetsledare och timmeragent. Modern, Emilia Pylvänäinen, var dotter till en hemmansägare. Urho Kekkonen kom att studera juridik. Hans ideologiska rötter fanns i den nationalistiska studentpolitiken i det nyligen självständiga Finland. Folkets enande, kampen för det finska språket och frågan om Östkarelen var också viktiga för honom och han drevs dessutom av ett rysshat.Kekkonen hörde till första generationens intelligentia från landsbygden. Han anslöt sig till Agrarförbundet 1933 och kandiderade till riksdagen. Kekkonen valdes in i riksdagen vid andra försöket 1936 och blev genast justitieminister i Kyösti Kallios regering. Kekkonen togs inte med i regeringen under vinterkriget.VSB-pakten skulle bli den karta som Finland navigerade i säkerhetspolitiken efter landets svåra erfarenheter under andra världskriget. Urho Kekkonen, som var president från 1956 fram till 1981, kom också att utnyttja pakten och sina kontakter inom den sovjetiska säkerhetstjänsten för att stärka sin egen maktposition.Bild: Ministrarna Urho Kekkonen och J.O. Söderhjelm vid förhandlingsbordet strax före vinterkrigets utbrott 1939. Museiverket, Historiska bildsamlingarna, CC BY 4.0Musik: Sibelius "Finlandia", OP. 26 av The Philharmonia orchestra; His Master's Voice 1948, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen