Demokratin och du

Demokrati som styrelseskick är under hårt tryck världen över och Sverige utsätts för otillbörlig informationspåverkan från både statliga och icke-statliga aktörer. Det pågår en omfattande spridning av desinformation i landet. Vad innebär desinformation och vad är en konspirationsteori? Vilken roll spelar rasism och hbtqi-fobi i den desinformation och de konspirationsteorier som sprids? Om det handlar detta samtal.Vi pratar med Andreas Jahrehorn Önnefors, medieforskare och projektledare för Faktajouren vid Medieinstitutet Fojo, Linnéuniversitetet.Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Demokratin utmanas av desinformation, konspirationsteorier, ifrågasättande av fakta och polarisering. Kan bildning fungera som en motvikt för att stärka vår demokrati? Om det handlar detta samtal. Samtalet är uppdelat i två delar. Det här är del 2 av 2.Vi pratar med filosofen Åsa Wikforss och idéhistorikern Sverker Sörlin. Åsa Wikforss är författare och professor i filosofi vid Stockholms universitet och ledamot i Svenska Akademin. Hon har bland annat skrivit böckerna Alternativa fakta, Därför demokrati och Filosofiska klarlägganden.Sverker Sörlin är författare och professor i miljöhistoria vid Tekniska högskolan och förbundsordförande på studieförbundet Folkuniversitetet. Han har bland annat skrivit böckerna Till bildningens försvar, Kris! Från Estonia till corona och han har medverkat i boken Demokratin som bildningsväg.Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.Avsnittet publicerades i juni 2024.

Vilka utmaningar för svensk demokrati ser Institutet för mänskliga rättigheter och vad kan vi göra åt dem? Om det handlar detta samtal.Vi pratar med Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Institutet för mänskliga rättigheter bevakar och rapporterar om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Institutet är Sveriges oberoende nationella institution för mänskliga rättigheter och lämnar varje år en rapport som ger en aktuell bild av läget för de mänskliga rättigheterna. Rapporten innehåller bland annat ett avsnitt om hot mot demokratin och rättsstatens principer. Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.Avsnittet publicerades i juni 2024.

Hur bidrar folkbildningen till att människor blir delaktiga i samhället och att demokratin stärks och utvecklas? Om det handlar detta samtal.Vi pratar med Mats Bernerstedt, tillförordnad generalsekreterare vid Folkbildningsrådet. Folkbildningen, alltså landets folkhögskolor och studieförbund, ska spela en aktiv roll i det demokratiska samhällsbygget. Folkbildningsverksamhet bedrivs i landets alla kommuner och når hundratusentals människor varje år. Målet för folkbildningspolitiken är att folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag. Folkbildningsrådets uppgift är att fördela pengar till folkbildningen och utvärdera om pengarna använts rätt. Organisationen fungerar också som en kunskapsbank om folkbildning. De tar fram underlag och fakta om folkbildningen för beslutsfattare, myndigheter, internationella organ och allmänheten. Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historiaAvsnittet publicerades i juni 2024.

Är det möjligt att lära sig demokrati? Vad kännetecknar i så fall en utbildning som stärker demokratin? Finns det några särskilda metoder som funkar bättre eller sämre – och hur kan själva lärmiljön påverka om elever i skolor och deltagare i folkhögskolor lär sig demokrati?I det här avsnittet fördjupar vi oss i hur lärare kan arbeta demokratifrämjande i klassrummet. Medverkar gör Pontus Wallin, projektledare vid Forum för levande historia. Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historiaAvsnittet publicerades april 2024.

Skolväsendet och folkbildningen i Sverige har ett tydligt demokratiuppdrag. Men det finns olika sätt att tolka demokratiuppdraget och hur det ska omsättas i praktiken.Hur kan skolor förebygga rasism och andra former av intolerans? Hur kan vi öka tryggheten såväl i korridor som i klassrum och hur kan vi utveckla formerna och innehållet för undervisningen med fokus på demokrati och mänskliga rättigheter? I det här avsnittet fördjupar vi oss i hur skolor och folkhögskolor kan arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Medverkar gör Hugo Wester, undervisningsråd vid Skolverket och Pontus Wallin, projektledare vid Forum för levande historia. De har tillsammans lett arbetet med att utveckla en ny modell för demokratiarbete i skolor och folkhögskolor. Programledare är Bodil Sundén, kommunikatör vid Forum för levande historiaAvsnittet publicerades april 2024.

Riskerar vår strävan efter att upprätthålla goda värden genom arbete för jämställdhet eller mot rasism att skapa en cancelkultur, självcensur och detaljstyrning i det offentliga, och i förlängningen hota det öppna samhälle som vi vill åstadkomma? Har viljan att bedriva offentlig verksamhet på ett effektivt och rationellt sätt där vi kan mäta vad skattepengar går till gjort politiker till administratörer och begränsat det demokratiska utrymmet?I det här avsnittet fördjupar vi oss i två forskares olika perspektiv på hur arbete för demokratin i sig kan utmana den.Vi pratar med Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet. Rönnblom forskar om demokrati och styrning. Tillsammans med andra forskare har hon skrivit boken Trängd demokrati: om politikens vardag och om att vara människa. Vi pratar också med Sten Widmalm, professor i Statskunskap vid Uppsala universitet som forskar om politisk tolerans, demokrati och konflikter i jämförande perspektiv. Widmalm är en av redaktörerna och författarna till boken Skör demokrati: det öppna samhällets motkrafter i svensk offentlig debatt, kultur och forskning. Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historiaAvsnittet publicerades april 2024.

Klarar demokratin att åstadkomma den samhällsomställning som krävs för att hantera klimatförändringarna? Hur kan de klimatförändringar som nu äger rum och som vi behöver anpassa oss till komma att påverka demokratin? Det är frågor som står i fokus för detta samtal.Vi pratar med Daniel Lindvall, doktor i sociologi vid Uppsala universitet och författare till böckerna Folkstyret i rädslans tid och Upphettning – Demokratin i klimatkrisens tid. Lindvall har varit huvudsekreterare för flera statliga utredningar, exempelvis 2014 års Demokratiutredning. Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historiaAvsnittet publicerades april 2024.