Fri Tanke-podden

I veckans podd bjuder vi på två samtal från Fri Tankes monter på bokmässan tidigare i höst: “X is good for democracy”, om X, tidigare Twitter, och dess roll i det demokratiska samtalet, samt “Den Gyllene grenen: Freud vs.Jung”, om jungiansk psykologi och psykoanalysVad går Elon Musks demokratibegrepp ut på och vilken roll spelar det för X och för oss? I första samtalet möter vi Olle Lidbom, kommunikationschef och medieanalytiker, tillsammans med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och författare till Filosofiska klarlägganden i en grumlig tid. I andra samtalet undersöker vi frågan: på vilken sorts rationalitet bygger psykoanalysen och den jungianska psykologin? Vi får höra Per Magnus Johansson, författare och psykoanalytiker diskutera detta med Victoria Larm, författare och jungian. 

Gäst i veckans podd är juristen och författaren Gunnar Petri, snart aktuell med boken Upplysningen som är den sjunde utgåvan i serien Liberal Idédebatt från tidskriften Liberal Debatt. I sin bok går Gunnar Petri till botten med upplysningens kulturella arv som mer än något annat har format vår samtid. Om vi ska förstå dess nytta och motkrafter måste vi studera dess historia. På spel står inget mindre än vår framtid.Vad var upplysningen – denna historiska händelse som under 1700-talet satte människans förnuftsförmågor i rörelse och omstöpte kulturer, individer och samhällen?

Gäst i veckans podd är Richard Dawid, teoretisk fysiker och professor i vetenskapsfilosofi vid Stockholms universitet. Dawids forskning fokuserar på filosofiska aspekter av samtida teorier inom högenergifysik och kosmologi och vad han kallar “icke-empirisk konfirmering” (eng. non-empirical theory confirmation). Dawid menar att det finns en viktig distinktion mellan hur vi förstår teorier inom fysiken och hur fysiker får kunskap om världen. Det senare har att göra med vår förståelse av hur teoribildning som sådan går till. Det här är av särskild relevans för vår syn på de vetenskapliga teorier som inte kan verifieras empiriskt, exempelvis strängteorin. Kan vi fortfarande säga att en teori är vetenskaplig om vi inte kan testa den empiriskt?

Gäst i veckans podd är Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet och aktuell med boken Kameleonter och kosmopoliter. Boken undersöker språk som steget in i en ny kultur och vilka förutsättnignar som krävs för att som vuxen lära sig ett nytt språk. Studien jämför skillnaden hos fransmäns och svenskars inställning till andraspråksinlärning. Det visar sig att svenskar som flyttar till Paris, likt kameleonter, vill bli fransmän i Frankrike, medan fransmän som flyttar till Stockholm är kosmopoliter och vill bli fransmän i Stockholm.Vilka förutsättningar – både personliga och samhälleliga – krävs för att i vuxen ålder lära sig behärska ett nytt språk? Och vilken betydelse har språket för samtidens stora utmaningar kring migration och integration?

Veckans podd är från prisutdelningen av Win Win Gothenburg Sustainability Award 2023 i Göteborg som presenterades i samarbete med Fri Tanke och Göteborgs Stadsteater. Priset är en internationell utmärkelse som delas ut till en person eller organisation som gjort betydelsefulla insatser för en mer hållbar värld. I år var temat bekämpning av desinformation. Årets pris gick till Bellingcat som grundades av Eliot Higgins. Bellingcat består av ett nätverk grävande journalister och är en underrättelseverksamhet som tar hjälp av öppna källor, på engelska open source intelligence (OSINT), för att granska information. Nätverket har avslöjat flera uppmärksammade fall av organiserad brottslighet och kränkningar av mänskliga rättigheter. Dessutom delades dotterpriset Win Win Youth Award ut till sociala medie-profilen Abbie Richards som genom sina kanaler ökat förståelsen för desinformation och konspirationsteorier hos sina miljontals följare.Podden avslutas med ett panelsamtal med pristagarna, Göteborgs-Postens  chefredaktör Christofer Ahlqvist och Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.Hur undviker en underättelseverksamhet som bekämpar desinformation att själva infiltreras av desinformation? Vad är en konspiration och hur hjälper man något som fastnat i konspirationsträsket? Hur ska vi hantera desinformation i framtiden med ett ökat användande av AI-genererat innehåll och vilket ansvar har sociala medie-plattformar?

Gäst i veckans podd är den tyska ekonomijournalisten Ulrike Herrmann, aktuell med boken Kapitalismens slut: myten om grön tillväxt. Det kapitalistiska systemet förutsätter evig tillväxt i en värld med ändliga resurser, och utgör därför en omöjlig ekvation menar Herrmann. Grön teknikutveckling är inte en tillräcklig åtgärd för att vända utvecklingen, utan krisen kräver omorganisering. Kapitalismen behöver ersättas av en ny ekonomisk modell, och Herrmann ser lösningen i en cirkulär modell inspirerad av den brittiska krigsekonomin från 1939.Varför måste kapitalismen ständigt expandera och vad händer när den kollapsar? Hur får vi människor att prioritera långsiktig hållbarhet och samarbeta globalt, när det samtidigt regnar bomber i delar av världen? Vad innebär egentligen en överlevnadsekonomi?

Gäst i veckans podd är ekonomihistorikern Rikard Westerberg, aktuell med boken Sista striden det är: historien om löntagarfonderna. Med välfärdsreformer som avlöste varandra hade Socialdemokraterna styrt Sverige större delen av tiden sedan andra världskriget. I början av 1980-talet var det så dags för ännu en reform, som gick ut på att demokratisera arbetslivet med så kallade löntagarfonder. Det svenska näringslivet motsatte sig förslaget och efter flera år av hård debatt och omfattande protester infördes till slut fem urvattnade löntagarfonder. När Bildtregeringen tillträdde 1991 var det första beslutet att avveckla och begrava dem för alltid. Pengarna gick bland annat till att finansiera privata entreprenörer i den avreglerade välfärdssektorn.Hur gör sig arvet från en av Sveriges mest uppslitande politiska strider gällande idag? Markerade de misslyckade löntagarfondernas början på den nyliberala eran i Sverige? Och vad utgör ett gott samhälle? 

Gäst i veckans podd är teologen Carl-Reinhold Bråkenhielm och religionsfilosofen Lotta Knutsson Bråkenhielm, aktuella med boken Livsmeningar: en tankebok. Tillsammans undersöker de meningen med livet och hur den påverkas av vår filosofiska, teologiska eller vetenskapliga livsåskådning.Hur definierar vi mening och vad är ett meningsfullt liv? Är tron på en gudom något som ger eller berövar mening? Kan livslögner vara något bra?