BONKI's Äventyr

Bonki fortsatte blunda medan hon drog fingrarna längs med en skåra i marken. Jorden kändes torrare här och hon kunde trycka ner fingrarna i skåran utan att det tog stopp.  Hon öppnade ögonen, fingrarna hade nuddat något annat, något som inte var jord. Bonki sträckte sig efter ljuset som fortfarande fladdrade vid Muffins fötter. Sprickan i marken löpte längs hela det lilla jordrummet. Den var mycket djupare än Bonki hade trott när hon kände den medfingrarna i mörkret. Bonki tittade på de andra, Raga låg och sov mot den gamla damen och Muffin sov mot en annan del av väggen. Sprickan var bredare på ett ställe, Bonki tryckte ner alla sina fingerspetsar och visst kände hon något annat

Den här gången kom bilderna till henne snabbt. Mara flöt på rygg i en sjö, lavaälvor dansade runt henne. Mara skrattade så att det blev ringar på vattnet runt henne. Minnet flöt iväg, nästa bild vrålade. Mara skrek, det ekade i öronen. 

Ta reda på vad vi gör:  www.ragaandmuffin.comFölj oss på instagram: @ragaandmuffinEn vissling skar genom den mörka natten och alla ljud dog plötsligt. Bonki höll andan, tystnaden låg tjock runt henne. Hon tittade rakt fram, in i det ogenomträngliga mörkret. Ingenting hördes, inte ens andetag av de hon visste fyllde gläntan, de vars skrik plötsligt tystnat. De som skulle hitta henne. 

Ta reda på vad vi gör:  www.ragaandmuffin.comFölj oss på instagram: @ragaandmuffinMadame Spangel fortsatte leende ”Bonki. Kanske undrar du varför du är här, varför jag tog hit dig, eller bad Margot och Margeaux att ta hit dig” Hon nickade mot flickan och rådjuret. ”Jag kände din mormor. Jag tyckte mycket om din mormor. Vi tyckte mycket om din mormor” 

Ta reda på vad vi gör:  www.ragaandmuffin.comFölj oss på instagram: @ragaandmuffinDen här fågelns ögon var inte gula, de var röda, förutom det svarta i mitten som var fixerat på Bonki. Näbben var lång och spetsig, inte kort och liten som på ugglorna. Fågeln som spände ögonen i henne, vars blick hon inte kunde väja ifrån var liten, inte mycket större än hon själv. Ränderna i fågelns panna blixtrade i skenet av de fladdrande ljusen. I ögonvrån kunde Bonki se det hur de tomma platserna fylldes på.

Ta reda på vad vi gör:  www.ragaandmuffin.comFölj oss på instagram: @ragaandmuffinBonkis mage vred sig inuti henne, illamåendet tryckte uppåt men det fanns ingenstans att ta vägen. Som ett mörkt grått täcke, med det varma förrådande ljusskenet från brasan och de gungande lyktorna som enda ljuskälla svepte de oformliga massorna långsamt runt dem. ”Pling…pling…pling” ljudet klöv tystnaden. 

Ta reda på vad vi gör:  www.ragaandmuffin.comFölj oss på instagram: @ragaandmuffin”Skynda er nu” Flickan, Margeaux sneglade ner i hålet ”De är många, jättemångaskvallerälvor nu. Jag kan inte hålla dem borta mycket längre till. Måste samla nya kottar.Spring. De kommer nu”

Ta reda på vad vi gör:  www.ragaandmuffin.comFölj oss på instagram: @ragaandmuffinLuften runt henne blev plötsligt tjock av ogenomtränglig fuktig dimma. Den slöt sig tät kring henne, drog henne i håret, grep tag i hennes ben och vred henne åt sidan...