Ätstörningspodden

Längdhopparen Kaiza Karlén satsade på världseliten - men hamnade i ätstört beteende. Idag, ett antal år senare, både mår och presterar hon bättre än någonsin, och har startat projektet “Idrott utan kroppsfixering”. Sofia Selenius arbetar med idrott och ätstörningar på Frisk & Fri och utbildar tränare, idrottsledare med fler i ämnet. Tillsammans med Anna samtalar de om skadliga normer vad gäller kropp, vikt och prestation inom idrottsrörelsen, och om vad som kan göras för att skapa förändring eller förstärka det som är bra. Det finns ju så många positiva aspekter med att idrotta!Annas bok heter “Om jag inte tränar går jag under - rörelsetvång, ätstörningar och vägen till rörelseglädje” och är utgiven på Natur & Kultur. Den ger grundläggande kunskap om fältet och innehåller konkreta råd om bemötande, varningssignaler och förebyggande arbete. Hör av dig till Anna om du är intresserad av att veta mer om den! Kontaktuppgifter finns här: https://annaehn.se/kontaktVill du veta mer om Frisk & Fris utbildningar riktade mot tränare, läs här. För mer information om Kaizas projekt "Idrott utan kroppsfixering", följ henne på Instagram @kaizzakarlen .

Min pappa och jag såg på Ingemar Stenmark, Selånger bandy och Finnkampen ihop. Vi delade intresset för sport - och jag älskade att vara hans caddie på golfbanan. Men med sjukdomen tog det stopp. Allt tog stopp.I det här avsnittet berättar Anna om sin relation till sin pappa, om hur den skadades av sjukdomen men också om hur de hittade tillbaka till varandra.Avsnittet kom till apropå författaren David Lagercrantz modiga och gripande redogörelse i bland annat TV4 om att vara far till dotter med svår anorexi. Hon tänkte på sin pappa när hon såg den intervjun, och önskade att han hade fått se en annan pappa sätta ord på detta helvete på jorden och veta att han inte var ensam.

Rörelsetvång är en mörk, stark kraft i mångas ätstörningsproblematik. Så var det till exempel för Anna. Men det går att hitta tillbaka till en rörelse driven av glädje.I det här avsnittet samtalar Anna Ehn och Leone Milton om "Om jag inte tränar går jag under", Annas nya bok om ett ätstörningssymtom som ofta flyger under radarn eller döljs i vältränade kroppar. Det är hög tid att alla, från tränare och idrottslärare till vårdpersonal, lär sig mer om rörelsetvång. För alla drabbades skull och för att vi ska bli bättre på att förebygga, bemöta och behandla ätstörningar."Om jag inte tränar går jag under - rörelsetvång, ätstörningar och vägen till rörelseglädje" är utgiven på Natur & KulturVill du lyssna till inledningen av boken? I det här avsnittet läser Anna första kapitlet: https://shows.acast.com/atstorningspodden/episodes/om-jag-inte-tranar-gar-jag-under

Barn och unga som ägnar mycket tid åt sociala medier är oftare missnöjda med sina kroppar än andra, visar forskning. Jämförelser och exponering för ouppnåeliga skönhetsideal är en anledning till det, algoritmer och "kaninhål" en annan. I dagens avsnitt av Ätstörningspodden diskuterar vi kopplingen mellan sociala medier, algoritmer och ätstörningar och hur vi som vuxna kan hjälpa barn och unga att navigera i det digitala landskapet. Gäst är Anne Bachmann, utredare vid Mediemyndigheten.Forskning och rapporter som det refereras till i avsnittet:Digitala medier och barns och ungas hälsa.Deadly by design.Helpful or Not?: A Qualitative Study on Female Adolescents’ Experience of TikTok When Recovering From Anorexia NervosaAvsnittet är ett samarbete mellan Ätstörningspodden och Safer Internet Centre på Mediemyndigheten. Safer Internet Centre Sverige som arbetar för barns och ungas trygghet på nätet som drivs av Mediemyndigheten tillsammans med barnrättsorganisationerna Bris och ECPAT Sverige och som delfinansieras av EU-kommissionen och Vinnova. Inom ramen för satsningen ges möjlighet att lyfta viktiga frågor kopplade till barns och ungas liv på nätet. 

Synliga revben, taggig ryggrad och insjunken mage. Kroppsfixeringen på sociala medier bara ökar, och rent pro ana-material är vanligt. Det menar Camilla Gervide som under vinjetten Bloggbevakning granskar influencerbranschen. Hör henne i ett samtal med Anna Ehn och Leone Milton om bildflödets konsekvenser, osynliggörandet av tjocka kroppar och vuxenvärldens ansvar. Avsnittet spelades in i början av juni 2024.Camilla Gervide har skrivit boken "De kallar oss Influencers", utgiven på Mondial förlag 2023.I avsnittet nämns Lisa Thorell, forskare i klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.

Ätstörningar är en sjukdom som påverkar hela familjen. Att som närstående stå bredvid är plågsamt och det vanligt med känslor av skuld och maktlöshet. Signe och Anna Bennich har tillsammans skrivit boken "Att försvinna sig" som bygger på deras dagböcker under åren då Signe var sjuk i anorexi. Skrivandet blev för dem båda en strategi för att sortera i svåra tankar och känslor.Anna Bennich är psykolog och författare, Signe Bennich är författare och börjar snart studera till socionom. "Att försvinna sig" är utgiven på Bazar Förlag.

Tanken på att försöka bli frisk kan kännas skräckinjagande, man vet ju inte vem man är utan sin sjukdom. Ätstörningen har länge tagit så stor plats inom en och blivit ens trygghet. I det här avsnittet reflekterar Anna om känslan av identitetslöshet, med utångspunkt ur sin egen erfarenhet. Hon läser också ur sin roman "Ormen i mig", också det en berättelse om sökandet efter ett liv och en identitet bortom sjukdomen. I avsnittet nämns även faktaboken "Vägen mot det friska - att bli fri från ätstörningar".

Går det att komma tillbaka till sin idrottssatsning efter att ha varit drabbad av ätstörningar? Klara Edlund är psykolog, psykoterapeut och docent i psykologi och har ett särskilt intresse för träning och ätstörningar. I avsnittet pratar hon bland annat om ätstörningar inom idrotten, om behandling av idrottare och om det intressanta forskningsfältet träning som behandling vid ätstörningar.Annas kommande bok heter "Om jag inte tränar går jag under - rörelsetvång, ätstörningar och vägen till rörelseglädje" och ges ut på Natur & Kultur i september 2024. Klara Edlund är en av dem som intervjuas i den.De norska forskarna som nämns i avsnittet heter Jorunn Sundgot-Borgen och Therese Fostervold Mathisen.