Får man verkligen göra så?

Får man verkligen göra vad man vill med ett AI-system? Nej, det får man såklart inte. Idag används AI, eller artificiell intelligens, för så många olika saker att man kan tro att det är fritt fram att göra vad man vill. Så är det såklart inte. I avsnittet om Smarta fartyg pratade vi bland annat om förutsättningarna för att låta en AI styra ett fartyg. I det här avsnittet är fokus på den av EU föreslagna AI-förordningen, eller AI Act som den ofta kallas. Med oss i studion har vi David Fendrich som är grundare av Tenfifty med lång erfarenhet av att utveckla och tillämpa AI-system. Tillsammans diskuterar vi hur AI-förordningen kommer förändra marknaden för AI-utveckling, vad ansvarsfull utveckling betyder i relation till AI som teknologi och vilka kompetenser som vi tror kommer behövas framöver. Eller för att spetsa till det - vi diskuterar nya regler för gammal teknologi utifrån RISEs satsning på AI och policyutveckling.

Får man verkligen framföra obemannade fartyg? Svaret är att det beror på, något vi utvecklar i avsnittet.Med oss i studion har vi den här gången Mikael Johansson från klassningssällskapet DNV. De arbetar bland annat med standarder för säkra fartyg, och sådana behöver uppdateras när digitaliseringen möjliggör nya sätt att bygga och framföra fartyg. Vi förankrar diskussionen i våra resultat från projektet Policylabb Smarta Fartyg som finansierades av Trafikverkets forskningsportfölj. Där hade vi tre perspektiv på nya produkter och tjänster inom den svenska sjöfarten. Det första var hur Sjöfartsverket tillsammans med transportstyrelsen undersöker nya navigationstjänster från land. Det andra var hur Färjerederiets nya elektrifierade färjor med automatiserade funktioner kan anses sjösäkert. Det tredje, slutligen, var Saab Kockums som vill framföra obemannade, mindre fartyg för mätning av salthalter eller insatser vid olyckor. De tre fallen ger olika förutsättningar för hur digitalisering kan bidra till en mer hållbar sjöfart.

Får man verkligen använda skattepengar för att möjliggöra samåkning? Det korta svaret är att ja, det får man. Men man måste inte.Vi pratar om skillnaden mellan mobilitetstjänster såsom samåkning, kollektivtrafik och taxi. De begreppen relaterar vi sedan till vad EU menar med en relevant marknad. Vi diskuterar också hur man kan använda sig av marknadsbegreppet för att se vilket handlingsutrymme en kommun eller privat aktör har om de vill främja nya sätt att resa tillsammans. Vår slutsats är att man får använda skattepengar för andra sorters mobilitet än kollektivtrafik. Om man väljer att göra det så ska man se till att inte hämma eller snedvrida marknaden. Som privat aktör ska man inte vara orolig för att det offentliga tar initiativ eftersom det kan öppna upp nya affärsmöjligheter. Och på sikt kan det vara så att det offentliga inte behöver engagera sig eftersom privata aktörer hittat ett erbjudande som står på egna ben. Avsnittet baseras på projektet Policylabb Systemomställning Kollektivtrafik som finansierades av VINNOVA.