Fri Tanke

Hur kunde antisemitiska idéer få fäste i delar av den svenska frikyrkan? Vilken roll spelade pingströrelsen i 1900-talets politiska och religiösa landskap? Och hur gör man upp med en historia som länge varit svår att tala om? Gäster i veckans podd är bröderna Markus Lundström och Tomas Poletti Lundström, aktuella med boken »Sista brevet till Hitler: En berättelse om Sverige och pingstfolket«. I samtalet berättar de om sitt arbete med att granska antisemitismens uttryck i svensk frikyrkohistoria, med särskilt fokus på pingströrelsen, Lewi Pethrus och de idéer som också kom att prägla delar av det politiska landskap där Kristdemokraterna växte fram.Foto: Albin Händig

Arbetarrörelser, kvinnokamp och studentprotester. Hur är det att uttrycka sin önskan om grundläggande rättigheter i ett samhälle där protester systematiskt slås ner med våld? Och hur påverkas folkets kamp av det ständiga krigshotet?Shora Esmailian är kulturjournalist och författare och har bevakat Mellanöstern och Iran i över tjugo års tid, med särskilt fokus på kvinnor och klasskamp. Avsnittet är en del i Rouzbeh Parsis ambition att genom samtal med experter och akademiker få en helhetsbild av Iran - ett land som både lockar och provocerar. Omslagsbild: Beatrice Bohman

Hur fick Sverige en så nära relation till Israel och Palestina? Hur har svensk Mellanösternpolitik svängt genom decennierna? Och vilken roll har svenska statsministrar och diplomater spelat i försöken att påverka konflikten?Gäst i veckans podd är Daniel Schatz, aktuell med boken »Från Stockholm till Jerusalem«. I samtalet följer vi Sveriges roll i Mellanösternkonflikten – från efterkrigstidens nära band till Israel till 1970-talets omsvängning och dagens krig i Gazaremsan.Foto: Mikael Lundblad

Vilken roll spelar islam i det iranska samhället, nu och historiskt? Och vad blir konsekvenserna när religion och politik flätas samman? Mohammad Fazlhashemi är idéhistoriker och professor i islamisk teologi och filosofi, samt författare till en lång rad både akademiska texter och populärvetenskapliga böcker.  Avsnittet är en del i Rouzbeh Parsis ambition att genom samtal med experter och akademiker få en helhetsbild av Iran - ett land som både lockar och provocerar. Omslagsbild: Beatrice Bohman

Vad ligger till grund för den komplicerade relationen mellan Iran och USA? Bottnar konflikten länderna emellan i ideologiska skillnader eller har den snarare geopolitiska orsaker? Trita Parsi är statsvetare, författare och en tongivande röst för iranier i USA, med mångårig insyn i den amerikanska politikens spel i Washington. Avsnittet är en del i Rouzbeh Parsis ambition att genom samtal med experter och akademiker få en helhetsbild av Iran - ett land som både lockar och provocerar. Omslagsbild: Beatrice Bohman

Vad förändrades när den iranska monarkin störtades 1979, och vad förändrades inte? Hur har staten och rättssystemet i Iran utvecklats sedan revolutionen? I det här avsnittet samtalar författaren och historikern Rouzbeh Parsi med Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet och tidigare diplomat med erfarenheter som sträcker sig tillbaka till monarkin. Avsnittet behandlar Irans historia utifrån ett juridiskt perspektiv, och är en del i Rouzbeh Parsis ambition att genom samtal med experter och akademiker få en helhetsbild av ett land som både lockar och provocerar. Omslagsbild: Beatrice Bohman

Varför är vi så sårbara för desinformation? Varför slår vi ifrån oss kunskap som finns tillgänglig? Och vad händer med demokratin när känsla börjar väga tyngre än fakta?I veckans avsnitt, inspelat live under Sunday Talks den 26 april 2026, möts filosofen Åsa Wikforss, psykologiprofessor Andreas Olsson och psykologiforskaren Julia Aspernäs för ett samtal om hur vår syn på sanning påverkar vad vi tror på – och vad vi väljer att sprida vidare. Forskningen visar att det inte bara handlar om utbildning eller intelligens, utan också om identitet, grupptillhörighet och hur vi orienterar oss i en allt mer polariserad offentlighet.Samtalet rör sig mellan filosofi, psykologi och samtidspolitik, och kretsar kring hur missinformation påverkar vår förmåga att hantera stora gemensamma utmaningar som klimatförändringar och pandemier.Programledare är Victoria Larm och Christer Sturmark.

Vad händer när religionens roll i politiken förändras och blir mer synlig igen? Varför tycks sekulära samhällen ändå kretsa kring något heligt? Och hur påverkar det vår syn på demokrati, nation och gemenskap?Gäst i veckans podd är Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria och en av våra mest tongivande röster i samtalet om religion och samtid, aktuell med boken »Makten och det heliga«. I avsnittet berörs den religiösa vändningen i världspolitiken och hur föreställningar om det heliga formar både konflikter och gemenskaper. Det handlar om nationalism, ideologier och varför människor är beredda att offra något för det de uppfattar som heligt – och vad det säger om vår tid.Foto: Zandra Erikshed

Vad formar en människas politiska övertygelse? Hur påverkar barndomens erfarenheter synen på demokrati och människovärde? Och vad kan historien lära oss om dagens politiska rörelser?I år är det 40 år sedan Olof Palme mördades. I det här specialavsnittet publicerar vi ett samtal med en av hans närmaste medarbetare, Jan O. Karlsson. Karlsson reflekterar över sitt politiska liv och de idéer som format honom – från uppväxten till tiden i maktens centrum. Samtalet rör sig mellan dåtid och samtid och belyser hur idéer om demokrati, utopi och ansvar formas och prövas genom livet. Det är ett personligt och intellektuellt porträtt av en politiker som aldrig slutade tänka, ompröva och engagera sig.