Författarpodden

I säsongens sista Författarpodden samlar vi ihop de lösa trådarna från tidigare avsnitt. Går det att försörja sig på sitt skrivande? Hur stor del av författarlivet handlar om att marknadsföra sig själv? Hur skaffar du en agent och vad har du den till? Vad skiljer egenutgivning från hybridförlag och hur säkerställer du att du inte blir lurad. Och sist men inte minst besvarar vi en lyssnarfråga.

Manuset är omarbetat tusen varv och det är dags att skicka in till förlag. Vad bör du tänka på då, vilket förlag ska du välja och vad ska du skriva i följebrevet för att öka chanserna att bli läst och i förlängningen utgiven? I detta avsnitt av Författarpodden får du ett gäng handfasta tips och även en och annan anekdot om hur det är att refuseras, och olika sätt att hantera det på. Ett roligt och maffigt avsnitt minst sagt.

Enligt Ernest Hemingway är alla råmanus skit, men tack och lov går de att fixa till i redigeringsprocessen. Stämmer det? Och är redigeringen så utmanande och föraktad som ryktet säger? Frida verkar tvärtom älska den, och det gör även Agnes. Och båda har som vanligt ett och annat tips att skicka med på vägen mot en färdig bok.

Hur har det gått för Frida sedan manus-lämnar-ångesten i förrförra avsnittet? Vad fick hon för feedback och hur vet vi egentligen vilken feedback vi ska ta till oss? Vem ska vi lyssna på om vi får helt olika input från olika personer? Vad är djuparbete och varför kommer Agnes skrivande förändras för alltid när hon förstår vad det går ut på? Missa inte svaret på alla frågor i veckans Författarpodden.

Hur får du dina karaktärer att prata och hur blir deras samtal trovärdiga? Vad ska de prata om och vad ska de inte absolut inte ta upp? Vad menar Frida med att de mest autentiska dialogerna inte är autentiska? Och hur låter en inre dialog, eller monolog? Författarpoddens 56:e avsnitt är en enda lång dialog om dialog.

Frida har lämning av manus vid midnatt och Agnes har återigen hittat skrivflowet. I avsnitt 55 av Författarpodden diskuteras råmanusångesten som är svår att ducka men även ett par lyssnarfrågor besvaras. Hur viktigt är återblickar/backstory för en berättelse och hur ska ett råmanus hanteras när det är färdigt? Dessutom nämns en lång rad böcker såsom bland annat Sigge Eklunds "Gruppen", Linda Olssons "Nu vill jag sjunga dig milda sånger", Curtis Sittenfelds "Rodham" och Alex Schulmans "Överlevarna".

Bokens början är viktig, men slutet avgör vilken känsla läsaren bär med sig efteråt. Är det okej att skriva slutet allra först och när i berättelsen är det dags att börja knyta ihop säcken? Är bokens sista sidor rent av inte slutet utan en ny början? Dessutom summeras bokåret 2023 i årets sista Författarpodden.  

Hur inleder du en bok? Hur viktigt är det att fånga läsaren på första sidan? Stämmer det att förläggare hatar prologer? Frida har flera knep för att snabbt komma in i berättelsen, vilka är de? Hur börjar Agnes och Fridas böcker och vilka romaner kan jämföras med bakelser? Några av de titlar som nämns i veckans Författarpodden, utöver Fridas och Agnes egna, är Som vi lekte av Ninni Schulman, En vänskap av Silvia Avallone, Presidentens hatt av Antoine Laurain och Djävulens advokat av Katarina Wennstam.