Gubben Med Hatten

Gubben Med Hatten #71 – 🎙️ Seminarium på Falsterbo och vad verklig hästvälfärd egentligen innebärHästvälfärd handlar inte om att välja sida – den handlar om att förstå hästen.Falsterbo Horse Show är en av Nordens största mötesplatser för hästsport, och i år fick vi möjlighet att delta i ett seminarium tillsammans med Agria, där frågor om partnerskap, hästvälfärd och framtidens hästhållning stod i centrum. Det som från början var tänkt att bli ett samtal om partnerskap utvecklades snabbt till något betydligt större – en djup diskussion om vad hästvälfärd faktiskt betyder, hur den kan omsättas i praktiken och varför den frågan angår alla som lever tillsammans med hästar, oavsett disciplin eller ambitionsnivå.Innan vi kommer dit hinner vi förstås prata om livet mellan poddavsnitten. Vi reflekterar över hur samma princip gäller både mellan människor och mellan människa och häst. För utan öppenhet och en vilja att möta sanningen blir det svårt att skapa verklig utveckling.Vi berättar också om förberedelserna inför kommande roadtrip genom Jämtland, Västerbotten och Norrland, om träningen inför Hästvälfärdsloppet och hur många timmar som faktiskt går åt till att dra en tung vagn i sommarvärmen. Det blir ett samtal om uthållighet, disciplin och varför de största målen nästan alltid byggs av många små steg.Vill du köpa min nya bok Covarra kan du nu göra det via denna länken: https://www.amazon.se/dp/9151944219Men avsnittets hjärta finns på Falsterbo.Tillsammans med Carl Hedin, Annette från SWB och en moderator från Agria diskuterar vi om partnerskap verkligen är möjligt inom tävlingssporten och hur vi kan skapa en framtid där prestation och hästvälfärd inte behöver stå i konflikt med varandra. Diskussionen blir både respektfull och engagerad, och det blir tydligt att människor kan ha olika utgångspunkter men ändå dela samma vilja att ge hästarna ett så bra liv som möjligt.En av de mest intressanta delarna av samtalet handlar om hur olika vi faktiskt definierar ordet partnerskap. Är partnerskap bara en känsla? Är det en träningsfilosofi? Eller är det något som kan beskrivas mer konkret?Här presenterar vi vårt eget perspektiv och lyfter fram de fyra grundläggande förutsättningarna för att hästen ska kunna trivas även när den arbetar, tränar eller tävlar: trygghet, välbehag, tillfredsställelse och meningsfullhet. Vi resonerar kring varför verklig hästvälfärd inte bara handlar om frånvaron av lidande, utan också om närvaron av positiva upplevelser. En häst som känner sig trygg men aldrig får uppleva glädje, utveckling eller mening lever fortfarande inte ett fullvärdigt liv.Samtalet leder också vidare till en av hästvärldens mest omdebatterade frågor – positiv och negativ förstärkning. Istället för att fastna i begrepp och etiketter väljer vi att rikta fokus mot något ännu viktigare: kommunikation. För innan vi diskuterar vilka verktyg vi använder behöver vi ställa en mycket enklare fråga:Hur kan vi göra det så lätt som möjligt för hästen att förstå oss?Det är en fråga som förändrar hela perspektivet.När målet blir begriplighet istället för kontroll förändras också sättet vi tränar, leder och samarbetar med våra hästar. Vi diskuterar varför eftergift, timing, tydlighet och lyhördhet fortfarande är några av de mest kraftfulla verktygen vi har – inte därför att de handlar om dominans, utan därför att de hjälper hästen att förstå vad vi försöker säga.Genom hela avsnittet återkommer vi till samma tanke. Hästvälfärd handlar inte om att vinna en debatt. Den handlar inte om att välja ett läger eller försvara en metod. Den handlar om att varje dag fatta beslut som gör livet lite bättre för den individ vi har framför oss.För när vi börjar se världen ur hästens perspektiv förändras också våra egna prioriteringar.Och kanske är det just där verklig hästvälfärd börjar.I människans vilja att förstå den häst hon har framför sig – och göra kommunikationen så tydlig, rättvis och meningsfull som möjligt.

Gubben Med Hatten #70 – 🎙️ Är vi rätt ägare för den häst vi har köpt?Den bästa hästägaren är inte den som kan allt – utan den som är villig att utvecklas tillsammans med sin häst.Det här avsnittet börjar med något helt annat än hästar. Vi pratar om långa promenader med tung vagn, förberedelser inför Hästvälfärdsloppet, hur märkligt det kan kännas att frivilligt ge sig ut i flera timmar med extra vikt på kroppen och varför motvind alltid verkar dyka upp precis när man börjar känna sig stark. Men ganska snabbt lämnar vi träningsspåret och landar i en fråga som många hästägare någon gång har ställt sig, även om de kanske inte alltid vågat säga den högt:Är jag egentligen rätt människa för den häst jag har köpt?Det är en fråga som lätt kan väcka dåligt samvete. Men i det här avsnittet vänder vi på perspektivet. För kanske är den viktigaste frågan inte om du var rätt ägare den dagen hästen flyttade hem till dig. Kanske är den viktigaste frågan vem du är villig att bli tillsammans med den hästen.Vi pratar öppet om Jonnas första tid som hästägare och hur hon, precis som många andra, gick in i hästvärlden med betydligt större entusiasm än erfarenhet. Drömmen fanns där från första början, men verkligheten blev snabbt mer komplex än hon hade föreställt sig. Det blev ett samtal om naivitet, envishet, frustration och den avgörande insikten att vilja inte alltid räcker – ibland behöver vi också acceptera att vi behöver hjälp.Det leder oss in på en av avsnittets viktigaste diskussioner: skillnaden mellan att vara ödmjuk och att vara verkligt mottaglig för utveckling. Vi resonerar kring olika former av ödmjukhet. Den artiga ödmjukheten, där vi säger att vi vill lära oss men fortsätter göra som vi alltid gjort. Den naiva ödmjukheten, där vi ännu inte förstår hur mycket vi faktiskt inte vet. Och den äkta ödmjukheten, som växer fram först när erfarenheterna gör oss medvetna om vårt eget utvecklingsbehov.Vi återkommer också till något vi möter nästan varje vecka under våra road trips. Många människor letar efter den "perfekta hästen". Den lugna hästen. Den okomplicerade hästen. Hästen som passar exakt där de är just nu. Men kanske borde vi ibland ställa en annan fråga. Istället för att bara fundera över vilken häst som passar oss borde vi också fundera över vilken människa den hästen behöver att vi blir.För relationen mellan häst och människa är aldrig statisk. Den förändras hela tiden. Antingen utvecklas vi tillsammans eller så fastnar vi tillsammans. Därför handlar ett gott partnerskap sällan om att hitta den perfekta kombinationen från början. Det handlar om att båda individerna får möjlighet att växa.Under avsnittet berättar vi också om den nyutgivna boken Covarra – Gotlänningarnas kollo, hur berättelsen växte fram ur verkliga observationer av hästarna i flocken och varför skrivandet blivit ytterligare ett sätt att förmedla kunskap om hästars känslor, relationer och personligheter. Vi pratar om glädjen i att skapa, om kommande bokprojekt och om hur berättelser ibland kan lära oss lika mycket som faktaböcker.Dessutom delar vi tankar inför seminariet på Falsterbo tillsammans med Agria, Carl Hedin och Susanne från SWB, där partnerskap och kommunikation mellan häst och människa står i fokus. Det blir ett naturligt komplement till avsnittets tema, eftersom samma fråga genomsyrar allt vi gör:Hur bygger vi relationer som hjälper både hästen och människan att utvecklas?I grunden handlar det här avsnittet inte om att avgöra vem som är en bra eller dålig hästägare.Det handlar om att förstå att ingen av oss börjar som den perfekta ägaren.Vi formas av våra erfarenheter, våra misstag, de människor vi väljer att lyssna på och de hästar som lär oss mer än vi någonsin trodde var möjligt.För kanske är den största gåvan en häst kan ge oss inte alla de saker den lär sig av oss.Utan alla de saker den får oss att lära om oss själva.

Gubben Med Hatten #69 – 🎙️ Stockholmsresa, bilkaos och varför verklig förändring sprider sigDet största beviset på att du lyckats är när andra börjar förändras – utan att du har bett dem om det.Ibland blir de mest minnesvärda poddavsnitten inte de som följer en tydlig plan, utan de som växer fram ur allt det där som händer mellan uppdragen, milen på vägarna och mötena med människor och hästar. Det här är ett sådant avsnitt.Efter en intensiv roadtrip till Stockholm, en hel del bilkaos, sommarvärme och alldeles för få timmars sömn samlas vi återigen framför mikrofonerna. Det som börjar som ett lättsamt samtal om resan utvecklas snabbt till något betydligt större – en diskussion om varför verklig förändring nästan aldrig börjar med en ny övning, utan med ett nytt sätt att se på både hästen och sig själv.Redan i början av avsnittet läser vi upp ett meddelande från en tidigare elev som beskriver hur människor i hennes stall har börjat lägga märke till relationen mellan henne och hennes häst. Kommentarerna handlar inte om teknik eller prestation, utan om något betydligt djupare. De ser en häst som verkar gladare, lugnare och mer engagerad. De ser ett samspel som känns annorlunda. Och plötsligt väcks nyfikenheten hos andra människor. De vill också förstå. De vill också utvecklas.Det leder oss in på en av avsnittets viktigaste insikter: den största skillnaden du kan göra är ofta inte den du gör direkt, utan den som inspirerar andra att själva börja förändras. När en människa utvecklar relationen till sin häst påverkas inte bara det ekipaget. Det skapar ringar på vattnet som når andra hästar, andra människor och i förlängningen hela hästkulturen.Vi pratar också om dagens sociala medier och den ständiga jakten på snabba lösningar, korta videor och enkla tips. Visst kan ett kort klipp inspirera, men verklig förståelse får sällan plats på trettio sekunder. Hästars beteenden, människors utveckling och samspelet mellan dem är betydligt mer komplext än så. Därför väljer vi medvetet att skapa innehåll som går på djupet, även om det ibland innebär färre klick och långsammare tillväxt.Samtalet handlar också om varför vi sällan ger färdiga recept. Den vanligaste frågan vi får är ofta: "Vad ska jag göra?" Men det mest värdefulla svaret är ofta en motfråga. För innan vi bestämmer hur vi ska göra behöver vi förstå varför situationen ser ut som den gör. En övning fungerar aldrig isolerat. Den fungerar alltid i relation till hästens erfarenheter, människans beteenden, miljön och relationen mellan dem.Vi delar flera konkreta upplevelser från helgens arbete i Stockholm, bland annat mötet med en islandshäst som under lång tid tappat både motivation och engagemang. Det blev ett tydligt exempel på hur problem sällan uppstår över en natt. De byggs gradvis upp genom små mönster som upprepas om och om igen, tills både häst och människa fastnar i ett sätt att fungera som ingen av dem egentligen mår bra av. Först när människan börjar förändra sitt eget beteende kan hästen få möjlighet att göra detsamma.Genom hela avsnittet återkommer en tanke som blivit allt tydligare i vårt arbete. Det är sällan brist på vilja som begränsar människor. Oftast handlar det om att vi söker snabba svar på frågor som egentligen kräver djupare förståelse. Verklig utveckling sker när vi slutar leta efter nästa trick och istället börjar bygga en stabil grund av kunskap, självinsikt och relation.Det här är ett avsnitt fyllt av berättelser från vägarna, reflektioner från möten med hästar och människor, humor kring allt som kan gå fel under en roadtrip och samtidigt ett av våra mest hoppfulla samtal hittills. För varje gång en människa utvecklar sitt sätt att förstå sin häst öppnas också dörren för att någon annan ska inspireras att göra samma resa.Och kanske är det där den verkliga förändringen börjar.Inte när vi försöker förändra hela hästvärlden på en gång.Utan när en människa och en häst hittar ett bättre sätt att förstå varandra – och någon annan får se att det faktiskt är möjligt.

Gubben Med Hatten #68 – 🎙️ Vad krävs för att skapa förändring?Insikten förändrar ingenting – förrän du börjar agera annorlundaVi pratar ofta om förändring som om den vore ett beslut. Som om allt som krävs är att vi bestämmer oss för att göra annorlunda, så kommer resten av sig självt. Men verkligheten ser sällan ut så. De flesta människor vet redan vad de skulle vilja förändra. Utmaningen är inte att förstå att något behöver bli annorlunda. Utmaningen är att förstå varför förändring är så svår – och vad som faktiskt krävs för att den ska bli bestående.Det är precis där det här avsnittet tar sin början.Efter ett inledande samtal om sommarvärme, träning, Hästvälfärdsloppet och den ständiga jakten på nästa projekt glider diskussionen över till ett ämne som ligger i hjärtat av allt arbete vi gör, både med hästar och människor. För oavsett om det handlar om att hjälpa en rädd häst, utveckla en ryttare eller förändra ett invant beteende hos oss själva är principerna för verklig förändring förvånansvärt lika.Under de senaste månadernas road trips har vi mött hundratals hästar och människor. I nästan varje möte återkommer samma mönster. Människor söker ofta en ny metod, en ny övning eller ett snabbt svar. Men det som faktiskt skapar långsiktig utveckling är sällan en ny teknik. Det är en förändring i människans sätt att tänka, tolka och agera.I avsnittet pratar vi om varför självinsikt bara är början. Att förstå sina styrkor och svagheter är värdefullt, men självinsikt leder inte automatiskt till utveckling. Den visar bara att något behöver förändras. Om vi inte samtidigt har en riktning och en förståelse för hur förändringen ska genomföras riskerar vi istället att fastna i självkritik, skuld eller känslan av att aldrig räcka till.Vi fördjupar oss också i hur människans personlighet formas på flera olika nivåer. Dels av de egenskaper vi föds med, dels av våra erfarenheter och dels av de vanor och beteenden vi upprepar varje dag. Det blir ett samtal om varför vissa saker känns naturliga för oss medan andra kräver medveten träning, och varför verklig utveckling nästan alltid börjar när vi blir villiga att utmana våra egna invanda mönster.Samtidigt knyts resonemanget hela tiden tillbaka till hästarna. För samma princip gäller där. Vi kan inte förändra en häst genom att bara påverka dess beteende. Vi behöver förstå varför beteendet finns från början och skapa förutsättningar för att hästen ska kunna välja något annat. På samma sätt kan vi inte förändra oss själva genom att bara försöka "skärpa oss". Vi behöver förstå de mekanismer som ligger bakom våra egna reaktioner och gradvis bygga nya sätt att tänka och agera.En viktig del av samtalet handlar också om motstånd mot förändring. Varför håller vi fast vid sådant som vi egentligen vet inte fungerar? Varför återvänder vi gång på gång till gamla vanor, trots att vi vill något annat? Och varför känns det ibland tryggare att stanna kvar i det välbekanta än att ta steget mot något bättre?Det här avsnittet är därför inte bara ett samtal om hästträning. Det är ett samtal om personlig utveckling, ledarskap och lärande. Om hur människor förändras, varför vissa lyckas skapa bestående utveckling medan andra fastnar i samma mönster år efter år, och hur de principerna kan tillämpas både i stallet och i livet.För i slutändan handlar verklig förändring sällan om att bli någon annan.Den handlar om att bli mer medveten om vem du redan är – och sedan ha modet att steg för steg börja agera i linje med den person du vill utvecklas till.Det är där förändringen börjar.Och det är där den får möjlighet att hålla i längden.

Gubben Med Hatten #67 – 🎙️ Få koll på dina känslor genom neutralitetDen viktigaste personen att träna är ibland den som håller i grimskaftetI det här avsnittet börjar samtalet med något helt annat än hästar. Vi pratar om träning, löpning, cykling, förberedelser inför Hästvälfärdsloppet och den där märkliga känslan när kroppen plötsligt vill fortsätta trots att träningspasset egentligen är slut. Men ganska snabbt blir det tydligt att det inte handlar om fysisk träning. Det handlar om mental träning.För oavsett om vi springer flera mil om dagen eller arbetar med en ung häst på ridbanan är den verkliga utmaningen ofta densamma: vår förmåga att hantera våra egna känslor.Det är här begreppet emotionell neutralitet blir avsnittets röda tråd.Vi människor har en stark tendens att reagera känslomässigt på det som händer omkring oss. När hästen blir spänd blir vi spända. När hästen blir frustrerad blir vi frustrerade. När träningen inte går som planerat börjar vi analysera, värdera och ibland till och med döma både oss själva och hästen. Problemet är att varje sådan känslomässig reaktion också förändrar vårt kroppsspråk, vår energi, vår tajming och våra beslut. Hästen reagerar då inte bara på situationen – den reagerar också på oss.I avsnittet diskuterar vi därför varför neutralitet inte handlar om att bli känslokall eller likgiltig. Tvärtom. Det handlar om att kunna uppleva sina känslor utan att låta dem styra sitt beteende. För först när vi kan förhålla oss lugnt till det som händer blir vi också kapabla att hjälpa hästen att göra detsamma.Utifrån konkreta exempel från de senaste road tripsen pratar vi om möten med unghästar och hästägare där samma princip återkommer gång på gång. Många problem uppstår inte därför att hästen saknar förmåga att lära sig, utan därför att människan omedvetet förstärker situationen genom sin egen osäkerhet, frustration eller otålighet. När människan blir mer neutral förändras ofta hela samspelet, trots att själva träningsmetoden är densamma.Vi kommer också in på hästvälfärd ur ett bredare perspektiv. Under besöken hos olika hästägare blir det tydligt att god hästvälfärd inte enbart handlar om foder, hagar eller träningsupplägg. Den handlar lika mycket om vilken känslomässig miljö hästen lever i. En häst som möts av tydlighet, lugn och konsekvens får helt andra förutsättningar att utvecklas än en häst som ständigt möter människors stress, oro eller behov av snabba resultat.En särskilt intressant del av samtalet handlar om hur vi människor ofta identifierar oss med våra känslor. Vi säger att vi är stressade, frustrerade eller besvikna, när det egentligen vore mer korrekt att säga att vi upplever stress, frustration eller besvikelse. Skillnaden kan verka liten, men den förändrar vårt sätt att tänka. För om känslan är något vi upplever, snarare än något vi är, blir det också möjligt att välja hur vi vill agera trots den.Avsnittet väver samman erfarenheter från träning, hästpsykologi, personlig utveckling och vardagens möten med hästar och människor. Resultatet blir ett samtal som visar att den största utvecklingen sällan börjar med en ny övning eller en ny metod. Den börjar när vi blir medvetna om oss själva.För kanske är det inte alltid hästen som behöver bli lugnare.Kanske är det människan som först behöver hitta tillbaka till sin egen neutralitet.Och när det sker förändras ofta kommunikationen långt mer än vi först trodde var möjligt.

Gubben Med Hatten #66 – 🎙️ Livepodd om Hästvälfärdsloppet, olika tankesätt och connectionOm vi verkligen älskar hästar – vågar vi då också förändra hur vi håller dem?Det här avsnittet börjar som en vanlig livepodd med frågor från lyssnare, några reflektioner från veckan och en diskussion om husbilar, road trips och praktiska förberedelser. Men ganska snabbt utvecklas samtalet till något betydligt större. Det blir ett avsnitt om hästvälfärd, ansvar, gamla tankesätt och varför vissa frågor inom hästvärlden kanske är betydligt viktigare än vi ibland vill erkänna.En central del av avsnittet kretsar kring Hästvälfärdsloppet, det projekt där jag under hösten planerar att springa genom Norden för att skapa uppmärksamhet kring hästvälfärd och samtidigt lyfta fram konkreta förslag på hur vi kan förbättra hästars vardag. Men samtalet handlar egentligen inte om själva löpningen. Det handlar om varför den överhuvudtaget behövs.Under många år har jag arbetat med hästar i stora delar av Norden, Europa och USA. Oavsett land, disciplin eller nivå har jag gång på gång stött på samma grundläggande problem. Inte nödvändigtvis brist på kunskap. Inte nödvändigtvis brist på god vilja. Utan ett system där vissa saker har blivit så normala att vi slutat ifrågasätta dem.Det leder oss in på en av avsnittets viktigaste diskussioner: hingstar som lever ensamma.Vi pratar om varför så många hingstar isoleras från andra hästar, hur detta påverkar deras mentala, emotionella och fysiska välbefinnande och varför många av de problem som människor sedan beskriver som "hingstbeteenden" kanske inte alls har sin grund i att hästen är hingst. Istället diskuteras hur understimulering, ensamhet och brist på social kontakt kan skapa frustration, stress och beteenden som sedan förstärker människors uppfattning om att hingstar är svåra att hantera.En av de mest intressanta delarna av samtalet är resonemanget kring skillnaden mellan symptom och orsak. För när en häst blir svår, reaktiv eller problematisk är det lätt att fokusera på själva beteendet. Men betydligt svårare att ställa frågan om varför beteendet uppstår från början. Om hästen saknar social stimulans, mental stimulans och möjligheten att leva ett liv som bättre motsvarar dess biologiska behov, kanske problemet inte ligger hos hästen överhuvudtaget.Samtalet går också vidare in på något som återkommer ofta i Hearts & Horses arbete: skillnaden mellan att kontrollera ett beteende och att skapa förutsättningar för trivsel. Många lösningar inom hästvärlden bygger på att hantera konsekvenserna av ett problem. Betydligt färre fokuserar på att förebygga problemet från början genom att skapa bättre förutsättningar för hästen att må bra.Det leder vidare till en diskussion om vad hästvälfärd egentligen är.För många människor associerar hästvälfärd med tillräckligt mycket mat, stora hagar eller bra utrustning. Men i avsnittet problematiseras den bilden. Hästvälfärd handlar också om hästens mentala och emotionella liv. Om relationer. Om stimulans. Om möjligheten att få utlopp för naturliga behov. Och om kvaliteten på samspelet mellan häst och människa.Vi pratar också om framtida projekt kopplade till Hästvälfärdsloppet, bland annat utvecklingen av en praktisk guide för hästvälfärd och visionen om certifieringar för stall och verksamheter som aktivt arbetar med hästars trivsel och välbefinnande. Inte som en marknadsföringsetikett, utan som ett sätt att skapa konkreta förbättringar i hästars vardag.Men mitt i alla de stora frågorna finns också något som gör avsnittet ovanligt personligt. Det handlar om frustration. Om att se problem som faktiskt går att lösa. Om att veta att förändring är möjlig, men också inse hur svårt det ibland är att få människor att tänka i nya banor när gamla sanningar varit etablerade under lång tid.I grunden handlar detta avsnitt om connection.Mellan det vi säger att vi värderar och det vi faktiskt gör.Och kanske framför allt mellan den häst vi vill ha – och det liv vi erbjuder den att leva.