Beredskap från insidan

När vård ska fungera över gränser – sätts hela systemet på prov.I detta avsnitt möter vi Jonas Zimmerman och Johan Robinson från Göteborgs universitet, med operativ erfarenhet från krigssjukvård i Ukraina och Afghanistan. Samtalet tar avstamp i vad som krävs när medicinsk beredskap inte bara ska fungera nationellt – utan i en multinationell kontext.Vi pratar om hur den svenska vårdkedjan är uppbyggd, vilka begränsningar som finns vid stora skadeutfall och vad NATO-medlemskapet innebär i praktiken. Samtalet berör också interoperabilitet på flera nivåer – från teknik och utrustning till organisation, språk och kultur – och varför samverkan fortfarande är en av de största utmaningarna.

När krigets villkor förändras – förändras också möjligheten att rädda liv.I detta avsnitt möter vi Jonas Zimmerman och Johan Robinson från Göteborgs universitet, med operativ erfarenhet från krigssjukvård i både Ukraina och Afghanistan. Samtalet tar avstamp i hur vårdkedjan fungerar under väpnad konflikt – och vad som händer när grundläggande antaganden som snabb evakuering inte längre gäller.Vi pratar om hur evakueringstider förlängs, hur sjukvården själv blir ett mål och vilka konsekvenser det får för vilka patienter som överlever. Samtalet berör också hur prioriteringar förändras under extrem resursbrist, och vad dessa erfarenheter innebär för svensk medicinsk beredskap.

När kriminalitet blir ett verktyg för statliga aktörer förändras spelplanen för svensk beredskap. I detta avsnitt fortsätter vi samtalet med Jörgen Holmlund, från Försvarshögskolan, om hybridkrigföring i Sverige – och hur kriminella nätverk utnyttjas.Jörgen beskriver hur kopplingar mellan organiserad brottslighet och utländska aktörer tar sig uttryck i attentat och sabotage, och hur detta driver en farlig metodutveckling i Sverige. Vi pratar också om rekrytering av unga, hur våldskapital används som tjänst och varför detta skapar en mer komplex hotbild för både blåljusaktörer och samhällsviktig verksamhet. 

Vad händer med svensk beredskap när geopolitik, energiflöden och globala maktförskjutningar blir allt mer avgörande? I detta avsnitt, inspelat från Samverkanskongressen, träffar vi Jörgen Holmlund, lärare i underrättelsetjänst vid Försvarshögskolan, för ett samtal om olja, makt och motståndskraft – och vad det innebär för Sverige.Jörgen beskriver hur sanktioner kringgås i praktiken, hur aktörer som Ryssland och Iran använder energi som ett strategiskt verktyg och hur ekonomiska drivkrafter formar den globala spelplanen. Vi pratar också om Sveriges sårbarheter i en mer komplex omvärld, om underrättelsehot och kartläggning av samhällsviktig verksamhet – och varför beroenden, särskilt inom energi, snabbt kan bli en säkerhetspolitisk risk i en orolig tid.

Vad händer med transportsystemet när krisberedskap och civilt försvar ställer nya krav på hur Sverige ska fungera? I detta avsnitt fortsätter samtalet med Mattias Dejke, säkerhetsdirektör vid Trafikverket, med fokus på transportsystemets roll som en av samhällets mest kritiska infrastrukturer – i vardag, kris och krig.Mattias beskriver hur Trafikverket arbetar med prioriteringar i transportsystemet, hur vissa transportstråk kan få särskild betydelse i ett beredskapsperspektiv och varför fungerande transporter är avgörande för att samhällsviktiga funktioner ska fungera. Vi pratar också om hur pendling, godstransporter och vardagstrafik hänger ihop med totalförsvaret – och varför sjukhus, skolor och andra verksamheter i praktiken är beroende av att transportsystemet fortsätter fungera.

Transportsektorn är bredare än många tror. Den omfattar väg och järnväg, sjöfart och flyg – liksom de knutpunkter, flöden och beroenden som håller Sverige rörligt i vardag, kris och krig. I det här avsnittet gästas vi av Mattias Dejke, säkerhetsdirektör vid Trafikverket, för ett samtal om myndighetens sektorsansvar och hur arbetet med att bygga en robust transportsektor bedrivs i praktiken.Mattias beskriver hur Trafikverket samordnar transportsektorn tillsammans med andra myndigheter och näringslivet, hur omvärldsläget och Nato-medlemskapet har förändrat planeringsförutsättningarna samt varför gemensam lägesbild, övning och personalförsörjning är centrala delar i att stärka motståndskraften. Vi berör också uppdraget att utreda civilplikt inom sektorn och vad som krävs för att transporterna ska fungera när det verkligen gäller.