Share
En oväntad historia
Brevduvans hjälteroll från Egypten till Andra världskriget
Brevduvan är en av våra äldsta följeslagare – och användandet av brevduvepost för kommunikation över långa avstånd är en urgammal företeelse. Vi kan se spår av detta i den bibliska berättelsen om Noas ark, där gubben Noa släpper i väg en duva för att undersöka om syndafloden har dragit sig tillbaka. Duvan återvänder med en olivkvist i näbben, varpå Noa inser att jorden åter blivit beboelig.
Det finns belägg för att brevduvor användes till fjärrkommunikation i såväl det forntida Egypten som Kina under Handynastin. Julius Caesar hade med sig brevduvor under fälttåget i Gallien och upprättade ett nätverk av strategiskt utplacerade duvslag för att hålla kontakt med sina olika arméenheter. Enligt den romerska naturhistorikern Plinius den äldre var brevduveuppfödning dessutom en hobby för de rika. Eliten i Rom spenderade hundratals silvermynt på de starkaste exemplaren med de förnämaste stamtavlorna, för att inte tala om vad de betalade för de tornliknande duvslag som prydde taken på palats och villor.
Samtidigt är brevduveposten en märkvärdigt modern företeelse. Efter fransk-tyska kriget 1870–1871 – då brevduvorna bevisade sitt strategiska värde under belägringen av Paris – sköt duvslagen upp som svampar ur jorden över hela Europa. Sverige fick sitt första militära brevduvepostväsen 1886 och under bägge världskrigen fungerade brevduvan som en integrerad del av de krigförande stormakternas kritiska infrastruktur.
I dagens avsnitt av En oväntad historia fördjupar sig historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson i brevduvans heroiska historia. De lyfter fram obesjungna hjältar som Mercury och den okuvliga Cher Ami, men riktar också blicken mot framtiden och frågar sig om brevduveposten står inför en comeback som analog reservplan i situationer där de digitala systemen felar.
Bild: En buss av B-typ från London byggd om till ett duvloft för användning i norra Frankrike och Belgien under första världskriget, Wikipedia, Public Domain.
Lyssna också på Den optiska telegrafen – 1700-talets IT-revolution.
Litteraturtips
Jacob Vrist Nielsen. ”Når højteknologien fejler. Brevduven som kritisk infrastruktur under krise og krig i Danmark, 1880–1918” Temp: Tidsskrift for historie, 2019.
K G Rundgren: ”Brevduvan. En kulturhistorisk studie.” Postryttaren: Postmusei årsbok, 1991.
Klippare: Emanuel Lehtonen
More episodes
View all episodes
Mysteriet med mannen med järnmasken
34:02|Mannen med järnmasken är ett världshistoriens många olösta mysterier. Han avled 1703 på Bastiljen i Paris och övervakades personligen av fästningens kommendant. Dessutom hade han ett namn som inte fick yppas – och en mask som egentligen var av svart sammet. Men vem var han egentligen?Det var den franska skribenten och upplysningsfilosofen Voltaire som grävde fram historien om mannen med järnmasken. Ungefär femton år efter den stackars fångens död var Voltaire nämligen inburad på samma ställe, på grund av sina regeringskritiska skriverier. Han hörde från de andra intagna om denna mystiska specialfånge, som alltid var maskerad och behandlades med vördnad av fångvaktarna på Bastiljen.I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om mannen med järnmasken. De går igenom det existerande källmaterialet och betar av några av dramats identifierbara huvudpersoner. Dessutom presenteras några av de viktigaste teorierna om mannen med järnmaskens identitet. Många anser att fången bör ha haft ett nära släktskap till den franska kungafamiljen, men är detta rimligt och hur lyder argumenten?Lyssna också på Franska revolutionen – konspirationsteoretikernas urkälla.Bild: Ett anonymt tryck från Frankriken 1789, Wikipedia, public domain.Litteraturtips:Paul Sonnino: The Search for the Man in the Iron Mask: A Historical Detective Story. Rowman & Littlefield, 2016.Carlos Blanco Fernández: “Who was the real man in the iron mask?” National Geographic, 2017.Detta är en reprisDen optiska telegrafen – 1700-talets glömda IT-revolution (repris)
31:20|Den optiska telegrafen är en av historiens oförtjänt bortglömda högteknologier. Den var det nyaste nya i slutet av 1700-talet – ett teknologiskt mirakel som sände tankar genom luften och fick de geografiska avstånden att krympa. Det var i revolutionens Frankrike, under brinnande krig, som denna förelektriska IT-revolution tog sin början. Hjärnan bakom verket var Claude Chappe: en omskolad präst, som av det franska nationalkonventet fick i uppdrag att utveckla ett nytt kommunikationssystem för den revolutionära eran. Systemet skulle inte blott vara snabbt och effektivt. Minst lika viktigt var att det saknade kopplingar till monarkin och de gamla makthavarna – ett problem som det anrika franska postverket ansågs behäftat med.Inom några år hade det byggts upp ett optiskt telegrafnät som täckte stora delar av Frankrike. Det övertogs av Napoleon som använde systemet till att fjärrstyra arméer och övervaka administrationen av sitt expanderande kejsardöme.I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den optiska telegrafens fascinerande historia. De benar ut hur själva tekniken fungerade och ger exempel ur kodböcker från Napoleonkrigens tid. Dessutom konstaterar de att också Sverige utgjorde ett viktigt pionjärland under denna inledande fas av den moderna telekommunikationens historia.Lyssna också på Från furstars brevövervakning till demokratisk massövervakning.Litteraturtips:Gerard J Holzmann & Björn Pehrson: The Early History of Data Networks. Wiley-IEEE Computer Society, 1994.Tekniska Museet, Stockholm: “Telegrafen”Kaffesurr och knorrhane under beredskapsåren (repris)
37:08|Beredskapsåren under andra världskriget omgärdas idag av ett särskilt skimmer. I Sverige associerar många beredskapsåren med inkallelser, mörkläggning och, inte minst, ransoneringar. När ett halvkilo kaffe skulle räcka i 15 veckor för en person kom kaffesurrogat att framställas med stor fantasirikedom.Under det andra världskriget hamnade Sverige onekligen i stormens öga. Landet drogs inte in i den väpnade konflikten men påverkades på många andra sätt av världsbranden. Redan under våren 1940 började olika varor att ransoneras och för svenskarna gällde det att försöka få fram produkter som kunde ersätta sådant som kaffe, tobak, kakao, kött och smör.Uppfinningsrikedomen var stor och i veckotidningarna fick husmödrarna råd om hur ransonerade produkter kunde drygas ut eller ersättas helt och tävlingar utlystes där vinnarna utsågs bland dem som skickat in de bästa tipsen eller de läckraste recepten.Även restaurangerna påverkades av de rådande tiderna, vilket gjorde att rätter som knappast skulle ha serverats före kriget plötsligt dök upp på menyerna. Bakom namn som skogsvilt och skogsfågel dolde sig råvaror som grävling och kråka. Den föredrog fisk kunde i stället beställa in en tallrik Knorrhane. I pressen fördes kampanjer mot hamstrare som i likhet med fru Hamsterlund satte sig själv framför samhällets bästa. Svenskarna klagade ofta och högljutt men de allra flesta ställde lojalt upp på de uppoffringar som krävdes.I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Sverige under beredskapsåren med ett särskilt fokus på maten och surrogaten. Hur smakar cikoriakaffe? Kan man dryga ut tobaken med äppelblad och salpeter? Går det att baka sockerkaka på måsägg och hur tillagar man egentligen en grävling? Lyssna så får ni veta mera!Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.Adolf Eichmann – jakten på en krigsförbrytare (repris)
36:05|Adolf Eichmann trodde antagligen att han undkommit rättvisan när han steg av båten i Argentina. Under andra världskriget hade han varit en av de högst uppsatta nazisterna i Hitlers tredje rike med särskilt ansvar för deportationerna av Europas judar. Det var i denna egenskap som han förde pennan vid den ökända konferensen i Wannsee i januari 1942 då det beslut fattades som skulle leda fram till ”den slutgiltiga lösningen av judefrågan” – Förintelsen.Men i slutet av 1950-talet började marken brännas under hans fötter. Allt fler omständigheter tydde på att mannen som bodde på Garibaldivägen i Buenos Airen och kallade sig Ricardo Klement egentligen var någon helt annan.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om jakten på Adolf Eichmann. Vem var han egentligen? Hur lyckades den israeliska underrättelsetjänsten hitta honom? Är ondskan verkligen banal och kan vi lära oss något av historien?Berättelsen om Adolf Eichmann är en historia som slutar med att hämndens och rättvisans gudinna segrar till sist. I tider som dessa känns detta trösterikt på något sätt.Lyssna också på Kommendanten i Auschwitz som började prata och Tredje rikets raspolitik som förövning inför det totala kriget.Bild: Adolf Eichmann under rättegången i Jerusalem 1961. Israel Government Press Office, Wikipedia, Public Domain.Svenskarna och spriten – en historia om brännvin, fest och förbud (repris)
38:13|Brännvinsdrickande har en speciell plats i vår kulturhistoria. När brännvinet introducerades i Sverige i slutet av medeltiden användes det främst i samband med kruttillverkning och som medicin men ganska snart lärde sig människor att inmundiga den destillerade vätskan.Det dröjde emellertid ända fram till 1600-talet innan drycken spred sig bland allmogen, men då gjorde den det med besked. Ganska snart började den folkliga brännvinskonsumtionen att uppfattas som ett problem av både kyrkan och staten och under flera hundra år gjorde de vad de kunde för att komma till rätta med de problem som superiet förde med sig. Det var emellertid en kamp som de förde förgäves.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om brännvinets historia i Sverige. Hur gick det till när svenskarna lärde sig dricka sprit? Vilka försök har gjorts för att förvandla svenskarna till ett nyktert folk och finns det verkligen speciella maträtter som kräver dessa drycker?Det säga att det bara är svenskar och finnar som sjunger för att få dricka. Sant eller inte så finns det en tradition i Sverige med så kallade snapsvisor. När började denna och har programledarna några egna favoriter?Lyssna också på Sveriges bryggeriers historia – utan konkurrensen mot Prippsmonopolet.Bild: Kräftor Kräva Dessa Drycker!, nej-sidans mest kända valaffisch i samband med Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922 är gjord av Albert Engström. Public Domain.Lorenz SZ40 - Enigmans onda tvilling i kodknäckarkriget (repris)
32:40|Krypteringsmaskinen Enigma hade en ond tvilling känd som ”Tunny” (tonfisk) bland brittiska kodknäckare, men den officiella tyska beteckningen var egentligen Lorenz SZ40. Lorenz SZ40 var en extremt avancerad kodmaskin som användes för att skydda kommunikationen mellan Adolf Hitler och hans generaler.Till skillnad från den långt mer välkända Enigman – som i allt väsentligt var ett var barn av första världskriget – var Tunny hypermodern, snabb och lätt att använda. Den hade tio kodhjul i stället för Enigmans tre till fyra, och kunde överföra informationen direkt till mottogaren i form av krypterad teleprinterkod. Lorenz SZ40 är den bortglömda historien från Bletchley Park – den topphemliga spioncentral utanför London där excentriska ”professorstyper” som Alan Turing kämpade mot de tyska kodmaskinerna under andra världskriget.I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om det teknologiska ödesdrama som utspelade sig under andra världskriget mellan tyskarnas Tunny och den brittiska Colossus. Det sistnämnda var en monstruös apparat på fem och ett halvt ton, skapad med ett enda syfte – att knäcka Tunny.I våra dagar har Colussus fått en status som världens första fungerande dator. Länge utgjorde den dock en djupt förborgad statshemlighet, vilket är en av förklaringarna till att den dramatiska historien om Enigmans onda tvilling – och hur britterna till sist lyckades bryta sig in i toppnazisternas kommunikationssystem – ännu är relativt okänd.Bild: Krypteringsmaskinen Lorenz SZ42 med skalet borttaget. Bletchley Park museum, Wikipedia, Some Rights Reserved.Litteraturtips:Andreas Marklund: Bletchley Park – Kodernas krig. Historiska Media, 2021.Jack Copeland: Turing – Pioneer of the Information Age. Oxford University Press, 2014.Gustav Vasas tandvärk - En allt annat än söt historia om socker (repris)
36:16|Att Gustav Vasa hade dåliga tänder och plågades svårt av tandvärk är inget att förundras över. Kanske ångrade han flera gånger under sitt liv att han varit så begiven på marsipan, bröstsocker och nejlikekonfekt.Under tidigmodern tid var socker en dyrbar exklusivitet som bara de absolut rikaste och mäktigaste hade råd att unna sig. Det är därför föga förvånade att flera europeiska regenter delade den svenske kungens öde. Varken Elisabet I av England eller Ludvig XIV av Frankrike kunde stoltsera med bländvita leenden utan saknade de flesta av sina tänder redan i relativt unga år. Det är alltså inte så konstigt att ingen av dem ler på de porträtt som målades av dem.Sockret har en intressant kulturhistoria och produkten har under århundradenas lopp genomfört en omvänd klassresa. Från att ha varit en njutbar lyxvara för de rikaste och även använts som medicin blev den under 1900-talet tillgänglig för alla och en var samtidigt som den kom att betraktas som en hälsofara. Hur blev det så?I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om tändernas, sockrets och tandvårdens historia. Kan man tänka sig att den ihållande tandvärken hos dåtidens härskare fick politiska konsekvenser? Varför blev publiken så chockerad i samband med en konstutställning i Paris 1787 och när upptäcktes sambandet mellan sockerintag och karies?Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad och Gustav Vasas känsla för propaganda.Bild: Gustav Vasa, okänd konstnär, Bysta porträttet, Wikipedia, Public Domain.Olof Rudbeck gjorde Sverige till alla folks urhem
32:46|Universalgeniet Olof Rudbeck skrev i Atlantica på 1600-talet att Sverige var alla folks urhem. Det fanns en vilja att legitimerade svenskarna sin nyvunna stormaktsställning genom att hänvisa till sitt påstått gotiska förflutna.På 800-talet kom ruserna från det svenska Roslagen till Kiev och grundade Ryssland. Allt enligt den ursprungsmyt som Vladimir Putin använder sig av för att underbygga sitt påstående om att Ryssland och Ukraina egentligen är samma stat.Historien är inte bara berättelser om det förflutna. Den kan också användas som ett vapen i konflikter av olika slag. Kanske kan Putin lära sig något av Olof Rudbeck?I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om hur historien har använts för att legitimera och rättfärdiga politiska handlingar. Samtalet rör sig från kung Arthur och riddarna kring det runda bordet, via myten om det svenska Atlantis som goternas urhem till de uppländska vikingarnas påstådda grundande av den första ryska statsbildningen.Vad innebar göticismen och när och hur uppstod den? Finns det någon sanning i berättelsen om vikingahövdingen Rurik och hur väl står sig de historiska myterna då de konfronteras med verkligheten?Lyssna också på Dannebrogen vs Gamle Erik och Ukraina – Självständighet med förhinder i Rysslands skuggaBild: Titelblad till atlasbandet av Atlantica. Gravyr som avbildar författaren utförd av Dionysius Padt-Brugge, Wikipedia, Public Domain.Ada Lovelace - historiens första programmerare (repris)
35:45|Ada Lovelace var något så osannolikt som en kvinnlig datorprogrammerare i 1800-talets Storbritannien. Hela hennes liv var osannolikt, egentligen: dramatiskt och flärdfullt som en roman av Jane Austen, men fladdrande kort som en fjärils.Då Ada Lovelace gick ur tiden 1852, blott 36 år fyllda, hade hon inte bara hunnit föda och uppfostra tre barn. Genom några tabeller och beräkningar som hon publicerade 1843 – och som många i dag räknar som världens första datorprogram – lyckades hon därutöver göra ett avtryck i världshistorien.I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den viktorianska datorpionjären Ada Lovelace. Till och med hennes upphov var dramatiskt och osannolikt. Hennes föräldrar var baronessan Annabella Milbanke och den skandalomsusade poeten Lord Byron – ”mad, bad and dangerous to know” enligt en av sina många älskarinnor. Äktenskapet kraschade i skam och bitterhet då Ada Lovelace var cirka en månad gammal. Det som ändrade allt var då Ada Lovelace hamnade på samma fest som den excentriske uppfinnaren Charles Babbage: ett misantropiskt snille, som i början av 1800-talet hade börjat skissa på en extremt avancerad, ångdriven räknemaskin. Detta blev början på ett banbrytande samarbete med storslagna visioner om universella problemlösningsmaskiner som inte enbart skulle användas till beräkningar, utan också till att producera konst, musik och litteratur. Ada Lovelace glömdes bort efter sin alltför tidiga död, men hon påbörjade en långsam, succesiv comeback i mitten av 1900-talet då moderna datorpionjärer som Alan Turing började hänvisa till hennes skriverier. I dag har hon blivit en kultfigur inom populärkulturen, inte minst bland unga med förkärlek för teknologi och färgstarka individer med en punkig attityd.Lyssna också på Kodknäckarna som förkortade andra världskriget. Lästips: Stephen Wolfram: ”Untangling the Tale of Ada Lovelace”, Wired 2015. Christopher Hollings: Ada Lovelace: The Making of a Computer Scientist. Bodleian Library, 2018.