Share

cover art for Konspiratörerna bakom mordet på Gustav III

En oväntad historia

Konspiratörerna bakom mordet på Gustav III

Ep. 73

Den 16 mars 1792 sköts Gustav III i samband med en maskeradbal på Operan i Stockholm. Bakom dådet låg en grupp konspiratörer och den som höll i pistolen var adelsmannen och militären Jacob Johan Anckarström.


Under flera år hade missnöjet med kungen ökat. Ett olagligt krig mot Ryssland och det faktum att Gustav III gjort sig i princip enväldig 1789 fick till slut bägaren att rinna över. De sammansvurna ville vrida klockan tillbaka och återinföra frihetstidens statsskick med en mycket svag kungamakt. För att detta skulle kunna förverkligas var det nödvändigt att kungen röjdes ur vägen.


Gustav III dog inte omedelbart utan avled i sårfeber knappt två veckor efter attentatet. Polismästaren Nils Henric Liljensparre lyckades snabbt spåra ut dem som låg bakom mordet och den 27 april fördes mördaren till avrättningsplatsen för att halshuggas. De övriga konspiratörerna fick behålla livet men gick olika öden till mötes.


I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om mordet på Gustav III. Vilka motiv låg bakom mordet? Vilka var konspiratörerna och varför fick samtliga utom Anckarström behålla livet?


På Livrustkammaren i Stockholm förvaras idag några kvarlevor från mordkvällen. Där finns mördarens vapen och ammunition i form av kulor, blybitar och tapetnubb, en kniv samt ett tygstycke fläckat med Gustav III blod. En makaber samling föremål som bidrar till att göra historien närvarande och verklig.


Bild: Anckarströms mask och mordvapnen, Livrustkammaren, Wikipedia, Public Domain, LSH 47763 (lm_t07962)


Lyssna också på Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstiden.


Klippare: Emanuel Lehtonen

More episodes

View all episodes

  • 84. Jane Horney – en svensk agenttragedi från andra världskriget

    36:00
    Jane Horney var en svensk äventyrerska som försvann spårlöst under slutet av andra världskriget. Förmodligen blev hon mördad av den danska motståndsrörelsen på grund av misstänkt samröre med tyska toppnazister.Det finns olika tolkningar av Jane Horneys sista tid i livet, men mycket tyder på att hon mördades ombord på fiskekuttern Tärnan under natten mellan den 19 och 20 januari 1945. Några dagar dessförinnan hade hon avrest från Stockholm i sällskap med tre danska motståndskämpar. Resans slutmål var Köpenhamn, där hon skulle värja sig mot anklagelser om spionage och kollaboration med nazisterna.Men Jane Horney kom aldrig fram till Köpenhamn. Något dramatiskt inträffade under resan – något dramatiskt som fick dödlig utgång. Och kvarlevorna blev förmodligen nedsänkta i Öresund, där de gick förlorade i vattenmassorna mellan Danmark och Sverige.I dagens avsnitt av podden En oväntad historia fördjupar sig historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson i Jane Horneys tragiska men fascinerande levnadsöde. Hon kallas ibland för ”Nordens Mata Hari”, men vem var hon egentligen och varför hamnade hon på den danska motståndsrörelsens dödslista? Vad hade hon för kopplingar till Tyskland och nazisterna – och var hon inte egentligen en svensk underrättelseagent, anlitad som så kallad ”svala” av den legendomspunna C-byrån?Bild: Jane Horney 1940, Wikipedia, Public DomainLyssna också på Den undflyende Mata Hari – spion eller syndabock.LitteraturtipsPeter Øvig Knudsen: Efter drabet. Beretninger om modstandskampens likvideringer. Köpenhamn, 2001.Petra Nyberg: ”Ebba Charlotte (Jane) Horney – påstådd spion.” Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, 2020.Klippare: Emanuel Lehtonen
  • 83. Gränsfrederna som retade överheten

    38:04
    Den gamla gränsbygden mellan Småland och Skåne tillhör ett av de mest krigshärjade områdena i världen i ett historiskt perspektiv. Faktum är att inte en enda generation smålänningar och skåningar, födda mellan 1150 och 1679, slapp att se sin hembygd drabbas av krig. Under flera århundraden var krig i det närmaste ett normaltillstånd och varje gång de styrande i Stockholm och Köpenhamn råkade i konflikt med varandra, riskerade gränsbygdsbefolkningen att drabbas hårt.Att leva vid gränsen var både en välsignelse och en förbannelse. En förbannelse så till vida att man drabbades hårt av de ständiga krigen men en välsignelse i så måtto att man under lång tid kunde leva efter gamla sedvänjor utan att nås av statsmaktens långa arm. Gränsbygdbefolkningen utvecklade därför olika strategier för att minska krigens skadeverkningar. En sådan strategi gick ut på att lokalbefolkningen på båda sidor av gränsen slöt egna fredsöverenskommelser med varandra. De så kallade gränsfrederna var ingenting som de styrande såg på med blida ögon. Det utsatta gränsläget gjorde också att en särskild gränsbygdsmentalitet utvecklades, präglad av en benägenhet att ta till våld. Detta gjorde att gränsbygden kunde vara en farlig plats att visats på.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om krigen i gränsbygden. Hur såg de krig ut som utkämpades i gränsbygderna? Vilka konsekvenser fick härjningarna för befolkningen och vad gjorde de för att försöka minimera krigens skadeverkningar?Bild: Tre skattebönder i Sverige tecknade år 1674 av den italienska diplomaten Lorenzo Magalotti i skriften Notizie di Svezia. Public Domain.Läs också Gränsfred i krigstid.Klippare: Emanuel Lehtonen
  • 82. Antinazistiska motståndsgrupper i Sverige under andra världskriget

    37:53
    Antinazistiska motståndsgrupper och allierade kommandoenheter – av mer eller mindre officiell karaktär – opererade i Sverige under andra världskriget. Precis som diplomater och mer officiella underrättelsetjänster från de krigförande stormakterna var detta aktörer som kunde verka och agera i skydd av den svenska neutraliteten.Under de första krigsåren utgjorde dessa antinazistiska grupperingar ett högprioriterat övervakningsmål för Allmänna säkerhetstjänsten och den svenska regeringen. En av anledningarna var att man fruktade sabotageaktioner som kunde skada kritisk infrastruktur och skapa onödiga konfliktmoment i den känsliga relationen mellan Sverige och Hitlers Tredje rike. Framför allt var man bekymrad för sprängattentat och liknande aktioner som riktade sig mot den svensk-tyska malmhandeln och de tyska trupptransporterna på landets järnvägar.I dagens avsnitt av podden En oväntad historia tittar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson närmare på antinazistisk sabotageverksamhet i Sverige under andra världskriget. Vilka var aktörerna och vad hade de för agenda, egentligen? De pratar bland annat om den så kallade Krylbosmällen – och om sovjetiska spioner som via kortvågsradio skickade uppgifter om det svenska järnvägsnätet från Midsommarkransen i Stockholm till den sovjetiska underrättelsetjänstens högkvarter utanför Moskva.De tittar också på den bredare kontexten och de hektiska veckorna efter midsommarhelgen 1941 då ett hundratal tåg, fyllda med tyska soldater på väg i krig mot Sovjetunionen, dundrade fram från Charlottenberg i Värmland via Krylbo, Ånge och Boden till Haparanda. De hinner också med den hemlighetsfulla brittiska sabotageorganisationen Special Operations Executive (SOE) som hade förgreningar över hela det naziockuperade Europa, men som också opererade på svensk mark.Bild: Olycksplatsen, Krylbo stationhus i bakgrunden 19 juli 1941, Fotograf okänd - Järnvägsmuseét, DigitalMuseum, Public DomainLitteraturtipsWilhelm Agrell: Erika Möller. Kärlek och sabotage i Stockholm. Appell förlag, 2022.Dick Harrison: ”Midsommarkrisen 1941: En av Sveriges största utmaningar.” Populär historia, 2022.Klippare: Emanuel Lehtonen
  • 81. De svenska häxprocesserna

    36:00
    De stora häxprocesserna i Sverige ägde rum mellan åren 1668 och 1676. ”Det stora oväsendet” som det kom att kallas, började i Dalarna, där barn berättade om nattliga färder till Blåkulla. Nattetid hade de förts bort av kvinnor som tagit med dem till häxsabbater, där de sett de inbjuda häxorna äta, dricka och ha orgier med Djävulen och hans demoner. Dessa berättelser spred sig sedan likt en epidemi från plats till plats. I Älvdalen, Lillhärdal, Mora, Rättvik och Leksand avrättades 45 kvinnor som anklagats för trolldom och djävulspakter. Under de följande åren spred sig häxhysterin till de angränsande landskapen och till de svenska besittningarna på andra sidan Östersjön. Vid mitten av 1670-talet nådde häxhysterin Stockholm. När det visade sig att många av de barn som kallats som vittnen farit med osanning fick trolldomsprocesserna ett snabbt slut. Då hade nästan 300 människor blivit halshuggna och brända på bål. Häxerianklagelserna i Sverige hade en stark koppling till kön och den absoluta majoriteten av de anklagade och dömda var kvinnor.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om de svenska häxprocesserna. Hur kom häxföreställningarna till Sverige? Hur såg anklagelserna ut och vad berättade de misstänka själva under förhören?Trolldomsprocesser förekom en bit in på 1700-talet. Den sista avrättningen av någon som anklagats för trolldom ägde rum 1704 och 1779 försvann trolldomsparagrafen ur den svenska lagen. När den religiösa kulturen började luckras upp fick den svarta magin, Djävulen och demonerna maka på sig till förmån för mer vetenskapliga förklaringar av hur världen fungerade.Bild: Häxprocess i Mora 1670. Tyskt kopparstick. I förgrunden djävlar och häxor. Där ovan förhörskommissionen med en hop klagande kvinnor och barn som avger vittnesmål. En fångknekt driver fram en flock fängslade häxor och trollkarlar. Omkring bålet där de dömda brinner, syns häxor som bortför barn på sopkvastar, bockar och dynggrepar medan demoner i djurskepnad tumlar i luften. Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Dödlig ryktesspridning i trolldomsmålens tid.Klippare: Emanuel Lehtonen
  • 80. Den gula treskillingen och frimärkets historia

    36:27
    Den gula treskillingen eller ”Gul Tre Skilling Banco” är ett av världens dyraste och mest legendomspunna frimärken. Det hittades 1885 på en gård utanför Västerås av en skolpojke från Stockholm som firade jul hos sin mormor. Han sålde det för sju kronor till en frimärkshandlare i huvudstaden och firade affären med sockerdricka och äppelmunkar.Ett knappt decennium senare såldes samma frimärke för 3000 tyska mark till den fransk-österrikiske greven Philipp von Ferrary – en av världshistoriens största och mest prominenta frimärkssamlare, vars gigantiska frimärkssamling drogs in i storpolitikens virvlar under slutet av första världskriget då den konfiskerades av den franska regeringen.I dagens avsnitt av podden En oväntad historia fördjupar sig historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson i frimärkets förunderliga förflutna. De pratar om hur frimärket en gång i tiden faktiskt utgjorde något nytt och revolutionerande, som i mitten av 1800-talet bidrog till att göra samhället lite mer modernt och demokratiskt. De hinner också beta av världshistoriens allra första frimärken, inklusive diverse förmoderna föregångare.Men framför allt har de fokus på den gula treskillingen: ett feltryckt frimärke, som poststämplades i Stora Kopparberget 1857 och därpå bars genom tidens nycker genom Europas moderna historia – från la belle epoque via 1900-talets trauman till vår egen digitala och allmänt frimärksförnekande nutid.Bild: Gul 3 skilling av Sverige, 1855, ett av världens dyraste frimärken. Ett unikt exempel på ett färgfel. Fotograferad av P.A. Sparre, Wikipedia, Public Domain. Monterad på en bild av Munga Gård, Västmanland, Digitalt Museum, Västmanlands läns museum, Public Domain.LitteraturtipsAnna Larsdotter: ”De första frimärkena i Sverige.” Populär historia, 2006.Robert Mattsson: ”Skilling Banco. Sveriges första frimärken.” Svenska frimärket 150 år/Postryttaren: Postmusei årsbok, 2005.Klippare: Emanuel Lehtonen
  • 79. Guy Fawkes och krutkonspirationen

    35:09
    Natten till den 5 november greps en man vid namn Guy Fawkes i källarvalven under det brittiska parlamentet. I närheten av Fawkes påträffades stora mängder krut. På frågan vad han gjorde på platsen och vad krutet skulle användas till svarade han att han skulle spränga den protestantiske kungen Jacob I i luften.Den gripne fördes till Towern, till ”det vita tornet” där han utsattes för svår tortyr. Han erkände att han var en del av en större konspiration och för detta dömdes han och hans kumpaner till döden. Avrättningarna ägde rum i januari 1606 men Fawkes föregrep bödelns arbete och kastade sig med huvudet före ner från schavotten och dog. På så vis slapp han att levande bli ”hanged, drawned and quartered”.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Guy Fawkes och krutkonspirationen. Vem var Guy Fawkes egentligen? Hur blev han katolik och varför misslyckades konspirationen?Under lång tid firades den 5 november varje år i England. Under den så kallade ”Guy Fawkes night” tändes brasor, där bilder eller dockor föreställande Fawkes brändes. Idag används masker föreställande Guy Fawkes ansikte av protestorganisationer av olika slag. Inspiration hämtades från filmen V för Vendetta, som gick upp på biograferna 2005.Bild: Detalj från en samtida gravyr av Krutplottarna. Den holländska konstnären såg eller träffade förmodligen aldrig någon av konspiratörerna, men det har ändå blivit en populär representation. Av Crispijn van de Passe den äldre, Wikipedia, Public Domain.
  • 78. Den undflyende Mata Hari – spion eller syndabock

    40:26
    Mata Hari är en av de mest legendariska spionerna genom tiderna. Huvuddragen i hennes liv är välkända. Hon är dansösen, partylejonet och megastjärnan från la belle epoque, som i slutet av första världskriget avrättades av fransmännen, dömd till döden för spioneri – och för att ha ungefär 50 000 franska soldaters liv på sitt samvete.Samtidigt är Mata Hari svår att sätta fingret på, både vad gäller spionkarriären och hennes mänskliga dimensioner. Hennes liv var fyllt av svåra trauman och konstanta metamorfoser. Till exempel föddes hon i Holland som Margaretha Geertruida Zelle, trots att hon senare blev känd som orientalisk tempeldansös. Artistnamnet ”Mata Hari” hade hon tagit från ett gammalt malaysiskt ord för solen, som dock bokstavligen betydde ”dagens öga”.I dagens avsnitt av En oväntad historia gör historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson ett försök att bli klokare på den ständigt undflyende Mata Hari. Vem var hon egentligen, vad var det som drev henne och varför tog hon språnget från dansös till spion? Som spionmysterium utgör hon en närmast ogenomtränglig gåta, omgiven av skuggor, halvsanningar och oklarheter – och inte så lite gissningar och romantiska spekulationer.Bild omslag: Mata Hari 1910 klädd i en huvudbonad med juveler, Okänd fotograf – skanna från en tidning, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Zimmermanns telegram och första världskrigets kritiska infrastruktur.LitteraturtipsMeilan Solly: ”Revisiting the Myth of Mata Hari: From Sultry Spy to Government Scapegoat” Smithsonian Magazine, 2017.Klippare: Emanuel Lehtonen
  • 77. Påven Johannes Paulus II besök i Polen 1979 inledde kommunismen kollaps

    41:15
    När den nyvalde påven Johannes Paulus II besökte det kommunistiska Polen 1979 sattes saker och ting i rörelse som förebådade östblockets och kommunismens kollaps ett decennium senare. Man skulle på goda grunder kunna säga att 1979 var året då religionen på allvar gjorde come-back som storpolitisk kraft.1979 var ett minst sagt dramatiskt år. Sovjetunionen invaderade Afghanistan och det kalla kriget tog fart på nytt. En grupp heliga krigare vid namn Mujaheddin bildades som i islams namn var beredda att försvara landet mot de sovjetiska angriparna. I Iran fördrevs shahen Mohammed Reza Pahlavi av den muslimske ledaren Ayatollah Khomeini och landet förvandlades till en islamistisk republik.Men 1979 handlade inte bara om religionens återkomst. I Storbritannien valdes Margaret Thatcher till premiärminister och med henne inleddes den nyliberala politik som kom att svepa som en flodvåg över västvärlden under flera decennier. I Kina påbörjade Deng Xiaoping en modernisering av landets ekonomiska system som gjort Kina till en av världens ledande ekonomier idag. I många avseenden lever vi fortfarande i skuggan av 1979.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om det händelserika året 1979. Vilka var de stora händelserna under detta år? Vad fick de för konsekvenser och vad minns programledarna själva av detta dramatiska år?Bild: Johannes Paulus II första besök i Polen som påve i juni 1979. Wikipedia. Public Domain.
  • 76. Brevduvans hjälteroll från Egypten till Andra världskriget

    38:08
    Brevduvan är en av våra äldsta följeslagare – och användandet av brevduvepost för kommunikation över långa avstånd är en urgammal företeelse. Vi kan se spår av detta i den bibliska berättelsen om Noas ark, där gubben Noa släpper i väg en duva för att undersöka om syndafloden har dragit sig tillbaka. Duvan återvänder med en olivkvist i näbben, varpå Noa inser att jorden åter blivit beboelig.Det finns belägg för att brevduvor användes till fjärrkommunikation i såväl det forntida Egypten som Kina under Handynastin. Julius Caesar hade med sig brevduvor under fälttåget i Gallien och upprättade ett nätverk av strategiskt utplacerade duvslag för att hålla kontakt med sina olika arméenheter. Enligt den romerska naturhistorikern Plinius den äldre var brevduveuppfödning dessutom en hobby för de rika. Eliten i Rom spenderade hundratals silvermynt på de starkaste exemplaren med de förnämaste stamtavlorna, för att inte tala om vad de betalade för de tornliknande duvslag som prydde taken på palats och villor.Samtidigt är brevduveposten en märkvärdigt modern företeelse. Efter fransk-tyska kriget 1870–1871 – då brevduvorna bevisade sitt strategiska värde under belägringen av Paris – sköt duvslagen upp som svampar ur jorden över hela Europa. Sverige fick sitt första militära brevduvepostväsen 1886 och under bägge världskrigen fungerade brevduvan som en integrerad del av de krigförande stormakternas kritiska infrastruktur.I dagens avsnitt av En oväntad historia fördjupar sig historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson i brevduvans heroiska historia. De lyfter fram obesjungna hjältar som Mercury och den okuvliga Cher Ami, men riktar också blicken mot framtiden och frågar sig om brevduveposten står inför en comeback som analog reservplan i situationer där de digitala systemen felar.Bild: En buss av B-typ från London byggd om till ett duvloft för användning i norra Frankrike och Belgien under första världskriget, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Den optiska telegrafen – 1700-talets IT-revolution.LitteraturtipsJacob Vrist Nielsen. ”Når højteknologien fejler. Brevduven som kritisk infrastruktur under krise og krig i Danmark, 1880–1918” Temp: Tidsskrift for historie, 2019.K G Rundgren: ”Brevduvan. En kulturhistorisk studie.” Postryttaren: Postmusei årsbok, 1991.Klippare: Emanuel Lehtonen