Fjärde Uppgiften Podcast

Jens Ljunggren, professor Historia, Stockholms UniversitetInför årets valrörelse har både politiker och andra pratat mycket om känslor, om både näthat och om vad som händer med samhället när rädslor sprids. Inte så förvånande kanske, politik handlar om känslor heter det ju.Så har det alltid varit, men ”känslopolitik” har bedrivits på olika sätt under olika epoker. Jens Ljunggren forskar kring vilken roll känslor spelat i svensk politisk historia och pekar på att inom politiken har det ofta pågått en kamp om att få definiera vad människor ska känna och vilka känslor som ska få råda i politiken.I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han bland annat hur framför allt Socialdemokraterna historiskt varit skickliga på att använda känslor för att locka väljare. Men det är en position man nu tappat. ”Många känslor, som trygghet, har tagits över av andra partier och kan dessutom betyda olika saker. Det visar inte minst den pågående valrörelsen!”

Anders Jakobsson, Professor i pedagogik, Malmö Universitet.Svenska elever blir allt sämre vid en internationell jämförelse. Detta enligt de så kallade Pisa-undersökningar som visar att Sverige har gått från att vara ett av de länder med bäst resultat när mätningarna började år 2000 till att ligga omkring OECD-snittet. Anders Jakobssons forskning visar att förklaringen till tappet handlar om att det är de mest lågpresterande elever som sänkt sina resultat medan de duktiga eleverna klarar sig bra. ”Problemet är att det finns för många skolor i Sverige idag som inte håller måttet, det vill säga inte har tillräckligt hög måluppfyllelse”, förklarar han i samtalet med Fjärde Uppgiften där han också ger sina förklarar kring vad det kan bero på. ”Jag är bekymrad och tycker att det behövs kraftfulla åtgärder från politiker.” 

Sverige sticker ut bland andra västländer med en nästan obefintlig reglering kring lobbyisters arbete. Det skapar bekymmer, menar Anna Tyllström som forskat kring lobbyisternas påverkan på politiken. Inte minst eftersom vi riskerar att skapa en politisk ojämlikhet där företag eller organisationer som har råd att betala också får bäst tillgång till politiker som är valda för att fatta beslut. Ett exempel är frågan kring vinster i välfärden där starka företag och organisationer, enligt Anna Tyllström, varit ovanligt duktiga på att påverka politikerna i denna laddade fråga. ”Det är definitivt viktigt att vi får tydligare regler kring lobbyism”, säger hon bland annat i samtalet med Fjärde Uppgiften.Anna Tyllström, Doktor i företagsekonomi, Institutet för FramtidsstudierDenna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS).

”Risken är stor att vi går mot en framtid med ökande kunskapsklyftor och ökande deltagarklyftor”. Det menar Jesper Strömbäck och pekar på att problemet går att spåra till det förändrade medielandskapet. Det utmärks av ett ständigt ökande medieutbud, vilket leder till ökad selektivitet och ökade skillnader i mediekonsumtion baserat på människors preferenser. Det har samtidigt blivit enklare för människor att hitta information som bekräftar det människor redan tror och tycker. Allt detta kan på sikt underminera demokratin, förklarar Jesper Strömbäck som menar att medieutvecklingen skulle kunna liknas vid demokratins klimatfråga. ”Över tid leder det till en utveckling som är svår att stoppa.”Jesper Strömbäck, Professor i journalistik och politisk kommunikation, Göteborgs universitetDenna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS).

Västvärldens demokratier bygger på representativ demokrati, alltså parlament med folkvalda politiker. Men våra folkvalda kan påverkas av lobbyister som agerar i andras intressen, och bry sig mer om att bli omvalda än att fatta nödvändiga men obekväma beslut. För de politiker som vågar ta hjälp av dem de representerar finns dock flera möjligheter.Graham Smith studerar demokratiska innovationer som vuxit fram i takt med den traditionella demokratins utmaningar. Det kan handla om att ett slumpvist urval medborgare bjuds in för att diskutera kontroversiella frågor som politiker ogärna tar i, eller om att invånare i fattiga områden får ansvar för sin egen budget. Även ny teknik öppnar upp för andra sätt att engagera medborgare i den demokratiska processen på ett mer direkt sätt än via traditionella val.I intervjun nämner Graham sajten Participedia: https://participedia.net/Graham Smith, Professor i statsvetenskap, University of WestminsterDenna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS).

Kvinnliga politiker lyfter enligt forskningen fram andra frågor än manliga politiker. Det kan handla om socialpolitik och välfärdsfrågor. Idag har typiskt manliga frågor hamnat högst upp på den politiska agendan i Sverige, som försvar, brott och straff. “Om den politiska diskussionen blir för ensidig speglar den inte den verklighet som är viktig för kvinnor.” Det menar Lena Wängnerud som just forskar om kvinnors representation i parlamenten och vad det betyder för framtidens politik och demokrati. I samtalet förklarar hon varför jämställda parlament är viktiga för ett land, inte minst av rättviseskäl. Hon berättar också varför hon inte tror på kvotering som en modell för mer kvinnorepresentation inom politiken.Lena Wängnerud, Professor i statsvetenskap, Göteborgs universitetDenna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS).

Är de västerländska demokratierna verkligen lämpade att klara av dagens stora klimat- och miljöutmaningar? Det är en fråga som sysselsätter allt fler statsvetare. Ett bekymmer är att demokratierna baseras på nationalstater med territoriella gränser, samtidigt som miljöproblemen är gränslösa. Ett annat bekymmer, som allt fler pekar på, är att demokratier tvingas agera långsamt och har svårt med radikala samhällsförändringar när sådana krävs. Ludvig Beckman förklarar i intervjun hur forskarvärlden är splittrad i sin demokratisyn med flera olika läger. Hans åsikt, baserat på hans forskning, är ändå att dagens demokratiska system, trots sina brister, kan klara de stora klimatutmaningarna. I intervjun med Fjärde Uppgiften förklarar han hur det ska gå till.Det forskningsprojekt som Ludvig hänvisar till i intervjun som handlar om klimatet och framtida generationer kan du läsa mer om på climateethics.seLudvig Beckman, Professor i statsvetenskap, Stockholms universitet, Institutet för Framtidsstudier.Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS).

Att trådlös kommunikation har förändrat våra liv torde knappast vara en överdrift. Men har den stora revolutionen redan skett eller ligger den framför oss? Frågan väcks varje gång en ny generation av mobilteknik är på gång. GSM, 3G, 4G och nu snart den nya standarden: 5G. Emil Björnson är expert på hur 5G fungerar och vad tekniken kan göra. I mångt och mycket handlar det om att kunna överföra ännu mer data genom luften så att vårt ständigt ökande behov av att inte minst titta på rörliga bilder ska kunna mättas. Men 5G-näten kommer också bli betydligt säkrare än de tidigare näten vilket blir viktigt för bland annat polisen och räddningstjänsten. Dessutom ska näten bli energieffektivare för öka batteritiden hos uppkopplade saker. Emil Björnson berättar också hur hans forskarteam i Linköping bidrar till 5G-tekniken. Samt slutligen ger sin syn på hur krisdrabbade Ericsson ska kunna klara sig i framtiden.Emil Björnson, Docent i kommunikationssystem, Linköpings Universitet

Peo Hansen, Professor i statsvetenskap, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO), Linköpings Universitet Europa har stora demografiska utmaningar med krympande befolkningar och allt fler äldre. Trots detta har det varit en tydlig trend att försvåra migration och stänga Europas gränser utåt. Peo Hansen, som forskar om EU:s migrationspolitik, kallar detta en paradox eftersom EU ofta gör gällande att ökad migration utgör en av lösningarna på denna stora utmaning. För att förstå paradoxen måste man också förstå historien, menar Peo Hansen, där mer öppna gränser inom EU på samma gång gett mer stängda gränser mot omvärlden. Enligt hans sätt att se det skulle flyktingmottagande och tillväxt kunna gå hand i hand i de krisande sydeuropeiska länderna. De politiska hindren är dock många, ”liksom EU:s hårda finansiella regelverk, vilket man sällan pratar om”, berättar Peo Hansen i samtalet med Fjärde Uppgiften.