Berätta alltid det här

Amelie Angelskår, är idag en av Sveriges starkast lysade röster, för psykisk hälsa.Idag är hon medgrundare till Meela, en ledande psykologplattform, som just sätter matchningen i fokus, att hitta rätt psykolog för just dig - tack vare en smart matchningsalgoritm.Hon brinner för att krossa stigmat kring psykisk ohälsa, vilket lett till att hon av internationella affärstidningen Forbes listats som "40 under 40", en av vår tids starkaste unga gllobala ledare.Och ddag driver Amalie tillsammans med oss kampen för att terapi också ska ingå i friskvårdsbidraget - för att fler ska få rätt hjälp i tid. För att fler svenska ska slippa må psykiskt dåligt, och få hjälp att reda ut tankar och känslor medan man är frisk - innan man blir sjuk.Amalie berättar också om hur hon vänt sina personliga erfarenheter av psykisk ohälsa till ett så starkt driv för att försöka göra det lättare för andra att hitta rätt. Amalie berättar hur hon tidigt gjorde raketkarriär. Som 25 år blev hon VD för sitt första bolag, och drabbades av utbrändhet.Men på vårdcentralen viftades initialt hennes problem bort. Och vägen till att hitta rätt pyskolog som matchade just med Amalies behov var lång. Det krävdes ett vårdcentralsbyte, läkarbyte, psykologbyte och det tog månader att hitta rätt psykolog och terapi som verkligen gav Amalie exakt den hjälp hon behövde.Idag är alltså Amalie medgrundare till ledande psykologplattformen Meela, en forskningsbaserad matchningsalgoritm, som är kopplade till 650 legitimerade psykologer och psykoterapeuter, där dina behov, faktorer som terapimetoder, erfarenheter, öppenhet, diagnos, vad man behöver hjälp med, kultur matchas med rätt psykolog. Allt för att skapa den terapeutiska alliansen, som forskning visar är den största faktorn för att terapin ska lyckas. Det där klicket, som verkligen behövs för att man ska få rätt hjälp vid just rätt tid i livet.I dagens samtal får du höra Amalie berätta om sin personliga resa, hennes erfarenhet av att krascha och inte få rätt hjälp. Och hur hon vände sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa, kampen att inte hitta rätt hjälp så snabbt som möjligt, till att driva förändrnig. Hur hon idag kämpar för att fler ska få rätt hjälp snabbt. Rätt terapi med rätt person i rätt tid. Amalie brinner för tillgänglighet. Och under en lunch började Amalie berättar också om varför hon brinner för vår gemensamma satsning, som verkligen tog fart under en magisk lunch: att terapi borde ingå i friskvårdsbidraget. Vi har hur vi än försökt inte hittat en enda anledning till att vi INTE skulle låta terapi infgå i friskvårdsbidraget. Bidraget finns redan. Och vi får använda det till så mycket bra för att friskvårda, att spela tennis, bowling, dansa zumba, ta en massage. Vi uppmuntras att friskvårda vår fysiska hälsa, men inte vår psykisk hälsa. Fastän hälften av alla sjukskrivningar består av psykisk ohälsa.En tredjedel av alla friskvårdsbidrag brinner idag inne. Det är såklart bra också för det mentala, att vara i fysisk aktivitet, men det är svårt ibland att ta steget till fysisk aktivitet när man mår dåligt psykiskt. Steget till att orka gå och dansa Zumba kan vara stort när man mår dåligt. Amalie delar också en topplista av de vanligaste problemen folk i Sverige idag söker psykologhjälp för. Gissa vilka utmaningar som toppar!Och psst, många av de vanligaste anledningarna är verkligen utmaningar som handlar om en längtan att friskvårda sig, hitta bättre sätt att må bättre i sitt vanliga liv.Skriv under uppropet nu! Vi har redan fler än 4000 namnunderskrifter!Din röst kan förändra vårt regelverk!I början av sommaren lämnar vi över namnunderskrifterna till socialminister Jakob Forssmed.In och lyssna på ett så starkt avsnitt!Och skriv under nu!

Sverige är i en psykologisk kris. Aldrig tidigare har så många mått så dåligt psykiskt. Inte minst våra barn och unga. Mer än 1,2 miljoner svenska äter psykofarmaka, nästan varannan sjukskrivning är en sjukskrivning i psykisk ohälsa, och när det kommer till barn och unga har vi 19 000 barn som är hemmakämpare, tre barn i varje klass har NPF, tre barn i varje klass är utsatta för mobbning, och fler än 100 000 barn står i kö till BUP.Var sjätte timme tar en person i Sverige sitt liv - och när vi reser runt i Sverige träffar vi varje vecka barn och föräldrar som är desperata efter att få rätt anpassning, rätt stöd i skolan, att äntligen få rätt hjälp inom psykiatrin, och hopp om att ens barn ska få komma tillbaka till livet.I år är det riksdagsval och nu vi träffar Sveriges partiledare för att höra deras visioner för en bättre psykisk hälsa i Sverige, och bättre hjälp till barn och familjer som kämpar med NPF, psykisk ohälsa och i köer för att få vård. Först ut är vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.Vad ser Noohi för lösningar på det vi ibland kallar Sverigelotteriet - där det är så stora skillnader runt om i Sverige, på hur långa köer det är till hjälp för inte minst barn som väntar i BUP-köer, eller så stora skillnader i stöd i skolan till elever med NPF eller som mår psykiskt dåligt.✅ Förstatliga skolan för att göra den mer jämlik✅ Dubblering av elevhälsan✅ I skolan halvera klasserna för de yngre och göra det till lag, så att varje barn får mer tid med en lärare och bättre chans att bli sedda och hörda. ✅ Avgiftsfri samtalsterapi till alla som behöver.✅ Prioritera vården framför annat. Mer pengar till vården.Det är några av de viktigaste åtgärder Nooshi Dadgostar ser för att fler, inte minst barn och unga ska må bättre psykiskt.Och vad säger Nooshi Dadgostar om skolan där var sjätte elev inte klarar grundskolan. Och där det i den nya skollagen ordineras hårdare tag i skolan, där lärare exempelvis enligt den nya skollagen lättare ska kunna beordra kvarsittning utan speciell dokumentation.”Det är politiker som borde få kvarsittning. Det är klart har du ett klassrum med 35 personer i ett klassrum i ett klassrum med 15 personer inte att fixa det. De kommer aldrig att nå fram till hjälpen när de räcker upp handen. Vi har föreslagit tvålärarsystem och ett maxtak för lärare. Du ska ju få hjälp direkt när du räcker upp handen. Du vill lära dig. Du är törstig. Men om någon för femte gången någon inte kommer fram vad är poängen. Jag hänger inte med. Vi måste ha mer undervisningstid. Vi måste tro på pedagogiken”.Vi samtalar också med Nooshi om mobbning. Där Nooshi är kritisk till delen i den nya skollagen där skolpersonal i framtiden bara ska anmäla grova och upprepade kränkningar istället för alla kränkningar som det är idag.Och vad säger Nooshi om att man ska få samtalsterapi på friskvårdsbidraget? Varför ska vi bara få friskvårda kroppen och inte vår mentala hälsa.”Det är en bra poäng, jag ska ta med det”, säger Nooshi som i princip vill gå ännu längre och göra terapi avgiftsfri för alla.In och lyssna på hela avsnittet om hur vänsterpartiet vill satsa på den psykiska hälsan i Sverige.Snart kommer nästa partiledarintervju.Näst ut är Liberalerna Simona Mohamsson.Dela gärna vidare.Tack för att just du har lyssnat.

”Gå och lägg dig” sa socialminister Jakob Forssmed på en presskonferens nyligen, när han presenterade Folkhälsomyndighetens nya sovrekommendationer till barn och unga.Och uppmaningen om att våra unga borde sova mer är viktigare än någonsin. För vi har en sömnkris i Sverige.Mer än hälften av alla 18-åringar sover för lite, nästan hälften av alla högstadieelever får inte tillräckligt med sömn och varannan tonåring säger själva att de har svårt att sova, varje vecka.I dag lägger sig nära 6 av 10 ungdomar efter klockan 23, jämfört med cirka 1 av 6 på 1980-talet.En tredjedel av våra unga sover mindre än sex timmar per natt, trots att behovet ligger på åtta till tio timmar, visar siffror som Folkhälsomyndigheten presenterar i sin nya delredovisning "Främja goda sömnvanor bland barn och unga”.Tjejer sover sämre än killar och har du NPF som exempelvis ADHD är ofta sömnproblemen än vanligare. Tre av fyra har sömnproblem, enligt Attention.Frida Boisen och Tilda Boisen har läst igenom Folkhälsomyndighetens nya rapport, och vid ett flertal tillfällen samtalat med ledande sömnforskare om vad vi kan göra för att sova mer och bättre.I det här avsnittet går vi igenom sovtipsen och insomningstipsen som fungerar, både de goda råd som Folkhälsomyndigheten presenterar, men också tipsen som faktiskt inte nämns, men som kan göra all skillnad.Tilda berättar också hur hon kämpar med sömnen, och Frida berättar om sina bästa tips. Det är livsviktigt att få en bra sömn. Utan vilka är risken att vi får mer oro, ångest, stress.Samtidigt vänder vi också på frågan. Ibland är det inte sömnproblemen som gör oss mer stressade. Utan såklart stress (inte minst stress över skolan som många unga berättar om för oss) som gör att man inte kan sova. Dessutom diskuterar vi den kraftiga ökningen av sömnmedicin bland unga, och utforskar alternativa sätt att varva ner: allt från kroppsscanning till terapihundar.Frida ställer frågan som borde finnas med i dem nya rekommendationerna: Varför sover vissa bättre tillsammans med någon annan?Välkommen till avsnittet där vi ger våra absolut bästa sömtips, och påminner om Karolinska institutets viktiga råd till alla skolledare: Att senare lägga skolstarten på morgonen, för att fler unga ska få sova lite längre.Har du tips och tankar? Hör gärna av dig till oss. Och kommentera gärna på våra sociala medier. Vi finns på TikTok och Instagram.

Är du en person som väljer musik efter humör? Har du – som Tilda – en spellista för varje känsla? Eller är du mer som Frida, som blir som allra lyckligast när hon själv får sjunga?I det här avsnittet dyker vi ner i musikens kraft, oavsett om det handlar om att skapa, dansa eller bara lyssna. Vad är det som kemiskt händer i kroppen när favoritlåten sätts på? Det är faktiskt inte bara en känsla – forskning visar att musik sätter igång kemiska processer i hjärnan som kan göra oss både lugnare och gladare.Musik kan med andra ord fungera som ett naturligt antidepressivt medel – ofta helt gratis och alltid nära till hands.Dessutom: Visste du att personer som sjunger i grupp ofta mår bättre? När vi sjunger tillsammans ökar nivåerna av oxytocin i kroppen, och våra hjärtrytmer kan till och med synka. Körsångare rapporterar faktiskt ett högre välmående än genomsnittet.Så varför får musik oss att vilja dansa fram på gatan? Och hur kan du använda musik mer medvetet för att må bättre?Lyssna på veckans avsnitt – och låt musiken göra sitt. Glöm inte bort: Du är värd att må bra.Följ oss på instagram och tiktok.Och berätta för oss: Vilken musik ger DIG mest lycka i livet?

Ivar Petit - från hemmakämpare till kursetta. ”Du har inga vänner. Gå inte till skolan. Ingen gillar dig. Bara häng dig själv”.Det var några av de anonyma meddelanden Ivar Petit fick i nian, av en eller flera klasskamrater. Just att han inte visste vem eller vilka som skickat dem, gjorde allt så obehagligt, att Ivar helt slutade gå till skolan.Han blev en hemmakämpare. Blev kvar i sängen i månader.ADHD, autism, utanförskap, ett utåtagerande beteende, som sen ledde till en djup depression.Hur vänder man det?För Ivar blir en stödperson från socialtjänsten en så viktig person, att gå på café med honom en gång varannan vecka en väg ur helvetet.Ivar går ut grundskolan med streck i flera ämnen. Och väljer att gå det individuella gymnasieprogrammet i Rönninge gymnasium för att komplettera sina betyg.Någonstans här kommer nystarten i Ivar Petits liv. Ivar inser att han trott att han varit en person som inte passar i skolan - men nu - blir han en ny person. Som hittar sin väg, och med rätt utmaningar, inser att han gillar skolan och särskilt mycket - matematik.När han går ut gymnasiet blir han kursetta - och den bästa eleven skolan haft på 25 år.Idag är fler än 19 000 elever hemmakämpare.Missa inte det här så starka avsnittet med Ivar.Hör om hans inspirerande resa, där han idag pluggar på sin drömutbildning på KTH.In och lyssna på avsnittet nu!Kanske känner även du någon som nu gpr igenom samma helvete Ivar upplevde för några år sedan?Se klipp från avsnittet på vår instagram och tiktok.Dela gärna vidare. Ge någon som kämpar hopp.

Tilda har blivit kattmamma! 🐈‍⬛😻❤️Har du också känt, precis som Tilda, att du mår bättre när du har djur omkring dig? Någon att vara nära, någon som lyssnar och förstår.Någon som visar kärlek.Forskning visar att djur kan minska både ångest och depression. Katter har allt mer börjat lyftas fram som terapidjur, tack vare deras lugnande närvaro och förmåga att skapa trygghet.Tilda räddade en katt utan hem, katten Ilaaki, som nu ger all kärlek tillbaka. För katter gör just det, dem minskar ensamhet, ger trygghet och närhet. Ibland något så enkelt som att ett spinnande i soffan kan öka oxytocinet i kroppen – och därmed vårt välmående. För ibland är det just det vi behöver som mest: någon som bara är där.Djur öppnar dörrar för dem som kämpar med psykisk ohälsa. Är du precis som Tilda nyfiken på ett liv med en fyrbent kompis? Då tipsar hon om Hundstallet, där hon själv är volontär – och kattkafét Whiskers i Stockholm, som förmedlar adoption av hemlösa katter.Välkommen till varmt, personligt avsnitt om hur en katt kan förändra mer än man tror.

Skådespelaren Julia Heveus, 29, känd från SVT-serierna Gaslight och Tystnaden, berättar för första gången hur hon blev svårt sjuk i anorexi som 14-åring. Bara på tanken på mat eller ens vatten blev katastrof."Det är som att någon kommer fram med en kniv. Det gick inte. Så i början blev jag sondmatad", berättar Julia när hon ser tillbaka på de sex månaderna hon var inlagd på sjukhus.I nya avsnittet av Berätta alltid det här, väljer Julia Heveus, huvudrollsinnehavare i hyllade SVT-serierna om psykisk ohälsa, att för första gången bryta tystnaden kring hennes egen kamp med psykisk ohälsa och ätstörningar. En kamp som höll på att kosta hennes liv."Det var bara panikångest, skrik, gråt, slåss för ens liv", säger Julia om den här tiden.Julia berättar om hur en bakgrund inom cheerleading och konståkning bidrog till sjukdomen, om tiden som inlagd och kontakten med Stockholms Centrum för Ätstörningar, och om hur ångest och panikångest blev ett resultat av sjukdomen. Hon berättar om att missa nian, att livet sätts på paus när ätstörningen egentligen blev ett symptom av ett tidigare trauma. Att det egentligen handlade om ett rop på hjälp, så som det ofta gör.Samtalet lyfter större perspektiv kring ätstörningar idag: hur ideal förändras, varför antalet drabbade har ökat kraftigt och vilket ansvar idrotten och tränare behöver ta. Vi berör också vikten av att agera vid minsta misstanke att någon lider av en ätstörning och det livsviktiga att sluta kommentera andras kroppar – punkt.Vi pratar också om det livsviktiga med ett bra stöd. Om hennes mamma som aldrig gav upp, som både var en trygg punkt och vågade konfrontera. Om hur vägen tillbaka började när kroppen fick näring och hjärnan kunde fungera igen. Samtalet inspireras ger hopp och visar mod, för ja, Julia är levande bevis på att det går att bli frisk igen. Hon berättar om sårbara stunder i livet efter tiden som sjuk när hon inte har fallit tillbaka i sjukdomen som ett sätt att hantera känslorna. Det visar att det går, att leva frisk och fri. Idag har hon inte haft ätstörningsproblem på 10 år. "Idag är jag helt frisk och är friskare än tiden innan jag blev sjuk" säger Julia tacksamt.För idag är det många som inte får så snabb hjälp som Julia fick. Något Julia lyfter som ett problem eftersom många som går med anorexi i flera, flera år får sämre förutsättningar att bli helt friska när hjälpen inte kommer i tid."Även om det bara tog ett halvår för mig att bli så sjuk, så tog det ändå fyra-fem år att bli frisk", berättar Julia.För trots snabb hjälp är anorexi inget som går över utan professionell hjälp.Slutligen pratar vi om vägen till skådespeleriet och dem psykiska svårigheterna som lyfts i serierna. Serierna tar upp ämnen som gaslighting. I relationer är gaslighting vanligare än många tror, men i olika grad."Förövaren får offret att tro att man är knäpp, galen och ifrågasätter ens syn på sig själv." Precis så blir ofta ens verklighet när gaslighting är en del av ens vardag berättar Julia, utifrån det hon fick uppleva i gestaltningen av huvudkaraktären Nora i serien Gasligth. Ett sårbart, viktigt och hoppfullt avsnitt om mod, läkning och att våga be om hjälp.Viktiga nummer att ringa för dig som kämpar eller står bredvid: Ring alltid 112 om det är akutFrisk och fri: 08–20 80 18BRIS: 116 11Mind: 901 01För rådgivning: 1177Dela gärna för att sprida denna livsviktiga kunskap och berättelse. Och glöm inte: Du är fantastisk och förtjänar att må bra. Vi finns på instagram och tiktok❤️

Vi kan knappt tro det själva… 300 avsnitt av Berätta alltid det här! 💜I det här jubileumsavsnittet firar vi inte bara resan – vi stannar också upp och blickar tillbaka på året som gått. Vilka avsnitt har berört oss mest? Vilka samtal har stannat kvar i hjärtat? Och vilka får du absolut inte missa?Vi lyfter våra tre favoritavsnitt från året, berättar varför de betyder så mycket för oss – och delar med oss av minnen, insikter och känslor bakom kulisserna.Och när vi nu blickar framåt, går vi in i ett viktigt år. Under våren gästas podden av partiledare – och vi vill att du ska vara med och påverka samtalen.Vad vill du att vi ska fråga dem? Skicka in dina frågor till oss på TikTok eller Instagram.Tack för att du lyssnar, delar, hör av dig och är en del av vår gemenskap. Det här hade aldrig varit möjligt utan er.Nu firar vi tillsammans 🥂✨ In och lyssna NU!Följ oss gärna på Instagram och TikTok för mer från oss 💫Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.