Engagemanget

När jag frågade dagens gäst Gunilla Hjelm om hon kunde ge mig en hisspitch för Rag2Rug så sa hon ungefär så här: "Rag2Rug består av tre bra saker: 1) Vi tar tillvara på textilier som annars skulle kastats 2) Vi bevarar ett hantverk (vävning) 3) Vi är en god arbetsplats".Gunilla är föredetta ordförande för Centerkvinnorna som valde bort policyarbetet, resorna och det till synes fina statusjobbet till fördel att grunda och leda det sociala företaget Rag2Rug. Här blev allt mer konkret då hon bokstavligt talet, dag för dag, stärker samhällsväven och bidrar till alla aspekter av hållbarhet. Vi pratade om att välja människosyn, att se våra resurser istället för brister, att ge fler förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden, känna tillhörighet och stolthet. Hur går det praktiskt till? Ja, enkelt förklarat så tar man emot textilier (t ex gardiner och lakan) från second hand, sådant som annars skulle kastas, de skär remsor som därefter vävs till nya vackra mattor, väskor och sänglöpare. Fiffigt va?!Vi pratade om hur idén till Rag2Rug kom till Gunilla, hur företaget utvecklats. Men vi talade också om grundläggande frågor om hur vi kan förstå cirkulär ekonomi, hur hållbarhet ekonomisk tillväxt och välfärd hänger ihop, om vi kan föreställa oss ett gott liv bortom "bara" materiellt välstånd. Viktiga och svåra frågor. Svaren går inte att hämta in så lätt, men ibland måste vi våga ge oss ut i det okända, leva i att vi inte kan svara fullt ut, bryta åsikter mot varandra, och kanske, kanske, bli lite klokare tillsammans.Jag kan varmt rekommendera att du kollar in Rag2Rugs hemsida här https://rag2rug.se/om-rag2rug/. Kanske hittar du bästa julklappen?!

Klart att Yasemin skulle vara med här, om inte så tycker jag nog inte att jag hade kunnat fortsätta göra den här podden med hedern behåll! Yasemin är VD och huvudägare av Altitude Meetings i Malmö. Ett företag som jobbar med möten och konferenser. Och varför är det intressant, kanske du undrar? Ja, jag tror att det går att sammanfatta med att de har ett mycket tydligt "varför", som grundas i att de i allt de gör ska bidra till att stärka demokratin, klimatet och ett hållbart samhälle. Det är få personer, och företag, som jag träffat som har en så tydlig kompass i det de gör, som genomsyrar all de gör. Vad jag framför allt ville prata med Yasemin om var begreppet "nån-annanism", det vill säga att vi (många av oss) menar att det är någon annan som ska "ta hand om det hela". Men håller det verkligen i längden? Vad gör den där inställningen med oss som medborgare? Vad gör det med demokratin? Det här är frågor som alltid ligger och pockar på min uppmärksamhet, och jag tror att det finns något i de här frågorna som handlar om den utveckling vi behöver göra som människor för att reda ut de samtida problem som vi satt oss själva i. Och jag ska tilläga, det handlar mer om att våga ställa frågorna än att ha alla svar. Om du gillar avsnittet, snälla dela vidare i ditt nätverk! Kärlek till er alla.

I avsnitt 36 får du följa med mig till Borås, där jag för första gången i Engagemangets historia gör en live-pod! Mina gäster för dagen är Malin Lindberg, professor i genus och teknik vid Luleå tekniska högskola OCH gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet och Anna Gunnarsson, verksamhetsutvecklare för Navet science centre i Borås. Inspelningen gjordes i samband med avslutningskonferensen för projektet Goodlash, där man under två års tid arbetat för att utveckla en samhällsinkubator. Ett superspännande projekt som är ett samarbete mellan Navet science centre, Science park Borås och Coompanion Sjuhärad. Men vad är det egentligen? Och hur hänger det samman med civilsamhällets innovationskraft? Varför behövs en samhällsinkubator? Funkar den på samma sätt som en företagsinkubator? Ja, det var några frågor som vi snurrade samtalet kring. Vi lyckades också reflektera kring vad samhällskontraktet är eller skulle kunna vara. Det handlar om medborgardriven samhällsutveckling och demokrati. Jag kunde inte låta bli att ställa frågan om vi i Sverige har blivit "ett sovande folk"? Ligger det möjligtvis något i det? Ja, det får du höra dagens gäster resonera kring. Avsnittet spelades in i samverkan med Mötesplats Social Innovation vid Högskolan i Borås.Tack till mediabolaget Mebia som fixade allt det tekniska kring inspelningen!

I avsnitt 35 pratar jag med Jesper Berséus från Drevet om inkluderande stadsutveckling. I samtalet med Jesper förstod jag mer om varför jag själv tycker medskapande stadsutveckling är så viktigt. Jag tror att det är så här...att vi (i det här fallet malmöbor) blir inkluderade i framväxten av staden får vi också en större känsla av ägandeskap, tillhörighet och tillit, vilket i sin tur stärker vår lokala demokrati. Vad tror du om det? Jesper och jag försökte reda ut frågor som: Hur står inkluderande stadsutveckling i förhållande till expertis inom till exempel arkitektur och landskapsdesign? Vad händer om ingen, eller bara några få, dyker upp när vi bjuder in? Vad menar vi egentligen med en "hållbar stad"? Det och mycket mer i mitt samtal med Jesper! Organisationen Drevet började som ett initiativ genom ABF där de jobbade med målgruppen unga ensamkommande, främst genom cykelmek. Allt eftersom utvecklades verksamheten allt mer mot att syssla med stadsutveckling, bland annat inom Malmös flaggskepp i hållbart byggande i Sege Park i Malmö och i Granitors projekt Emabassy of sharing i Hyllie, också i Malmö. De beskriver sig själva som "...ett initiativ som arbetar med inkluderande, omtänksam och bärkraftig stadsutveckling...genom fenomenbaserad stadsutveckling skapar vi momentum, samlar behov och fördelar resurser"En uppmaning till dig som lyssnar; om du gillar det du hör, så snälla rekommendera avsnittet vidare till en vän eller kollega. Det betyder mycket!Och tipsa mig gärna om vems engagemang du vill höra mer om i podden!Kärlek till er alla.

I avsnitt 34 träffar jag Ana-Emilia Klasson som är verksamhetsutvecklare för Remake i Emmaboda. Här kombinerar de social och ekologisk hållbarhet när de skapar de mest fantastiska designprodukter av resptrodukter och industriavfall. Jag visste inte helt vad jag hade förväntat mig av Remake, men jag blev så sjukt imponerad över den verksamhet de byggt upp. Och att det går att skapa en sådan plats i en så liten kommun! Vad är hemligheten? Ja, kanske ligger det något i den småländska entreprenörskapsandan, eller så handlar det om ett medvetet arbete med involvering, om att skapa "ägandeskap" bland många som är nyckeln.Jag och Ana-Emilia pratade om hållbarhet, vad det betyder för dem, om inkludering och medskapande och så passade vi på att reda ut begrepp så som "cirkularitet" och "industriell symbios". Vi pratade också om vad det betyder för de anställda att skapa produkter av hög kvalité, vilken känsla av stolthet det skapar. Många tror att mest innovation sker i städerna, men utan att ha beläg för det här så tror jag att minst lika mycket nyskapande verksamheter uppstår på landsbygden och i orter som Emmaboda.Om ni har vägarna förbi passa gärna på att besöka Remake.Och snälla, om du gillar podden, rekommendera den gärna till en vän eller kollega. Det uppskattar jag enormt! Tack på förhand!

I avsnitt 33 samtalar jag med Sara Stiber, verksamhetsledare på Växtvärket, som sedan 2014 arbetat intensivt med att ge förutsättningar för barn att vara med och bygga staden. Föreningen Växtvärket är rakt igenom en inspiration för mig, där de visar hur det är möjligt att se framför sig en annan typ av stad, där vi som människor, och inte minst barnen, är i centrum. Vi spelade in avsnittet utomhus på Naturmolnet på Sofielund i Malmö, en grönskande oas och en gransskapsträdgård där boende och verksamma i området fått vara med och odla, bygga och hålla arrangemang sedan starten. Och det magiska är att Naturmolnet bara har ett par år på nacken, men redan, som Sara själv säger, "bombarderad med grönska". Utöver Naturmolnet så har Växtvärket skapat bygglekplatsen Guldängen, där du som barn (och vuxen) kan komma och skapa platsen medan du leker. Till skillnad från vanliga lekplatser kan du flytta omkring på saker, såga, spika och helt enkelt vara kreativ. Min spontana tanke är; varför är inte det normen för alla lekplatser? Växtvärket har ytterligare projekt och verksamhet där de utmanar och utforskar hur staden skulle kunna se ut om vi byggde den mer i en samskapande anda. Kolla in deras hemsida för inspiration och vägar till engagemang! Och, såklart, besök Naturmolnet och Guldängen. Gör det. Bara gör det. Ok? Tusen tack för att du lyssnar och hör gärna av dig med tips och idéer på vilket engagemang du vill höra mer om?

Mattias Persson bubblar av glädje, värme, tacksamhet och inte minst engagemang för att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad. På Skäggbyrån (som inte är en barberare, utan ett socialt företag), där Mattias är verksamhetsledare, skapar man magiska produktioner inom webb och grafik samtidigt som de ser till att ge personer en andra chans att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden, och in i samhället. Hit kan kan du komma och arbetsträna på dina villkor, och samtidigt bidra till proffsiga produkter som flyers, tryck, appar och hemsidor.Mattias själv beskriver att han växte upp i en klassisk dysfunktionell familj, mycket på grund av föräldrarnas alkoholproblem. Och Mattias själv tog som liten på sig mycket av skammen kring stöket. Samtidigt gick det helt okej för honom fram till tonåren, då hans pappa hastigt gick bort och han försökte dämpa smärtan med alkohol och droger. Av egen kraft och, som Mattias beskriver det, en flickvän som trodde på att "han var en bra kille" så tog han sig igenom behandling och är drogri sedan sju år. Under den tiden har han hunnit vara med och vidareutveckla Skäggbyrån i Malmö till vad det är idag; en arbetsplats där alla, trots sin fel och brister, kan känna sig sedda och behövda.Kort sagt här har ni en person, och en organisation, som är värd att lyssna till. Fler arbetsgivare borde vara som Skäggbyrån. Punkt.Följ länken för att få veta mer om Skäggbyrån.Avsnittet spelades in på Goto10 i Malmö. Tack för lånet av studion!

Vilken glädje att få dela det här samtalet med er! Dagens gäst, Joel Veborg, är en av de mest lösningsorienterade människor jag känner. En person du vill ha i ditt team helt enkelt. Jag och Joel har aldrig jobbat i samma organisation, men vi har de senaste tio åren varit nära kollegor i vad vi kallar "mellanrummet". Men vad menas med det egentligen? I det här avsnittet försöker vi sätta ord på varför vi tror att vi behöver samverka på tvärs av organisationer och sektorer för att möta samtida samhällsutmaningar. När det gäller kriser, oavsett om det är översvämningar, pandemier eller skogsbränder så verkar vi inte ha förmågan att jobba tillsammans på ett effektiv sätt. Våra organisationer är riggade att ta sig an ett problem i taget, i sina respektive stuprör. Uppenbarligen räcker inte det till. Vi ger dig tyvärr inte ett facitsvar på hur du ska göra, men vi öppnar upp för ett samtal som vi tror behöver föras på många olika plan, hela tiden.I kärnan ligger hur vi kan förstå och agera för att bidra till lösningar i komplexa utmaningar, det vill säga sådant som inte har en uppenbar orsak, eller en självklar lösning. När det kommer till klimatförändringar, barnfattigdom, hemlöshet, gängkrimininalitet osv. så behöver vi kroka arm med varandra, betrakta problemet från flera perspektiv och möjliggöra för fler att bidra.Efter många år i den idéburna sektorn i Malmö startar nu Joel, tillsammans med tidigare kollegor, initiativet "SustainAble - the space in between" där de ska hjälpa oss att hjälpa oss själva (empowerment brukar det väl kallas va?). Och jag är så klart nyfiken om vad de vill åstadkomma med detta.Vi namedroppar ett par saker som du vill kolla upp!The Outside - vår fyr i komplexitetsmörkret!Cynefin framwork - Modell för att förstå komplexitetAvsnittet spelades in på Goto10 i Malmö. Tack för lån av studion!

Jenny Berg-Nilson bytte näringslivet mot civilsamhället och hittade "hem" som chef för Fryshuset i Malmö. När platsannonsen kom ut tänkte hon att det är inget som kan få mig från att söka, men tänkte samtidigt "vill de verkligen ha mig"? Men jo, det visade sig att de ville det. Sedan tre år tillbaka driver hon Fryshusets verksamhet framåt, tillsammans med ett gäng passionerade medarbetare. Alltid med de unga i fokus. I det här avsnittet pratar Jenny och jag om hur vi behöver kroka arm med varandra för att lösa svåra samhällsutmaningar istället för att konkurrera. Vi pratade också om civilsamhällets förutsättningar som samhällsbyggare, om vikten av långsiktigt förebyggande arbete, hur svårt (men kanske också viktigt?) det är att försöka mäta effekter, varför inkludering är viktigt och mycket mer. Och om du, liksom jag, undrar varför man ska åka till Almedalen så ska du lyssna extra noga. Jag är tacksam för att Jenny ville vara med och dela med sig av hur hon ser på sitt engagemang. Det är omöjligt att inte bli påverkad av Jennys energi, passion och vilja att bidra till samhället och jag tror och hoppas att du ska känna likadant när du lyssnar på vårt samtal. Besök gärna Fryshusets hemsida om du är intresserad av att engagera dig i deras verksamhet! Malmö (fryshuset.se)