Demokratin och du

Vad händer när människor slutar tänka själva – och i stället gömmer sig bakom order, rutiner och lydnad? I det här avsnittet tar vi avstamp i Hannah Arendts berömda analys av Adolf Eichmann och idén om ”den banala ondskan”, för att undersöka hur personligt ansvar kan se ut i byråkratiska system i vår tid. Gäst är Ulrika Björk, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon forskar om Hannah Arendts politiska filosofi och har, med Arendt som utgångspunkt, undervisat i etik, folkmord och mänskliga rättigheter på Försvarshögskolan.

Runt om i världen ser vi hur demokratier monteras ner och mänskliga rättigheter pressas tillbaka – ibland med lagar och demokratiska metoder som verktyg. I det här avsnittet frågar vi oss om liknande spänningar kan uppstå även i Sverige: Vad händer om politiska beslut krockar med mänskliga rättigheter? Vilket ansvar har statstjänstepersoner då – och vad kan den statliga värdegrunden ge för vägledning? Medverkar gör Elena Namli, professor i etik vid Uppsala universitet med lång erfarenhet av att utbilda offentlig förvaltning i mänskliga rättigheter, och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och expert på demokrati och politisk teori.

Demokrati är inte bara institutioner, val och lagar, utan också en fråga om vad människor anser är legitimt, rättvist och möjligt. Vilken roll spelar människors värderingar för demokratins utveckling och vad händer när värderingar förändras? I det här avsnittet fördjupar vi oss i resultaten från World Values Survey, ett globalt forskningssamarbete som i decennier har följt hur värderingar hänger ihop med samhällsutveckling, tillit och politiska system. Vi pratar om vilken roll som människors värderingar spelar för demokratiserings- och autokratiseringsprocesser och om hur Sverige står sig i dag. Gäst är Bi Puranen, docent i ekonomisk historia, forskare vid Institutet för Framtidsstudier och generalsekreterare för World Values Survey.

Vi lever i en tid av ökad osäkerhet. Krig och klimatförändringar präglar vår omvärld, samtidigt som demokratin försvagas i många delar av världen. Polarisering och ojämlikhet ökar, och de mänskliga rättigheterna är under allt större press, även i demokratiska samhällen. Men hur mår demokratin och de mänskliga rättigheterna i Sverige i dag?I detta samtal från Mänskliga rättighetsdagarna möts generaldirektörerna från Institutet för mänskliga rättigheter, Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia för att diskutera läget i Sverige, både styrkor och svagheter. Medverkande:Fredrik Malmberg, Institutet för mänskliga rättigheterLars Arrhenius, DiskrimineringsombudsmannenPetra Mårselius, Forum för levande historiaSamtalet leds av Mikael Öhman Almén, Forum för levande historia.

In English (in swedish below)Genocide. Crimes against humanity. These are legal terms – but also words that shape how we understand violence, responsibility, and justice in today’s world. Where do they come from, what do they really mean, and why do they matter for democracy right now?In this special episode, international lawyer and author Philippe Sands traces the origins of modern international criminal law – from the aftermath of the Second World War to today’s global crises. The conversation explores how law, history, and politics intersect, and what happens when international rules are challenged by power, populism, and double standards.Philippe Sands is Professor of International Law at University College London and has practised as counsel and advocate before numerous international courts, including the European Court of Human Rights and the International Criminal Court. He is also the author of several books on international law, including East West Street: On the Origins of Genocide and Crimes against Humanity, The Ratline: Love, Lies and Justice on the Trail of a Nazi Fugitive, and 38 Londres Street: On Impunity, Pinochet in England and a Nazi in Patagonia.This is a special episode in English. A Swedish transcript of the conversation is available here.Host: Anna Edman Bastos, project manager International cooperation at the Living History Forum.På svenskaFrån Nürnberg till idag: Internationell rätt som skyddar mänskliga rättigheterFolkmord. Brott mot mänskligheten. Det är juridiska termer – men också ord som formar hur vi förstår våld, ansvar och rättvisa i dag. Varifrån kommer de, vad betyder de egentligen och varför är de viktiga för demokratin just nu?I detta specialavsnitt ger juristen och författaren Philippe Sand oss en bild av den moderna internationella rättsordningen, med fokus på internationell straffrätt från efterkrigstiden till dagens globala kriser. Samtalet utforskar hur juridik, historia och politik korsar varandra, och vad som händer när internationella regler utmanas av populism och dubbelmoral.Philippe Sands är professor i internationell rätt vid University College London. Han har anlitats som rådgivare och advokat vid ett flertal internationella domstolar, däribland den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och Internationella brottmålsdomstolen. Han är också författare till flera böcker om internationell rätt, bland annat Vägen till Nürnberg: en berättelse om familjehemligheter, folkmord och rättvisa, Råttlinjen: kärlek, lögner och rättvisa i en nazistförbrytares spår och Londres 38: en berättelse om Augusto Pinochet, Walter Rauff och rättvisan.Detta är ett specialavsnitt på engelska. En svensk transkription av samtalet finns här.Värd: Anna Edman Bastos, projektledare internationell samverkan vid Forum för levande historia.

Demokratiska länder presterar i stort bättre när det gäller att lösa komplexa samhällsfrågor. Men inom vilka områden presterar demokratier bättre och vad beror det på? Inom vilka områden har demokratier svårare att leverera och varför? Lyckas demokratier exempelvis bättre eller sämre med att skapa värden för samhället som: hälsa, utbildning, jämställdhet, fred och effektiva insatser mot klimatförändringar? Martin Lundstedt är biträdande forskare och doktorand vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. I samtalet berättar han om resultat från rapporten Case for Democracy från forskningsinstitutet Varieties of Democracy (V-Dem) vid Göteborgs universitet som ger svar på frågorna. Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Hur kan demokratin försvara sig mot grupper och aktörer som sprider auktoritära idéer, eller försöker använda sig av demokratins procedurer och friheter för att undergräva dem? Vilka strategier för att försvara demokratin finns, och hur framgångsrika har de varit hittills?Sverker Gustavsson är professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Hans huvudområde är författnings- och förvaltningspolitik. Han har gett ut flera böcker om demokrati, senast Demokratins självförsvar som kom 2024. Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Vilka uttryck tar sig hat, hot och trakasserier vid universitet och högskolor? Vilka utsätts, och på vilka grunder? Vad betyder det för det demokratiska samtalet inom den högre utbildningen? David Brax är utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning. Han är disputerad i praktisk filosofi vid Lunds universitet och har mellan 2021–2024 arbetat med en undersökning rörande utsatthet för hot och hat i svensk högskolesektor. Undersökningen, ”Utsatthet vid svenska universitet och högskolor” är den första större kartläggningen av förekomst av hat, hot och trakasserier mot forskare och lärare i Sverige. Programledare är Bodil Sundén, kommunikatör vid Forum för levande historia.Transkribering och samtalsfrågor till avsnittet hittar du på https://www.levandehistoria.se/fakta/demokrati/podden-demokratin-och-du