Ätstörningspodden

I Ätstörningsuppropet på Instagram kommer patienterna själva till tals. Strömmen av vittnesmål pekar på brister och en ätstörningsvård som inte räcker till - men berättar också om positiva möten och hjälp som nått fram. Bakom kontot står Mathilda Hofling och Ellinor Mark, båda med lång egen erfarenhet av ätstörningar och en gemensam vilja att bidra till förändring när systemet fallerar. I avsnittet diskuterar de bland annat svårigheten att få rätt vård vid olika former samsjuklighet, något som ofta tas upp i vittnesmålet som skickas in.Mathilda Hofling har varit lyssnarnas sommarvärd 2021 och har tillsammans med Leone Milton skrivit boken Berättar du så dödar jag dig, om hur hon blev utsatt för övergrepp och grooming och hur ätstörningen blev en strategi för överlevnad. Hon utbildar sig till socialpedagog och är färdig i maj 2024. Ellinor Mark jobbar som bibliotekarie med inriktning kommunikation på ett universitet. 

Dags för en ny säsong av Ätstörningspodden! Journalisten och författaren Anna Ehn ser fram emot att fortsätta intervjua personer med viktiga saker att säga om ätstörningar och förmedla deras kunskaper och insikter vidare till er lyssnare. I det här lilla avsnittet presenterar hon sig själv och tankarna med podden. Bland annat pratar hon om att se på sina egna erfarenheter som en källa till kunskap och det meningsfulla i att det man själv har tagit sig igenom kan vara till glädje för andra.Lyssna gärna på de tidigare avsnitten: https://shows.acast.com/atstorningspodden

En fixering vid nyttig mat i kombination med hård fysisk träning. Så definierar Yvonne Lin, träningsprofil, hälsovetare, författare med mera, begreppet ortorexi atletika.Ortorexi atletika är ingen medicinsk diagnos utan vad Yvonne Lin benämner som ett "samhällsfenomen". Själv har hon varit aktiv i tränings- och idrottssammanhang i hela sitt liv och sett ett alltmer hälsofixerat samhälle växa fram, präglat av fettfobi och skräck för att ses som lat och odisciplinerad. Idag driver Yvonne Lin den privata träningsanläggningen och behandlingskliniken Ylab, och varnar för följderna av att inte ta utvecklingen på allvar. 

Den amerikanska längdskidåkaren Jessie Diggins tog tidigare i år VM-guld, och hon har även vunnit OS-guld och världscupen.Som ung led Jessie Diggins av svåra ätstörningar. Hon satte hård press på sig själv och ville uppnå perfekta resultat, alltid. Ätstörningen smög sig på henne och hon utvecklade bulimi, något hon först kunde dölja bakom den hårda elitsatsningen.Idag är Jessie Diggins frisk men föredrar att kalla sig "in recovery". För att markera att det är ett val att vara frisk. Och idag väljer Jessie Diggins sig själv och sin hälsa framför ätstörningen.Avsnittet är på engelska, med introduktion på svenska av Anna Ehn.

Som ung led den amerikanska längdskidningåkningsstjärnan Jessie Diggins av svåra ätstörningar. Hon satte hård press på sig själv och ville uppnå perfekta resultat. Ätstörningen smög sig på henne och hon utvecklade bulimi.Hör henne berätta om sina erfarenheter i nästa avsnitt av Ätstörningspodden som släpps på måndag 1 maj.

Ätstörningsvården är en ständigt aktuell fråga som engagerar både drabbade och närstående. Många upplever att kötiderna är för långa och att kunskapsnivån utanför specialistvården inte är tillräckligt hög. Vad mer kan bli bättre? Och vad är redan bra?Frisk & Fri, Riksföreningen mot ätstörningar, har för första gången tagit fram en rapport, Vårdrapporten, med utgångspunkt från drabbades och närståendes egna upplevelser. Syftet är att undersöka vård- och behandlingssituationen för ätstörningar i Sverige.I detta poddavsnitt träffar vi Johanna Levallius, psykolog och forskare, som på uppdrag av Frisk & Fri ligger bakom rapporten. Hon berättar om innehållet och delar även med sig av sina egna reflektioner kring den."Vårdrapporten - drabbades och närståendes upplevelser av vård för ätstörning" finns att läsa i sin helhet på www.friskfri.se.

Malin Fröling drabbades av anorexi i tonåren. När hon som vuxen utvecklade hetsätningsstörning förstod hon inte att hon återigen drabbats av en ätstörning. Hon trodde att hon hade dålig karaktär och att det skulle lösa sig om hon skärpte sig.I detta avsnitt fördjupar vi oss i diagnosen hetsätningsstörning. Går det att bli frisk efter att ha varit sjuk i 18 år? Vad betyder det egentligen att känna sig fri? Malin berättar hur hon tacklade skam, skuldkänslor och bakslag samt vad som var betydelsefullt för att lyckas bli frisk. Hon delar även med sig av råd till dig som är närstående.Malin Fröling arbetar idag på Frisk&Fri, Riksföreningen mot ätstörningar.

Ätstörningsdiagnosen ARFID, undvikande/restriktiv ätstörning innebär att man av olika skäl låter bli att äta eller bara äter väldigt få livsmedel. Men till skillnad mot andra ätstörningsdiagnoser finns ingen rädsla för viktuppgång med i bilden. Istället kan det handla om bristande aptit, ett obehag inför vissa smaker, lukter eller konsistenser eller om en rädsla för att till exempel sätta i halsen eller kräkas. Diagnosen innebär stort lidande för den drabbade och dess närstående, men det finns väldigt lite hjälp att få. Lisa Dinkler, forskare vid CEDI (Center for Eating Disorders Innovation) vid Karolinska institutet forskar på ARFID och berättar i avsnittet om diagnosen och om nya studier som är på gång, och ger konkreta råd till föräldrar.Lisa Dinkler kommer från Tyskland och bor sedan nio år tillbaka i Sverige. Hon skrev sin avhandling om restriktiva ätstörningar i samband med Neuropsykistriska funktionsnedsättningar, NPF.

När hockeyspelaren och det tidigare hockeyproffset Jonathan Hedström var 17 år sa en tränare åt honom att han var tjock. Kommentaren utlöste en ätstörning, som kom att hänga kvar i 20 år. Han kunde ändå spela hockey på elitnivå, men i perioder saboterade sjukdomen karriären. Tystnaden runt hans problem var kompakt. Ingen pratade om ätstörningar i en kultur präglad av machoideal. Man skulle vara en osårbar krigare, inte bara på rinken utan också utanför.Idag är Jonathan Hedström frisk. Han föreläser om skadliga ideal och hur de påverkar, och gör ett viktigt arbete för att bryta tystnaden runt att vara man med en ätstörning.