Share
Beredskap från insidan
Medicinsk beredskap i förändring: Sverige, Nato och vägen till interoperabilitet - Jonas Zimmerman och Yohan Robinson
Season 2, Ep. 10
•
När vård ska fungera över gränser – sätts hela systemet på prov.
I detta avsnitt möter vi Jonas Zimmerman och Johan Robinson från Göteborgs universitet, med operativ erfarenhet från krigssjukvård i Ukraina och Afghanistan. Samtalet tar avstamp i vad som krävs när medicinsk beredskap inte bara ska fungera nationellt – utan i en multinationell kontext.
Vi pratar om hur den svenska vårdkedjan är uppbyggd, vilka begränsningar som finns vid stora skadeutfall och vad NATO-medlemskapet innebär i praktiken. Samtalet berör också interoperabilitet på flera nivåer – från teknik och utrustning till organisation, språk och kultur – och varför samverkan fortfarande är en av de största utmaningarna.
Beredskap från Insidan är en ny podcast med fokus på civilt försvar och beredskapsfrågor. Genom samtal med nyckelpersoner inom området lyfts aktuella utmaningar, möjligheter och konkreta erfarenheter. Målgruppen är yrkesverksamma inom myndigheter och näringsliv – eller om du bara är intresserad och nyfiken på området. Syftet med podcasten är att bidra till en djupare förståelse för hur vi tillsammans kan stärka samhällets beredskap.
More episodes
View all episodes
12. Matens dolda beroenden: internationellt och tvärsektoriellt – Ulrika Dahlin
24:52||Season 2, Ep. 12Matens väg till bordet är beroende av betydligt mer än produktion.I det här avsnittet möter vi åter Ulrika Dahlin, beredskapsansvarig Svensk Dagligvaruhandel. Samtalet tar avstamp i livsmedelsförsörjningen som ett tvärsektoriellt system – där el, IT, transporter, betalningslösningar och personal utgör avgörande förutsättningar.Vi pratar om hur internationella beroenden påverkar Sveriges försörjningsförmåga, hur nationella logistikflöden möter kommunernas ansvar, och varför samverkan mellan offentliga och privata aktörer är central för att systemet ska hålla ihop.Avsnittet berör också prioriteringar i kris, sårbarheter i dagens struktur och vilka åtgärder som krävs för att stärka motståndskraften i livsmedelskedjan – både nationellt och i samverkan med andra länder.9. Från Afghanistan till Ukraina: Krigets nya villkor - Yohan Robinson och Jonas Zimmerman
33:28||Season 2, Ep. 9När krigets villkor förändras – förändras också möjligheten att rädda liv.I detta avsnitt möter vi Jonas Zimmerman och Johan Robinson från Göteborgs universitet, med operativ erfarenhet från krigssjukvård i både Ukraina och Afghanistan. Samtalet tar avstamp i hur vårdkedjan fungerar under väpnad konflikt – och vad som händer när grundläggande antaganden som snabb evakuering inte längre gäller.Vi pratar om hur evakueringstider förlängs, hur sjukvården själv blir ett mål och vilka konsekvenser det får för vilka patienter som överlever. Samtalet berör också hur prioriteringar förändras under extrem resursbrist, och vad dessa erfarenheter innebär för svensk medicinsk beredskap.8. Hybridkrigföring i Sverige: hur statliga aktörer utnyttjar kriminalitet - Jörgen Holmlund
30:53||Season 2, Ep. 8När kriminalitet blir ett verktyg för statliga aktörer förändras spelplanen för svensk beredskap. I detta avsnitt fortsätter vi samtalet med Jörgen Holmlund, från Försvarshögskolan, om hybridkrigföring i Sverige – och hur kriminella nätverk utnyttjas.Jörgen beskriver hur kopplingar mellan organiserad brottslighet och utländska aktörer tar sig uttryck i attentat och sabotage, och hur detta driver en farlig metodutveckling i Sverige. Vi pratar också om rekrytering av unga, hur våldskapital används som tjänst och varför detta skapar en mer komplex hotbild för både blåljusaktörer och samhällsviktig verksamhet.7. Olja, makt och motståndskraft: konsekvenser för svensk beredskap - Jörgen Holmlund
33:58||Season 2, Ep. 7Vad händer med svensk beredskap när geopolitik, energiflöden och globala maktförskjutningar blir allt mer avgörande? I detta avsnitt, inspelat från Samverkanskongressen, träffar vi Jörgen Holmlund, lärare i underrättelsetjänst vid Försvarshögskolan, för ett samtal om olja, makt och motståndskraft – och vad det innebär för Sverige.Jörgen beskriver hur sanktioner kringgås i praktiken, hur aktörer som Ryssland och Iran använder energi som ett strategiskt verktyg och hur ekonomiska drivkrafter formar den globala spelplanen. Vi pratar också om Sveriges sårbarheter i en mer komplex omvärld, om underrättelsehot och kartläggning av samhällsviktig verksamhet – och varför beroenden, särskilt inom energi, snabbt kan bli en säkerhetspolitisk risk i en orolig tid.6. Trafikverket och civilt försvar: hur myndigheten förbereder sig för kris och krig - Säkerhetsdirektör Mattias Dejke
28:58||Season 2, Ep. 6Vad händer med transportsystemet när krisberedskap och civilt försvar ställer nya krav på hur Sverige ska fungera? I detta avsnitt fortsätter samtalet med Mattias Dejke, säkerhetsdirektör vid Trafikverket, med fokus på transportsystemets roll som en av samhällets mest kritiska infrastrukturer – i vardag, kris och krig.Mattias beskriver hur Trafikverket arbetar med prioriteringar i transportsystemet, hur vissa transportstråk kan få särskild betydelse i ett beredskapsperspektiv och varför fungerande transporter är avgörande för att samhällsviktiga funktioner ska fungera. Vi pratar också om hur pendling, godstransporter och vardagstrafik hänger ihop med totalförsvaret – och varför sjukhus, skolor och andra verksamheter i praktiken är beroende av att transportsystemet fortsätter fungera.5. Transportsektorn: från väg och järnväg till sjöfart och flyg - Säkerhetsdirektör Mattias Dejke
33:29||Season 2, Ep. 5Transportsektorn är bredare än många tror. Den omfattar väg och järnväg, sjöfart och flyg – liksom de knutpunkter, flöden och beroenden som håller Sverige rörligt i vardag, kris och krig. I det här avsnittet gästas vi av Mattias Dejke, säkerhetsdirektör vid Trafikverket, för ett samtal om myndighetens sektorsansvar och hur arbetet med att bygga en robust transportsektor bedrivs i praktiken.Mattias beskriver hur Trafikverket samordnar transportsektorn tillsammans med andra myndigheter och näringslivet, hur omvärldsläget och Nato-medlemskapet har förändrat planeringsförutsättningarna samt varför gemensam lägesbild, övning och personalförsörjning är centrala delar i att stärka motståndskraften. Vi berör också uppdraget att utreda civilplikt inom sektorn och vad som krävs för att transporterna ska fungera när det verkligen gäller.4. Krigsplacering, plikt och ansvar; hur fungerar det egentligen? - Peter Göthe, generaldirektör
30:17||Season 2, Ep. 4Hur fungerar krigsplacering, totalförsvarsplikt och allmän tjänsteplikt i praktiken – och vad innebär det för myndigheter, kommuner och privata företag? I det här avsnittet gästas vi av Peter Göthe, generaldirektör för Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, för ett samtal om hur systemet för personalförsörjning i totalförsvaret är uppbyggt och vad det är tänkt att möjliggöra vid höjd beredskap och i krig. Peter beskriver hur värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt hänger ihop, vem som har rätt att krigsplacera personal och hur privata aktörer kan registrera sina krigsorganisationer. Samtalet berör även vanliga missuppfattningar om att krigsplacering skulle handla om att “låsa” personal, hur staten säkerställer tillgång till arbetskraft när frivillighet inte räcker samt varför ett väl förberett system ska vara så robust att omplaceringar i praktiken inte ska behöva ske.3. Räddningstjänstförbund: Samverkan i praktiken - Jonas Holmgren, biträdande räddningschef
20:33||Season 2, Ep. 3Hur fungerar räddningstjänstförbund i praktiken – och varför har samverkan blivit en central förutsättning för förmåga och uthållighet? I det här avsnittet gästas vi åter av Jonas Holmgren, biträdande räddningschef vid Räddningstjänsten Östra Götaland, för ett samtal om räddningstjänstförbund som organisationsform och vad den möjliggör i vardag, kris och höjd beredskap.Jonas beskriver varför kommuner valt att organisera räddningstjänsten gemensamt, hur förbundsformen påverkar styrning, rådighet och resursutnyttjande samt vilka operativa fördelar som följer av att kunna prioritera och omfördela resurser i större organisationer. Samtalet berör även friktioner och avvägningar i samarbete över kommungränser, samt varför formaliserad samverkan har visat sig vara avgörande för robusthet, redundans och uthållighet vid stora påfrestningar.