Share

Asynkroner
Radikal kritik av kärnfamiljen
I denna essä skriver Michaela om den enhet som sätter ramar och gränser för hur kapitalet skapas och tillåts röra sig, men som aldrig kritiseras: kärnfamiljen.
1860-tal. Barnarbete, sjukdomar, en arbetarklass på knäna. Men också strejker och motstånd. Under det våldsamma införandet av lönearbete, och senare industrialiseringen, skedde en enorm exploatering av arbetarklassen. Alla i arbetarklassen: Män, kvinnor och barn. Men detta sätt att organisera lönearbetet innebar en stor osäkerhet och oro för kapitalet, eftersom hela arbetarklassen riskerade att bli sjuka och dö i förtid eller gå ut i strejk. Därför införde man från 1870-talet och framåt flera reformskiften, vilket Silvia Federici skriver om i Patriarchy of the wage. I synnerhet gällde det tre saker: könsarbetsdelningen mellan kvinnor och män, reproduktiv kontroll samt institutionalisering av kvinnor. Och allt kretsade kring familjen.
En antikapitalistisk kamp måste inrymma en radikal kritik av kärnfamiljen. Den enhet som 1) upprätthåller de kapitalistiska produktionsförhållandena, 2) där kapitalet flyter via blodsband och 3) där den patriarkala sociala ordningen mellan kvinnor och män upprätthålls genom att kvinnan på grund av könsarbetsdelningen fjättras vid reproduktionen (av arbetskraft). Alla dessa bidrar med stabilitet till kapitalet – något vi inte kan unna det!
Egendomen och familjen är fullkomligt sammanknutna. Det kapitalistiska produktionssättet bygger på privategendom; produktionsmedlen ägs privat och inte kollektivt. Kapitalisterna, de rikaste i världen, får sin profit genom att exploatera arbetarklassen globalt. Det är i dessa familjer, i rakt nedstigande led, som kapitalet ärvs från generation till generation. Som H&Ms grundare Ehrling Persson till sonen och ägaren Stefan Persson, eller Tetra Lavals grundare Ruben Rausing till barnbarnen och ägarna Finn, Jörn och Kirsten Rausing. Företagen ägs ofta av hela familjer. Familjen är den institution som säkerställer privategendomens existens. Denna enhet sätter ramar och gränser för hur kapitalet skapas och tillåts röra sig.
Den borgerliga konstruktionen kärnfamiljen är reaktionär i sin natur, eftersom den kuvar alla former av gränsöverskridande. Små, isolerade, separata enheter utgör ett mycket mindre hot – ja, nästan obefintligt – mot kapitalet än den gränslösa, kollektiva gemenskapen. Kollektivet har alltid varit vad kapitalet darrat inför, och kommer givetvis att vara vad som omdanar det kapitalistiska samhället.
En essä om könsarbetsdelning, reproduktion, abortförbud, kärnfamilj, äktenskap, institutionalisering och kärlekens framtid.
Referenser:
- Aleksandra Kollontaj. Kvinnan och familjen (1908)
- Karin Johannisson. Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siècle (1994)
- Louis Althusser. On the reproduction of capitalism – ideology and ideological state apparatuses (1969)
- Silvia Federici. Patriarchy of the wage: Notes on Marx, Gender, and Feminism (2021)
- Silvia Federici. Caliban and the witch: Women, the body and primitive accumulation (2004)
- Suzanne Brøgger. Kärlekens vägar och villovägar (1976)
- Torkil Lauesen. Riding the Wave: Sweden's Integration into the Imperialist World System (2021)
More episodes
View all episodes
12. Kristendomen som verktyg i kolonialismen
18:48||Ep. 12Påven är död. Och alla verkar älska honom. Jag har väldigt svårt att se med blida ögon på någon i den imperialistiska kristna institutionen; precis som i fallet med polismakten handlar inte min kritik om enskilda individer, utan om ett helt förtryckande system som behöver omkullkastas.Kapitalet har krigat sig fram, med svärdet i ena handen och korset i den andra. Genom korståg, slavhandel och häxprocesser, via missionärer och kolonisatörer. Kristendomen och kolonialismen är tätt associerade med varandra, eftersom protestantismen och katolicismen var statsreligioner i många europeiska kolonialmakter. Kolonialmaktens våldsverktyg var allt som oftast den kristna ideologin. Genom den kristna ideologin förtryckte, anpassade man – ibland utrensade – hela folkslag och länder.För många europeiska nationer symboliserade kristendomen själva den västerländska civilisationen. Allt som tolkades som magi, häxkonster, ockultism skulle utplånas och ersättas av kristen religiositet. Den satt på den ”rätta” moralen. Missionärer skulle “utbilda och reformera” olika ursprungsbefolkningar, som blev rånade på sina tidigare trossystem, och påtvingade kristendom. Men också mördade och utrotade. Kom ihåg att den kapitalistiska expansionen, bland annat erövring av andra människors mark, har inneburit en brutal utplåning och ren utrotning av människor! Om detta berättar Raoul Peck i sin dokumentärserie Exterminate all the brutes (2021).En mans frihet innebar en annan mans förslavning. För kom ihåg: Samtidigt som “upplysningsprojektet” (1600-1700-tal) genomdrevs för så kallad “humanism, kunskap och rationalitet”, så innebar det många människors utrotning, förslavning och förtryck! Liberalismen och rasismen hänger samman.Det kristna arvet är inbakat i många institutioner. De kristna värderingarna får ofta existera utan att bli ifrågasatta. Kristendomen har idag mycket makt, eftersom den är så osynlig. Kristendomen äger många olika maktcentra. Kyrkan och staten har en osynlig relation och kristna värderingar är en del av vårt liv utan att vi ser det. Så fungerar inte andra religioner på samma sätt. Kristna är därför inte en förtryckt grupp. Däremot är kristendomen en institutionaliserad förtryckande religion.Kapitalism är våld. Den har expanderat genom våld. Genom kolonialism, genom krig och imperialism. Genom att använda kristendomen som ideologi och kristna missionärer som redskap i denna exploatering av mark och människor, denna totala förintelse av hela folkslag, är kristendomen – kristenhetens institutioner och ideologi – också våld.Poddavsnittet som text med bilder: https://www.asynkroner.com/texter/kristendomen-som-verktyg-i-kolonialismenLåtklipp i slutet: "The 3rd World" av Immortal Technique.11. Omsorg föder omsorg – våld föder våld
12:42||Ep. 11Vi vet att våld har rötter. Missbruk, våldsamhet och aggressioner föds man inte med; det blir till. Det är ingen medfödd ondska, utan ett resultat av en lång ekvation. Ibland uppstår våldet när trauman går i arv från mödrar och fäder till barn. Ibland till följd av egna svåra upplevelser: alienation, missförhållanden, övergrepp, ensamhet, fattigdom, flykt, krig. Ibland uppstår det under trycket från maktordningar och normer, som könsroller där män och kvinnor återskapas som varandras motsatser med tillhörande attribut och förväntade beteenden. Ibland uppstår det genom inlemmandet i kapitalismens institutioner – tjänstgöring som militär eller polis formar ofta våldsamma individer. Våldet kommer från erfarenheterna vi bär på och rollerna vi socialiseras in i och tvingas ta.Att siffrorna för våld i nära relation är höga i ”auktoritära närmiljöer” är ingen överraskning. Kvinnojourer globalt vet att kvinnor som är utsatta för våld av en partner som är polis eller militär befinner sig i en högriskzon, det konstaterade bland annat Centre for Women’s Justice i England i sin rapport från 2020. Sverige är inget undantag. Ett våldsmonopol i arbetet riskerar självklart att skapa våldsbenägna individer i hemmet.Ingen verkligt feministisk regering tillsätter fler poliser med mer befogenheter. Ingen som gör mer än påstår sig arbeta för kvinnors liv ägnar sig åt militarisering. Vi bekämpar inte mäns våld genom att underblåsa och förstärka de mest patriarkala våldsapparaterna som det kapitalistiska samhället skapat. Det är en total motsägelse. Det skrämmer mig att så få påpekar de konsekvenser som till exempel ett Nato-medlemskap kommer att ha för mäns (som utgör majoriteten av militären) psyken och allas vår våldsutsatthet. Militarisering, upprustning och auktoritära institutioner innebär våld som föder mer våld.Trots att forskningen gång på gång påvisar ineffektiviteten av straff genomsyrar lag och ordning-tänket hela samhället. Även somliga feminister höjer den repressiva rösten och kämpar enformigt för den trygghet för kvinnor som grundar sig i att straffa och spärra in män. Jag vill utmana fängelsefeminismens logik. Vad skulle vi göra om vi inte fick lov att fängsla män? På riktigt. Vad skulle hända om vi bytte ut straff mot omsorg? Vad skulle hända om vi bytte ut isolering mot närhet?När vi inser att en människa är våldsam just för att den lider, blir det väldigt svårt att motivera ytterligare lidande i form av straff. Min empati för våldsdrabbade kvinnor upphör inte när min empati sträcker sig utanför dem.Text publicerad i Flamman, augusti 2022: https://www.flamman.se/michaela-larsson-omsorg-foder-omsorg-vald-foder-vald/10. Vad är imperialism?
21:57||Ep. 10För att överleva i kapitalismen krävs ständig tillväxt, och det är därför företagsägaren hela tiden behöver öka sin profit på olika sätt. Annars konkurreras man ut. I den tidiga kapitalismens fas rådde fri konkurrens mellan olika företag på marknaden. Men på grund av kapitalismens inneboende tendens som är koncentration/centralisering av kapital (d.v.s. allt färre äger allt mer), utvecklades kapitalismen till nästa stadium: monopolkapitalism, eller imperialism. Detta kallade Lenin för "kapitalismens högsta stadium".I världen idag finns ett konglomerat av 147 företag som kontrollerar 40 % av de transnationella företagen – och till 75 % äger varandra. I detta konglomerat ingår de 27 största bankerna som ger stats- och finansministrar lukrativa jobb när de lämnat sina politiska uppdrag. Så få företag kontrollerar alltså 40 % av de transnationella företagen! Och äger varandra till 75 %! Det här är monopolkapitalism.Sverige är också imperialistiskt, vi är absolut inget undantag. I Sverige råder denna monopolkapitalism, denna extrema centralisering av makt och kapital, där 15 familjer äger 70 % av det svenska börsvärdet. Det har länge (i 100 år) varit ungefär samma 15 familjer som äger, och kontrollerar, det mesta kapitalet i Sverige. Stefan Persson, Sveriges rikaste person, äger H&M. Men han äger även Monki, Weekday, Cheap Monday och Sellpy. Så oavsett vilken av dessa kedjorna du handlar i går profiten till Stefan och hans familj. Tillverkningen har han förlagt till globala syd, där arbetare syr våra kläder sex dagar i veckan, 12 timmar om dagen för 2,60 SEK i timman. H&Ms aktieägare och styrelse i Sverige röstade 2019 nej till levnadslöner till sina H&M-arbetare i globala Syd och Asien.I kapitalismens början inleddes en uppdelning av världens nationer och tillgånger (transatlantisk slavhandel, kolonier etc.), vilket blev färdigt under 1900-talet. Nu är världens nationer uppdelade mellan kapitalister i en nykolonial struktur. I och med att världens länder är uppdelade, så måste kapitalisterna hitta andra sätt att exploatera/utsuga resurser, och gör det genom att ta från andra. Det vill säga krig! I kapitalismen finns därför ständigt dessa omfördelande krig, som handlar om att kapitalisterna i imperalismen vill roffa åt sig ännu mer råvaror, mark och profit – och samtidigt lämna sönderbombade länder i sina ruiner. Detta gör att bistånd och välgörenhet blir en mycket bisarr och pinsam företeelse. Sverige, och andra länder i globala Nord, skickar bistånd till länder de redan plundrat för sin egen tillväxt. Varje år under Musikhjälpen samlar arbetarklassen in välgörande pengar och skickar det till länder som Sveriges kapitalister exploaterat och försatt i fattigdom. Hur absurt!Kapitalismen håller alltså kvar människor i strukturell fattigdom i imperialismen – där monopolkapitalism och territoriella beslag utgör en betydande del. Därför kommer kapitalismen aldrig någonsin lösa “fattigdomsfrågan”, utan är grunden till den.Poddavsnittet som text: https://www.asynkroner.com/texter/imperialism-monopolkapitalismLäslista:Marx’ Kapitalet (1867)Lenins Imperialismen som kapitalismens högsta stadium (1916)Louis Althussers On the reproduction of capitalism: Ideology and Ideological State Apparatuses (1968)Andreas Malms När kapitalet tar till vapen (2004)Torkil Lauesens Riding the wave: Sweden's integration into the imperialist world system (2021)9. Den osynliga världen – om skräck, kön och filosofi
20:14||Ep. 9I den idealistiska filosofiska traditionen, som sträcker sig från Platon och in i vår samtid, råder förnuft i motsatsförhållande till känsla. Sinne i motsatsförhållande till kropp. Kvinnor missgynnas gravt genom idealismen. Det gör hon på grund av tre saker. Först genom att man 1) hävdar sinnets överlägsenhet, genom att anse att sinnet och tänkandet är ”den rätta” och ”verkliga världen". Därefter genom att 2) man samtidigt via filosofi, estetik och politik kapat bort kvinnor ur den tradition som kallas ”tänkande”. För att slutligen 3) patologisera hennes sinne. Som när man gjorde kvinnan till en vandrande sjukdom när hysteri bredde ut sig förra sekelskiftet. Det är hennes sinne (men också känslor och kropp) man har påstått varit irrationalitet, inbillning, avvikelse och okontrollerbar djuriskhet. Det är det den moderna historien om kön handlar om: Att koppla ihop kvinnor med känsla (istället för sinne/förnuft), sedan nedvärdera känslan, och sedan säga: "Vet du vad? Du är mer känsla, och dom där tankarna du har, alltså ditt sinne, det är fucked up!". Man gör hennes sinne till sjukdom, demoner, inbillning och irrationalitet. Den galna kvinnan!Det är också det historien om skräckfilm handlar om. I Insidious (2010) följer vi samma narrativ. Hon är i hemmet, ser saker. Han gör motstånd, menar att hon inbillar sig. Hon kanske håller på att bli galen. Den kvinnliga hysterikan, hon som skriker: ”Ser ni! Varför ser ni inte det jag ser?! Vad är det för fel på er!” Renai i Insidious möter motstånd, blir ifrågasatt. Hennes motspelare säger att det man inte kan se, finns inte. Tillslut, när hon skriker och gråter och vädjar om att han ska tro på henne, utbrister han: ”Since when did reason become ’the bad guy’?!”Sedan när blev förnuftet fienden? Det vet vi svaret på."När upplysningens frihetsprojekt knöts till förnuftet knöts det därför även ofrivilligt och indirekt till mannen – han som långt före upplysning och modernitet primärt varit förnuftig själ och inte naturlig kropp.” (Nina Björk)Essän i textform: https://www.asynkroner.com/texter/den-osynliga-vrlden-historien-om-skrck-kn-och-vra-tankeramarLäslistaSilvia Federicis “Caliban and the witch” (2004)Nina Björks “Sireners Sång – tankar kring modernitet och kön” (2012)Boglind, Eliaeson, Månsons “Kapital, rationalitet och social sammanhållning”, första delen (2005)Shulamith Firestones “The dialectic of sex” (1970)Marx’ “Kapitalet” (1848)Simone de Beaviours “Det andra könet” (1949)8. Häxan och aborten – mekaniseringen under den vetenskapliga revolutionen
14:44||Ep. 8Hur hänger häxprocesserna ihop med kapitalismen? Häxprocesserna skedde under en period man upplevde att det rådde oordning i naturen, och man började nu använda vetenskapen som metod för att manipulera och kontrollera den. Den mekaniska filosofin och vetenskapen stod då för rationalitet som kunde bringa ordning i oförutsägbarheten. Genom maskiner, industriell framväxt och positivistiska metoder kunde man återigen ta kontroll över den natur man upplevdes ha förlorat.Vad man glömmer är att Bodin, Bacon, Hobbes, Descartes med fleras underbara, briljanta vetenskaper (lol) också var vetenskaper som legitimerade utplånandet av kvinnor. Detta är några av historiens mest misogyna filosofer, och en del av den västerländska idétradition vi vilar på. Häxprocesserna legitimerades alltså via den nya påstått "rationella och objektiva" naturfilosofin, där naturen och kvinnan sågs som oförutsägbara, kaosartade vildar som behövde kontrolleras genom mekaniska metoder. Ursprungsbefolkningar omvändes eller utplånades. Mark exproprierades. Naturen exploaterades. När vi började mekanisera världsbilden och rationalisera kroppen så innebar det också att alla inte fick självklar plats i detta livet. Kvinnor som kopplades samman med infertilitet – nuckan, horan, åldringen – brändes på bål. Silvia Federici menar att häxprocesserna var ett sätt att institutionalisera statens kontroll över kvinnans reproduktion, och att kriminalisera preventivmedel. Mycket av häxjakterna var sammankopplat med kvinnors kroppar, reproduktiva system och sexualitet. Det här skedde i samma period som kvinnor inte längre fick vara barnmorskor, där kvinnor förlorade reproduktiva rättigheter och där kvinnors lust förpassades som synd. Kvinnan trängdes ut från medicinen och vården; läkaryrket representerades nu av en man. För att institutionalisera kvinnan i kärnfamilj och äktenskap, reglerades bland annat reproduktionen, och abortförbud blev kapitalets lierade. Abortförbud står i mitten av det venndiagram som är patriarkat, kristenhet och kapitalism. Det gör även häxprocesserna.Att stå upp för aborträtten är att försvara häxan. Hon som var den största rebellen och den friaste tänkaren av dem alla.__Denna essä av Michaela publicerades första gången, i en kortare version, i Radio Cyklopen #17: Vänster hand och motsols. Referenser:Matilda Joslyn Gage "Woman, church and state" (1893)Silvia Federici "Caliban and the witch: Women, the body and primitive accumulation" (2004)Åsa Bergenheim "Den liderliga häxan: häxhammaren och de svenska häxprocesserna" (2020)Carolyn Merchant "Naturens död: kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen" (1980)Karin Johannisson "Den mörka kontinenten" (1994)Nämns: De magorum demonomania (1578) av Jean BodinThe Malleus Maleficarum, Häxhammaren (1487) av Sprenger och Kramer7. Feministiska perspektiv på abolitionism
01:23:54||Ep. 7I det här avsnittet pratar Michaela och Lina Mohageb om hur typiska frågor inom abolitionismen – nedmonteringen av militären, polisen och fängelser – bör ses som feministiska frågor. Om hur institutioner som socialtjänsten hänger ihop med kriminalisering, av inte minst rasifierade och fattiga mammor. Detta är ett maffigt uppföljande avsnitt till abolitionism-podden, som gav en introduktion till abolitionism. Här är istället fokus på hur vårt samhälle präglas av en patriarkalt våldsam kultur som skadar oss alla, och om en värld bortom det. Våld har rötter och abolitionismen vill förstå dessa rötter! Det och mycket mer på temat feministiska perspektiv på abolitionism.Nämns i avsnittet: Abolitionism: en värld utan polismakt och fängelser är möjlig https://shows.acast.com/asynkroner/episodes/67b63bdf5033e3e15a179466Vår väg till frigörelse, TALET 2021 med Lina Mohageb: https://poddtoppen.se/podcast/1523973979/talet-podcast/6-var-vag-till-frigorelse Beer is cheaper than therapy (2011), dokumentär av Simone Vries.Abolition. Feminism. Now., av Angela Davis och Gina Dent.The coming war on China (2022), dokumentär av John Pilger.Critical Resistance: http://criticalresistance.org Intervju med William C Andersen: https://www.arbetaren.se/2022/06/09/staten-bar-pa-allt-vi-kampar-mot/ Jackie Wang – Carceral Capitalism (2018).Mana #2-3 2021 Tema: Abolition.Kartläggning av seriemördares bakgrunder: https://www.asynkroner.com/blogg/kartlggning-av-seriemrdares-bakgrunder Crash course I polismakten. https://shows.acast.com/asynkroner/episodes/67b63a385033e3e15a172cb26. Abolitionism – en värld utan polismakt och fängelser är möjlig
01:00:30||Ep. 6Abolitionism en global rörelse för skapandet av en värld utan polismakt, fängelser och fängelseindustri. Varför är det relevant i en antikapitalistisk kamp? Och hur skapar vi trygga communities i en svensk kontext? Under hösten tog Lina Mohageb (@avkoloniseramera) och Michaela (@hejmichaela) fram ett material kring abolitionism, och samtalar i detta poddavsnitt om hur staten och kapitalet (och kolonialismen) hänger samman, om fängelsefeminism och gränser men också om alternativ och framtidsvisioner. Båda är eniga om att en annan värld är möjlig, och att abolitionismen ger oss verktyg för att bygga denna.Materialet som tagits framAbolitionism i praktiken (med lästips): https://www.asynkroner.com/texter/abolitionism-i-praktiken-1Nämns i avsnittet:Vår väg till frigörelse med Lina MohagebAlex Vitale. The End of PolicingAva DuVernay. Det 13:e tilläggetRuth Wilson Gilmore. Golden GulagDerecka Purnell. Becoming Abolitionists: Police, Protests, and the Pursuit of FreedomMariama Kabe. We do this til’ we free ushttp://abolitionjournal.org/studyguide/Angela Davis. Are prisons obsolete? Abolition and communism (video)http://criticalresistance.org Zine om abolitionism: https://instagram.com/transformtranscendstockholm Kriminalvårdens årsredovisning – ”En pressad kärnverksamhet och en mycket ansträngd ekonomi”4. Marxistisk crash course i polismakten
44:15||Ep. 4En crash course i polismakten, brott och straff. Högerns idéer om lag och ordning tar allt mer plats. Därför är det viktigt att nå ut med vårt narrativ. I detta poddavsnitt går Michaela igenom polismaktens uppkomst, historia och uttryck idag och ger en marxistisk förståelse av brott och straff. CW: Sexuellt våld.DEL 1: Polisen och kapitalet sitter i samma båtCentralt för polismakten är att upprätthålla ordning för att skydda kapital och privategendom. Om polisens historia, funktion och syfte – är det någon skillnad idag? Följ med på en resa genom lösdrivarlagar, reglementering och sociala medier. DEL 2: Våldsamma ideologier skapar våldsamma individer – att tänka kring brottFyra teser om brott utifrån ett marxistiskt perspektiv. Samhället formar människan och inte tvärtom; ett narrativ som överheten ser till nästan aldrig hörs. Referenser och länkar:The End of Policing av Alex S Vitale (Verso Books, 2020) A Critical Theory of Police Power av Mark Neocleous (Verso Books, 2021)The Marxist Perspective on Crime (2016)Det nya paradigmet: Den kurdiska frihetsrörelsens politiska ramverk av Rojavakommitteerna (2020)Olika städers lösdrivarlagar idagKöpa och sälja sex – mellan njutning och arbete av Giulia G. Geymonat (Daidalos, 2016).Police for the future av David Bayley (Oxford University Press, 1994)Fallna kvinnor: När samhällets bottensats skulle lära sig veta hut av Eva F. Dahlgren (Thoren & Lindskog, 2017)Transformative justice på transformharm.orgExterminate all the brutes (2021) av Raoul PeckI'll be gone in the dark (2020), originalbok av Michelle McNamaraThe Cop Question av Mo Sedlak på Workerspower.netDet våras för fängelsefeminismen (2019) av Silas Aliki på Kontextpress.seProstitution in a colonial setting av Romain Tiquet på Digital Encyclopedia of European HistoryProstitution eller människohandel på StockholmskällanUtrota varenda jävel (1992) av Sven Lindqvist13th (2016) av Ava DuVernay