Cancerfondens podd – GLÖD

Intro: [00:00:00]1950-talet: [00:00:12]1960-talet: [00:01:36]1970-talet: [00:02:49]1980-talet: [00:04:44]1990-talet: [00:06:06]2000-talet: [00:07:10]2010-talet: [00:08:55]Framtiden: [00:10:43]Outro: [00:12:25]

Blodkärlen i och runt en tumör har stor betydelse när en cancer växer och sprider sig och även när den ska behandlas. Det här är cancerforskaren Anna Dimbergs specialområde och nyligen gjorde hon och hennes kollegor en upptäckt som kan användas för att påverka blodkärlen vid hjärntumörer. Hör henne berätta om upptäckten i det här avsnittet av Glöd. Och om drömmen att kunna erbjuda hopp till de som är sjuka. Anna Dimberg är professor i cancer och vaskulärbiologi vid Uppsala universitet.

Hälften av alla cancerpatienter får någon gång strålbehandling, en metod som kan bota många. Men den kan bli ännu bättre och framför allt finns det ett behov av att minska biverkningarna. Det är precis det som cancerforskaren Alexander Valdman strävar efter i sin forskning om tarmcancer. Han forskar om protonstrålning som har en stor fördel tack vare att den kan träffa mer exakt och därmed skona friska celler som ligger nära en tumör. I det här avsnittet av Glöd berättar han om forskningen och om en behandling med lång historia och många stora framsteg.Alexander Valdman är docent i onkologi och överläkare inom strålbehandling vid Karolinska Universitetssjukhuset och vid Skandionkliniken.

Övervikt och fetma ökar risken för flera olika cancersjukdomar och övervikt kan också påverka möjligheten att överleva vid cancer. Spelar det någon roll när i livet en person har gått upp i vikt och hur mycket? Vilket mått är bäst för att mäta övervikt? Och vilket samband kan det finnas med andra sjukdomar som också är påverkade av övervikt? Det här är frågor som cancerforskaren Tanja Stocks, docent i epidemiologi vid Lunds universitet, ägnar sig åt varje dag i sin forskning. Hör henne berätta i det här avsnittet av Glöd.

I Sverige erbjuds kvinnor med jämna mellanrum mammografi, en röntgenundersökning som kan upptäcka bröstcancer tidigt. Upp till sju av tio bröstcancerfall upptäcks på det här sättet. Kan mammografi bli ännu bättre på att upptäcka cancer? Ja, det menar Per Hall som just nu forskar om att anpassa mammografin efter varje kvinnas risk för att få cancer. Och om att förebygga bröstcancer med hjälp av läkemedel. Per Hall är onkolog vid Södersjukhuset och professor i epidemiologi vid Karolinska Institutet.

– Hela grejen är att göra något bra för en medmänniska, säger cancerforskaren Sahar Salehi, kirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hon vill känna att hon har ett meningsfullt arbete och kan göra skillnad, särskilt för kvinnor. Här berättar hon om hur det kom sig att hon började arbeta med gynekologisk cancer och varför hon började forska inom just äggstockscancer. Nu är målet i forskningen att ta reda på hur både kroppen och cancerceller reagerar på en så omfattande operation som ofta behövs vid äggstockscancer. På sikt kan det leda till operationer som är bättre anpassade till varje kvinna och varje cancer.

Forskningen går snabbare framåt än någonsin och idag överlever 7 av 10 cancer. Så vi har kommit långt - men vi är inte framme än. Det behövs mer forskning för att förebygga fler cancerfall och för att fler ska kunna överleva cancer och leva med hög livskvalitet efter cancer. I det här avsnittet av Glöd berättar cancerforskaren Klas Kärre om forskningen som väntar runt hörnet och om vad som står på cancerforskningens att-göra-lista just nu.Klas Kärre är professor emeritus i molekylär immunologi vid Karolinska Institutet och till och med maj 2023 ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Bukspottkörtelcancer är ofta svår att behandla eftersom den upptäcks efter att den hunnit sprida sig i kroppen. Skulle det vara möjligt att upptäcka bukspottkörtelcancer tidigare – med ett enkelt blodprov? Här är cancerforskaren Malin Sund någonting på spåren. Malin Sund är professor i kirurgi vid Umeå universitet och vid Helsingfors universitet och i forskningen tar hon hjälp av blodprover som västerbottningar lämnat sedan decennier tillbaka.

Här berättar Årets cancerforskare Göran Jönsson om när han gjorde en upptäckt som kan förklara varför inte alla patienter med hudcancer får effekt av immunterapi. Och hur det gick till när en av världens mest ansedda vetenskapliga tidskrifter, Nature, valde att publicera forskningsresultaten. Göran Jönssons forskning har potential att leda till ännu vassare behandlingar som hjälper fler.