Gubben Med Hatten

Gubben Med Hatten #67 – 🎙️ Få koll på dina känslor genom neutralitetDen viktigaste personen att träna är ibland den som håller i grimskaftetI det här avsnittet börjar samtalet med något helt annat än hästar. Vi pratar om träning, löpning, cykling, förberedelser inför Hästvälfärdsloppet och den där märkliga känslan när kroppen plötsligt vill fortsätta trots att träningspasset egentligen är slut. Men ganska snabbt blir det tydligt att det inte handlar om fysisk träning. Det handlar om mental träning.För oavsett om vi springer flera mil om dagen eller arbetar med en ung häst på ridbanan är den verkliga utmaningen ofta densamma: vår förmåga att hantera våra egna känslor.Det är här begreppet emotionell neutralitet blir avsnittets röda tråd.Vi människor har en stark tendens att reagera känslomässigt på det som händer omkring oss. När hästen blir spänd blir vi spända. När hästen blir frustrerad blir vi frustrerade. När träningen inte går som planerat börjar vi analysera, värdera och ibland till och med döma både oss själva och hästen. Problemet är att varje sådan känslomässig reaktion också förändrar vårt kroppsspråk, vår energi, vår tajming och våra beslut. Hästen reagerar då inte bara på situationen – den reagerar också på oss.I avsnittet diskuterar vi därför varför neutralitet inte handlar om att bli känslokall eller likgiltig. Tvärtom. Det handlar om att kunna uppleva sina känslor utan att låta dem styra sitt beteende. För först när vi kan förhålla oss lugnt till det som händer blir vi också kapabla att hjälpa hästen att göra detsamma.Utifrån konkreta exempel från de senaste road tripsen pratar vi om möten med unghästar och hästägare där samma princip återkommer gång på gång. Många problem uppstår inte därför att hästen saknar förmåga att lära sig, utan därför att människan omedvetet förstärker situationen genom sin egen osäkerhet, frustration eller otålighet. När människan blir mer neutral förändras ofta hela samspelet, trots att själva träningsmetoden är densamma.Vi kommer också in på hästvälfärd ur ett bredare perspektiv. Under besöken hos olika hästägare blir det tydligt att god hästvälfärd inte enbart handlar om foder, hagar eller träningsupplägg. Den handlar lika mycket om vilken känslomässig miljö hästen lever i. En häst som möts av tydlighet, lugn och konsekvens får helt andra förutsättningar att utvecklas än en häst som ständigt möter människors stress, oro eller behov av snabba resultat.En särskilt intressant del av samtalet handlar om hur vi människor ofta identifierar oss med våra känslor. Vi säger att vi är stressade, frustrerade eller besvikna, när det egentligen vore mer korrekt att säga att vi upplever stress, frustration eller besvikelse. Skillnaden kan verka liten, men den förändrar vårt sätt att tänka. För om känslan är något vi upplever, snarare än något vi är, blir det också möjligt att välja hur vi vill agera trots den.Avsnittet väver samman erfarenheter från träning, hästpsykologi, personlig utveckling och vardagens möten med hästar och människor. Resultatet blir ett samtal som visar att den största utvecklingen sällan börjar med en ny övning eller en ny metod. Den börjar när vi blir medvetna om oss själva.För kanske är det inte alltid hästen som behöver bli lugnare.Kanske är det människan som först behöver hitta tillbaka till sin egen neutralitet.Och när det sker förändras ofta kommunikationen långt mer än vi först trodde var möjligt.

Gubben Med Hatten #66 – 🎙️ Livepodd om Hästvälfärdsloppet, olika tankesätt och connectionOm vi verkligen älskar hästar – vågar vi då också förändra hur vi håller dem?Det här avsnittet börjar som en vanlig livepodd med frågor från lyssnare, några reflektioner från veckan och en diskussion om husbilar, road trips och praktiska förberedelser. Men ganska snabbt utvecklas samtalet till något betydligt större. Det blir ett avsnitt om hästvälfärd, ansvar, gamla tankesätt och varför vissa frågor inom hästvärlden kanske är betydligt viktigare än vi ibland vill erkänna.En central del av avsnittet kretsar kring Hästvälfärdsloppet, det projekt där jag under hösten planerar att springa genom Norden för att skapa uppmärksamhet kring hästvälfärd och samtidigt lyfta fram konkreta förslag på hur vi kan förbättra hästars vardag. Men samtalet handlar egentligen inte om själva löpningen. Det handlar om varför den överhuvudtaget behövs.Under många år har jag arbetat med hästar i stora delar av Norden, Europa och USA. Oavsett land, disciplin eller nivå har jag gång på gång stött på samma grundläggande problem. Inte nödvändigtvis brist på kunskap. Inte nödvändigtvis brist på god vilja. Utan ett system där vissa saker har blivit så normala att vi slutat ifrågasätta dem.Det leder oss in på en av avsnittets viktigaste diskussioner: hingstar som lever ensamma.Vi pratar om varför så många hingstar isoleras från andra hästar, hur detta påverkar deras mentala, emotionella och fysiska välbefinnande och varför många av de problem som människor sedan beskriver som "hingstbeteenden" kanske inte alls har sin grund i att hästen är hingst. Istället diskuteras hur understimulering, ensamhet och brist på social kontakt kan skapa frustration, stress och beteenden som sedan förstärker människors uppfattning om att hingstar är svåra att hantera.En av de mest intressanta delarna av samtalet är resonemanget kring skillnaden mellan symptom och orsak. För när en häst blir svår, reaktiv eller problematisk är det lätt att fokusera på själva beteendet. Men betydligt svårare att ställa frågan om varför beteendet uppstår från början. Om hästen saknar social stimulans, mental stimulans och möjligheten att leva ett liv som bättre motsvarar dess biologiska behov, kanske problemet inte ligger hos hästen överhuvudtaget.Samtalet går också vidare in på något som återkommer ofta i Hearts & Horses arbete: skillnaden mellan att kontrollera ett beteende och att skapa förutsättningar för trivsel. Många lösningar inom hästvärlden bygger på att hantera konsekvenserna av ett problem. Betydligt färre fokuserar på att förebygga problemet från början genom att skapa bättre förutsättningar för hästen att må bra.Det leder vidare till en diskussion om vad hästvälfärd egentligen är.För många människor associerar hästvälfärd med tillräckligt mycket mat, stora hagar eller bra utrustning. Men i avsnittet problematiseras den bilden. Hästvälfärd handlar också om hästens mentala och emotionella liv. Om relationer. Om stimulans. Om möjligheten att få utlopp för naturliga behov. Och om kvaliteten på samspelet mellan häst och människa.Vi pratar också om framtida projekt kopplade till Hästvälfärdsloppet, bland annat utvecklingen av en praktisk guide för hästvälfärd och visionen om certifieringar för stall och verksamheter som aktivt arbetar med hästars trivsel och välbefinnande. Inte som en marknadsföringsetikett, utan som ett sätt att skapa konkreta förbättringar i hästars vardag.Men mitt i alla de stora frågorna finns också något som gör avsnittet ovanligt personligt. Det handlar om frustration. Om att se problem som faktiskt går att lösa. Om att veta att förändring är möjlig, men också inse hur svårt det ibland är att få människor att tänka i nya banor när gamla sanningar varit etablerade under lång tid.I grunden handlar detta avsnitt om connection.Mellan det vi säger att vi värderar och det vi faktiskt gör.Och kanske framför allt mellan den häst vi vill ha – och det liv vi erbjuder den att leva.

Gubben Med Hatten #65 – 🎙️ Tillbaka till normalen igen – Gotlandsresa och Jonnas insikterVad händer när vi slutar fokusera på vad vi vill – och börjar se vad hästen behöver?Efter en period med sjukdom, resor och lite avbrott från det vanliga är vi tillbaka bakom mikrofonerna igen. Men det här avsnittet handlar egentligen inte om att komma tillbaka till det normala. Det handlar om att stanna upp tillräckligt länge för att upptäcka vad som faktiskt är viktigt.Samtalet tar sin början i allt det som hänt den senaste tiden. Gotlandsresan, livet hemma på gården, hästar som kommer vidare i sin rehabilitering, hästar som äntligen får komma ut på bete igen och den speciella känslan som uppstår när tempot förändras. När antalet hästar minskar, energin på gården blir lugnare och det plötsligt uppstår mer utrymme för reflektion än aktivitet.Men ganska snabbt landar avsnittet i något betydligt djupare.För mitt i berättelserna om resor, träning och vardag uppstår en fråga som egentligen berör alla hästmänniskor:Hur ofta fokuserar vi mer på det vi vill med hästen än på det hästen faktiskt behöver?Det är en enkel fråga. Men konsekvenserna av den är långt ifrån enkla.Vi pratar om Bronco, hästen som fortfarande bär med sig erfarenheter från ett förflutet som ingen riktigt känner till, men vars reaktioner tydligt berättar att människors närhet, beröring och förväntningar inte alltid varit förknippade med trygghet. Samtalet blir en påminnelse om att verklig rehabilitering sällan handlar om teknik eller metoder. Det handlar om upplevelser. Om att ge hästen tillräckligt många nya erfarenheter för att den gradvis ska kunna förändra sina förväntningar på världen.Det är också här en av avsnittets viktigaste insikter växer fram.Många människor vill hjälpa sina hästar. De vill utvecklas, träna, rida ut, lasta bättre, få vardagen att fungera smidigare eller nå olika mål tillsammans. Det finns inget fel i de ambitionerna. Problemet uppstår först när ambitionerna börjar väga tyngre än det som situationen faktiskt kräver.Jonna beskriver ett ögonblick som fått henne att tänka till. Ett möte med en hästägare som blivit frustrerad över att utvecklingen inte går framåt som hon önskar. Och mitt i samtalet kommer frågan:"Kanske ska du sluta tänka på vad du vill – och börja fundera på vad hästen behöver?"Det är en mening som blir ett tema genom hela avsnittet.För den gäller inte bara hästar.Den gäller människor också.Den gäller träning. Relationer. Arbete. Hästvälfärdsloppet. Livet i stort.Vi människor har en stark tendens att fokusera på våra mål, våra planer och våra ambitioner. Men ibland är det som behövs något helt annat än det vi just nu vill göra. I avsnittet dras paralleller till den egna löpträningen inför Hästvälfärdsloppet, där viljan säger en sak medan kroppen behöver något annat. Och precis som med hästar handlar hållbar utveckling ofta om att kunna lyssna på det som behövs snarare än att envist hålla fast vid det man först hade tänkt sig.Samtalet blir därför också en diskussion om hållbarhet. Inte bara fysisk hållbarhet, utan emotionell hållbarhet. Relationell hållbarhet. Träningsmässig hållbarhet.För när vi börjar se vad individen framför oss behöver, istället för att bara fokusera på det vi själva vill uppnå, förändras kvaliteten i hela samarbetet.Det gäller hästar.Det gäller människor.Och kanske är det just där verkligt partnerskap börjar.Det här avsnittet är fyllt av berättelser från vardagen, reflektioner från resorna, konkreta exempel från träning och flera av de där insikterna som först känns självklara när man hör dem – men som sedan stannar kvar långt efter att samtalet är slut.För ibland är den viktigaste frågan inte:"Hur får jag det jag vill?"Utan:"Vad är det som faktiskt behövs just nu?"

Gubben Med Hatten #64 – Ett samtal med Alva RaufiOm islandshästar, sociala medier och att skapa något egetVad händer när en ny generation hästmänniskor växer upp med ena foten i stallet och den andra i den digitala världen?I det här avsnittet träffar vi Alva Raufi från Gotland – islandshästryttare, företagare, innehållsskapare och en av de unga profiler som lyckats bygga upp en betydande publik på sociala medier utan att tappa kontakten med det verkliga hästlivet.Samtalet börjar i uppväxten på Gotland, i en familj där hästar alltid varit en självklar del av vardagen. Vi pratar om gotlandsruss, islandshästar och hur en hel familjs passion för hästar lade grunden till det som senare skulle bli verksamheten Gryningssol.Men det här är också ett samtal om något större.För samtidigt som Alva vuxit upp i hästvärlden har hon också vuxit upp i en familj präglad av film, foto och berättande. Med kamera och redigering som naturliga verktyg redan från tidig ålder blev steget till TikTok och sociala medier kanske mindre än för många andra.Vi pratar om hur sociala medier faktiskt fungerar bakom kulisserna. Om algoritmer, innehållsskapande, sökbarhet, publikens beteenden och varför vissa videor får genomslag medan andra försvinner i bruset.Det blir också ett intressant generationsmöte mellan två olika sätt att kommunicera hästkunskap. Å ena sidan den traditionella hästvärlden, där erfarenhet byggs under årtionden. Å andra sidan en digital verklighet där kunskap, inspiration och relationer i allt större utsträckning förmedlas genom telefonens skärm.Naturligtvis pratar vi också om islandshästar.Om rasens utveckling genom åren. Om varför så många som börjar med islandshäst aldrig riktigt lämnar rasen. Om skillnaderna mellan dagens sportigare typer och de mer traditionella arbetshästarna. Och om den speciella kombinationen av energi, arbetsvilja och personlighet som gjort islandshästen älskad världen över.Ett av avsnittets mest fascinerande inslag är berättelsen om Gryningsritten – en upplevelse där ryttare möts mitt i natten, rider genom det gotländska landskapet medan fåglarna vaknar och når havet precis när solen stiger upp över horisonten. En berättelse som nästan känns mer som en filmscen än en ridtur.Det här blev ett samtal om hästar, företagande, kreativitet och framtid. Om att bygga något eget. Om att förena tradition och innovation. Och om hur hästvärlden fortsätter att förändras när nya generationer hittar sina egna sätt att dela kunskap, erfarenheter och passion.Ett varmt, nyfiket och stundtals väldigt roligt samtal med en ung entreprenör som visar att det går att kombinera hästliv, storytelling och digitalt entreprenörskap utan att förlora sig själv på vägen.

Gubben Med Hatten #63 – Massor med Road Trips, sjukdom, fixering och samarbete!När hästen fastnar i något – och människan gör samma sak utan att märka detDet här avsnittet rör sig genom flera olika ämnen, men allt binds ihop av samma grundfråga:Vad händer när fokus blir så starkt att vi tappar helheten?Under de senaste veckorna har det varit intensiva road trips, många olika hästar, många olika människor och väldigt många situationer där samma mönster återkommer, även om det ser helt olika ut på ytan. För oavsett om det handlar om en häst som fastnar i stress, en människa som fastnar i kontroll eller en situation där kommunikationen börjar låsa sig, så ser vi gång på gång hur lätt det är att bli fixerad vid själva symptomet och samtidigt missa det som faktiskt skapar det.I avsnittet pratar vi om hur sjukdom, fysisk påverkan och obalans påverkar både hästar och människor betydligt mer än vad många vill erkänna, och hur lätt det är att börja analysera beteenden isolerat utan att först förstå vilket tillstånd individen faktiskt befinner sig i. Det blir särskilt tydligt i möten med hästar där människor försöker “träna igenom” något som egentligen först behöver förstås, stabiliseras eller bara få tid att landa.Samtidigt kommer vi in på fixering, och hur både hästar och människor har en tendens att fastna i tankemönster, beteenden och strategier som från början kanske skapades för att lösa ett problem, men som med tiden istället börjar begränsa utvecklingen. En häst kan bli fixerad vid miljön, vid andra hästar eller vid sin egen oro, medan människan ofta blir fixerad vid resultat, prestation eller idén om hur något borde se ut. Och när båda parter går in i situationen med låst fokus blir det väldigt svårt att skapa verkligt samarbete.Det är också här avsnittets kanske viktigaste resonemang växer fram, nämligen att samarbete inte uppstår genom kontroll, utan genom tydlighet, trygghet och förmågan att läsa det som faktiskt händer i stunden. För många försöker skapa samarbete genom att få hästen att sluta göra vissa saker, när den verkliga förändringen ofta börjar först när hästen känner att den inte längre behöver hålla fast vid det den varit fixerad vid från början.Vi pratar också mycket om road tripsen i sig, om mötena med olika typer av hästar och människor, om hur samma principer återkommer i helt olika situationer och varför det blir så tydligt att hästträning egentligen väldigt sällan handlar om teknik isolerat. Det handlar om förståelse, timing, energi och förmågan att anpassa sig till individen framför sig istället för att försöka pressa verkligheten att passa en färdig idé.Och mitt i allt detta finns också humorn som alltid uppstår när verkligheten inte riktigt följer planen, när kroppen inte samarbetar fullt ut, när hästar hittar sina egna lösningar på livet och när road trips innebär allt från fantastiska genombrott till total logistisk cirkus.För i slutändan handlar det här avsnittet egentligen om något väldigt enkelt:Ju mindre vi låser oss vid det vi tror att vi ser, desto större möjlighet får vi att faktiskt förstå det som händer.

Gubben Med Hatten #62 – 🎙️ Live Podcast April 29Du behöver inte nya svar – du behöver nya sätt att ställa frågornaDet här avsnittet tar sin utgångspunkt i ett live-samtal, men utvecklas snabbt till något som går bortom det klassiska formatet av frågor och svar, eftersom det som händer när frågor ställs i realtid är att perspektiv förskjuts, formuleringar fördjupas och sådant som tidigare varit självklart plötsligt behöver uttryckas på ett nytt sätt.Det blir tydligt att värdet inte ligger i att leverera färdiga svar, utan i att skapa fler sätt att förstå samma principer, där själva formuleringen av en fråga ofta avgör vilken nivå av insikt som blir möjlig. När samma ämne belyses ur olika vinklar uppstår en annan typ av klarhet, inte genom att något nytt tillförs, utan genom att det redan kända blir mer precist.En återkommande tråd i avsnittet är hur vi tolkar hästars beteenden, särskilt i situationer där de inte samarbetar på det sätt vi förväntar oss. Det som vid första anblick kan uppfattas som motstånd eller ovilja visar sig ofta vara något annat när man börjar analysera vad hästen faktiskt reagerar på. I ett konkret exempel beskrivs en häst som reagerar kraftigt och inte vill delta, där arbetet inte handlar om att pressa fram en lösning, utan om att visa förståelse, skapa utrymme och låta hästen själv hitta en väg vidare.Detta synsätt förändrar inte bara resultatet, utan också kvaliteten i relationen, eftersom hästen inte längre behöver försvara sig mot situationen, utan istället kan börja delta i den.Samtalet går också in i de mer tekniska delarna av kommunikationen, där tryck och eftergift används som ett sätt att etablera en dialog snarare än som ett verktyg för kontroll. Det som blir avgörande är inte mängden påverkan, utan precisionen i timing och förmågan att uppfatta och svara på små förändringar i hästens respons. Varje liten eftergift blir en bekräftelse på att kommunikationen fungerar, och det är i den processen som förståelsen byggs upp, både hos hästen och hos människan.En annan viktig aspekt som lyfts är skillnaden mellan att få en häst att utföra en uppgift och att få den att vara mentalt närvarande i det den gör. Detta blir särskilt tydligt i situationer som lastning, där en häst kan gå in i transporten men ändå inte uppleva sig trygg i situationen, vilket i sin tur påverkar hur stabilt beteendet blir över tid.Avsnittet innehåller även exempel från arbete med unga hästar, där fokus initialt inte ligger på prestation, utan på att skapa trygghet i närvaro och beröring, vilket tydliggör att utveckling ofta börjar i att hästen kan vara i situationen utan att något krävs av den. Den typen av grundarbete kan uppfattas som enkel, men är i praktiken avgörande för allt som kommer senare.Det som knyter ihop avsnittet är insikten att samma principer återkommer oavsett nivå, men att de måste anpassas till individ och situation. Det finns inga universella lösningar, bara en förmåga att läsa det som faktiskt sker och agera utifrån det.Och det är i den förflyttningen – från att söka svar till att utveckla sin förståelse – som verklig utveckling börjar.