Efter att ha sett klart Helikopterrånet lämnades jag ganska tom och gråtfärdig med känslan fyfan för klassamhället. Och fyfan för dom som säger att det handlar om invandring. Många brott som existerar i kapitalismen, existerar på grund av kapitalismen. Denna förklaringsmodell har beskrivits bland annat av sociologen och kriminologen William Chambliss. Brott som begås i socioekonomiskt utarmade områden handlar ofta om ren och skär överlevnad. Brotten begås som a) en kamp ut ur fattigdom, b) för att synbara alternativ saknas eller c) för att efterfrågan existerar i enlighet med marknadslogiker. Hit hör drog- och vapenhandel, gängkriminalitet och stöld. <a href="https://revisesociology.com/2016/06/04/marxist-theory-crime/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">En marxistisk förståelse av brott</a> är att kapitalismen är ett system som skapar brottslighet (eng. criminogenic). Dessutom har ett kapitalistiskt samhälle brottslighet som är specifik för just det ekonomiska systemet. Man kommer åt brottsligheten genom att gå till roten med problemet, det vill säga samhällsstrukturen. Ett samhälle utan privategendom, lönearbete, utan G4S, bankimperier, utan kapitalister, exploatering och utsugning… I ett sådant samhälle finns inga jävla helikopterrån. Poddavsnittet som text: <a href="https://www.asynkroner.com/texter/helikopterrnet-hur-samhllet-formar-mnniskan" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://www.asynkroner.com/texter/helikopterrnet-hur-samhllet-formar-mnniskan</a>

I ett samhälle utan privategendom, lönearbete, kapitalister och bankimperier finns inga jävla helikopterrån

De fascistiska inslagen i kapitalismen handlar ofta om att begränsa rörelse på olika sätt. Man inför fler regler och förbud, nya lagar som begränsar hur och var människor får röra sig, man bygger murar och stärker nationsgränserna, och vi blir själva mer intresserade av att disciplinera kroppen genom till exempel skönhetsoperationer, träning, dieter m.m. Den fascistiska kroppen är hållen, stilla, tvingad, tyst. Den är fogad, den tvingas foga sig till dessa förbud och lagar. Den är inte i rörelse. Fascism är fogad begränsning. Gränser och kroppslig fångenskap. Därför är rörelse verkligen ett motstånd mot fascism. Att känna, röra och ta plats är motstånd. Att använda sin kropp är motstånd. Antidisciplin är motstånd. Rörelse kommer i så många former, och om den fysiska rörelsen inte är möjlig – then move your mind.

Rörelse som motstånd

Kärlek, dejting, relationer och sex är inte frånkopplade kapitalismen, utan präglas (enligt mig) i mångt och mycket av de fenomen eller principer som utgör det ekonomiska systemet:<ul><li>snabbt</li><li>tillgängligt</li><li>transaktionellt</li><li>varufierat</li><li>marknadiserat</li><li>begränsat</li><li>förtingligat</li></ul> Att du som arbetskraft i kapitalismen är en vara, gör att vi i kapitalismen faktiskt börjar se på varandra mer som varor. Som saker att äga, byta, sparka, anställa, exploatera. Värdera, bedöma, döma ut, förkasta. Med det här synsättet blir mänskliga relationer ekonomiska, inte sociala.&nbsp;Men relationer är inte statiska varor man äger – relationer är sociala processer man gör! Om vi inte aktivt motverkar det, eller åtminstone är medvetna om det, ingår vi i kapitalismen i en rad olika ekonomiska, förtingligade förbindelser mellan varandra. Aleksandra Kollontaj skriver: ”Människorna är maktlösa när det gäller att fritt förändra formerna för den sociala samlevnaden, eftersom dessa former är en logisk följd av de omgivande ekonomiska produktionsförhållandena.” Ja, vi är alltid påverkade av vårt ekonomiska samhällssystem, in på abstrakt mikronivå. Det gäller även relationsskapandet. Men vi ska inte glömma att vi också är drivkraften som kan förändra det. Vi har agens, egenmakt och kan förändra våra villkor och förutsättningar – just här, just nu. Avsnittet som text: <a href="https://www.asynkroner.com/texter/dejtingkultur-i-kapitalismen" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://www.asynkroner.com/texter/dejtingkultur-i-kapitalismen</a><h3> </h3>Läslista:<ul><li>Aleksandra Kollontaj Kvinnan och familjen&nbsp;(1908)</li><li>Aleksandra Kollontaj Kärlekens frukt&nbsp;(1923)</li><li>Kaplan och Illouz Vad är sexuellt kapital? (2022)</li><li>Eva Illouz Därför gör kärlek ont: En sociologisk förklaring (2016)</li><li>Georg Lukács’ Historia och klassmedvetande (1923)</li></ul>

Att dejta i kapitalismen – reifiering, transaktioner och marknadssexualitet

Påven är död. Och alla verkar älska honom. Jag har väldigt svårt att se med blida ögon på någon i den imperialistiska kristna institutionen; precis som i fallet med polismakten handlar inte min kritik om enskilda individer, utan om ett helt förtryckande system som behöver omkullkastas. Kapitalet har krigat sig fram, med svärdet i ena handen och korset i den andra. Genom korståg, slavhandel och häxprocesser, via missionärer och kolonisatörer. Kristendomen och kolonialismen är tätt associerade med varandra, eftersom protestantismen och katolicismen var statsreligioner i många europeiska kolonialmakter. Kolonialmaktens våldsverktyg var allt som oftast den kristna ideologin. Genom den kristna ideologin förtryckte, anpassade man – ibland utrensade – hela folkslag och länder. För många europeiska nationer symboliserade kristendomen själva den västerländska civilisationen. Allt som tolkades som magi, häxkonster, ockultism skulle utplånas och ersättas av kristen religiositet. Den satt på den ”rätta” moralen. Missionärer skulle “utbilda och reformera” olika ursprungsbefolkningar, som blev rånade på sina tidigare trossystem, och påtvingade kristendom. Men också mördade och utrotade. Kom ihåg att den kapitalistiska expansionen, bland annat erövring av andra människors mark, har inneburit en brutal utplåning och ren utrotning av människor! Om detta berättar Raoul Peck i sin dokumentärserie Exterminate all the brutes (2021). En mans frihet innebar en annan mans förslavning. För kom ihåg: Samtidigt som “upplysningsprojektet” (1600-1700-tal) genomdrevs för så kallad “humanism, kunskap och rationalitet”, så innebar det många människors utrotning, förslavning och förtryck! Liberalismen och rasismen hänger samman. Det kristna arvet är inbakat i många institutioner. De kristna värderingarna får ofta existera utan att bli ifrågasatta. Kristendomen har idag mycket makt, eftersom den är så osynlig. Kristendomen äger många olika maktcentra. Kyrkan och staten har en osynlig relation och kristna värderingar är en del av vårt liv utan att vi ser det. Så fungerar inte andra religioner på samma sätt. Kristna är därför inte en förtryckt grupp. Däremot är kristendomen en institutionaliserad förtryckande religion. Kapitalism är våld. Den har expanderat genom våld. Genom kolonialism, genom krig och imperialism. Genom att använda kristendomen som ideologi och kristna missionärer som redskap i denna exploatering av mark och människor, denna totala förintelse av hela folkslag, är kristendomen – kristenhetens institutioner och ideologi – också våld. Poddavsnittet som text med bilder: <a href="https://www.asynkroner.com/texter/kristendomen-som-verktyg-i-kolonialismen" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://www.asynkroner.com/texter/kristendomen-som-verktyg-i-kolonialismen</a> Låtklipp i slutet: "The 3rd World" av Immortal Technique.

Kristendomen som verktyg i kolonialismen

Vi vet att våld har rötter. Missbruk, våldsamhet och aggressioner föds man inte med; det blir till. Det är ingen medfödd ondska, utan ett resultat av en lång ekvation. Ibland uppstår våldet när trauman går i arv från mödrar och fäder till barn. Ibland till följd av egna svåra upplevelser: alienation, missförhållanden, övergrepp, ensamhet, fattigdom, flykt, krig. Ibland uppstår det under trycket från maktordningar och normer, som könsroller där män och kvinnor återskapas som varandras motsatser med tillhörande attribut och förväntade beteenden. Ibland uppstår det genom inlemmandet i kapitalismens institutioner – tjänstgöring som militär eller polis formar ofta våldsamma individer. Våldet kommer från erfarenheterna vi bär på och rollerna vi socialiseras in i och tvingas ta. Att siffrorna för våld i nära relation är höga i ”auktoritära närmiljöer” är ingen överraskning. Kvinnojourer globalt vet att kvinnor som är utsatta för våld av en partner som är polis eller militär befinner sig i en högriskzon, det konstaterade bland annat Centre for Women’s Justice i England i sin rapport från 2020. Sverige är inget undantag. Ett våldsmonopol i arbetet riskerar självklart att skapa våldsbenägna individer i hemmet. Ingen verkligt feministisk regering tillsätter fler poliser med mer befogenheter. Ingen som gör mer än&nbsp;påstår sig&nbsp;arbeta för kvinnors liv ägnar sig åt militarisering. Vi bekämpar inte mäns våld genom att underblåsa och förstärka de mest patriarkala våldsapparaterna som det kapitalistiska samhället skapat. Det är en total motsägelse. Det skrämmer mig att så få påpekar de konsekvenser som till exempel ett Nato-medlemskap kommer att ha för mäns (som utgör majoriteten av militären) psyken och allas vår våldsutsatthet. Militarisering, upprustning och auktoritära institutioner innebär våld som föder mer våld. Trots att forskningen gång på gång påvisar ineffektiviteten av straff genomsyrar lag och ordning-tänket hela samhället. Även somliga feminister höjer den repressiva rösten och kämpar enformigt för den trygghet för kvinnor som grundar sig i att straffa och spärra in män. Jag vill utmana fängelsefeminismens logik. Vad skulle vi göra om vi inte fick lov att fängsla män? På riktigt. Vad skulle hända om vi bytte ut straff mot omsorg? Vad skulle hända om vi bytte ut isolering mot närhet? När vi inser att en människa är våldsam just&nbsp;för att&nbsp;den lider, blir det väldigt svårt att motivera ytterligare lidande i form av straff.&nbsp;Min empati för våldsdrabbade kvinnor upphör inte när min empati sträcker sig utanför dem. Text publicerad i Flamman, augusti 2022: <a href="https://www.flamman.se/michaela-larsson-omsorg-foder-omsorg-vald-foder-vald/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://www.flamman.se/michaela-larsson-omsorg-foder-omsorg-vald-foder-vald/</a>

Omsorg föder omsorg – våld föder våld

För att överleva i kapitalismen krävs ständig tillväxt, och det är därför företagsägaren hela tiden behöver öka sin profit på olika sätt. Annars konkurreras man ut. I den tidiga kapitalismens fas rådde fri konkurrens mellan olika företag på marknaden. Men på grund av kapitalismens inneboende tendens som är koncentration/centralisering av kapital (d.v.s. allt färre äger allt mer), utvecklades kapitalismen till nästa stadium: monopolkapitalism, eller imperialism. Detta kallade Lenin för "kapitalismens högsta stadium". I världen idag finns ett konglomerat av 147 företag som kontrollerar 40 % av de transnationella företagen – och till 75 % äger varandra. I detta konglomerat ingår de 27 största bankerna som ger stats- och finansministrar lukrativa jobb när de lämnat sina politiska uppdrag. Så få företag kontrollerar alltså 40 % av de transnationella företagen! Och äger varandra till 75 %! Det här är monopolkapitalism. Sverige är också imperialistiskt, vi är absolut inget undantag. I Sverige råder denna monopolkapitalism, denna extrema centralisering av makt och kapital, där 15 familjer äger 70 % av det svenska börsvärdet. Det har länge (i 100 år) varit ungefär samma 15 familjer som äger, och kontrollerar, det mesta kapitalet i Sverige. Stefan Persson, Sveriges rikaste person, äger H&amp;M. Men han äger även Monki, Weekday, Cheap Monday och Sellpy. Så oavsett vilken av dessa kedjorna du handlar i går profiten till Stefan och hans familj. Tillverkningen har han förlagt till globala syd, där arbetare syr våra kläder sex dagar i veckan, 12 timmar om dagen för 2,60 SEK i timman.&nbsp;H&amp;Ms aktieägare och styrelse i Sverige röstade 2019 nej till levnadslöner till sina H&amp;M-arbetare i globala Syd och Asien. I kapitalismens början inleddes en uppdelning av världens nationer och tillgånger (transatlantisk slavhandel, kolonier etc.), vilket blev färdigt under 1900-talet. Nu är världens nationer uppdelade mellan kapitalister i en nykolonial struktur. I och med att världens länder är uppdelade, så måste kapitalisterna hitta andra sätt att exploatera/utsuga resurser, och gör det genom att ta från andra. Det vill säga krig! I kapitalismen finns därför ständigt dessa omfördelande krig, som handlar om att kapitalisterna i imperalismen vill roffa åt sig ännu mer råvaror, mark och profit – och samtidigt lämna sönderbombade länder i sina ruiner. Detta gör att bistånd och välgörenhet blir en mycket bisarr och pinsam företeelse. Sverige, och andra länder i globala Nord, skickar bistånd till länder de redan plundrat för sin egen tillväxt. Varje år under Musikhjälpen samlar arbetarklassen in välgörande pengar och skickar det till länder som Sveriges kapitalister exploaterat och försatt i fattigdom. Hur absurt! Kapitalismen håller alltså kvar människor i strukturell fattigdom i imperialismen&nbsp;– där monopolkapitalism och territoriella beslag utgör en betydande del. Därför kommer kapitalismen aldrig någonsin lösa “fattigdomsfrågan”, utan är grunden till den. Poddavsnittet som text: <a href="https://www.asynkroner.com/texter/imperialism-monopolkapitalism" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://www.asynkroner.com/texter/imperialism-monopolkapitalism</a> Läslista:<ul><li>Marx’ Kapitalet (1867)</li><li>Lenins Imperialismen som kapitalismens högsta stadium (1916)</li><li>Louis Althussers On the reproduction of capitalism: Ideology and Ideological State Apparatuses (1968)</li><li>Andreas Malms När kapitalet tar till vapen (2004)</li><li>Torkil Lauesens Riding the wave: Sweden's integration into the imperialist world system (2021)</li></ul>

Vad är imperialism?

I den idealistiska filosofiska traditionen, som sträcker sig från Platon och in i vår samtid, råder förnuft i motsatsförhållande till känsla. Sinne i motsatsförhållande till kropp. Kvinnor missgynnas gravt genom idealismen. Det gör hon på grund av tre saker. Först genom att man 1) hävdar sinnets överlägsenhet, genom att anse att sinnet och tänkandet är ”den rätta” och ”verkliga världen". Därefter genom att 2) man samtidigt via filosofi, estetik och politik kapat bort kvinnor ur den tradition som kallas ”tänkande”.&nbsp;För att slutligen 3) patologisera hennes sinne. Som när man gjorde kvinnan till en vandrande sjukdom när hysteri bredde ut sig förra sekelskiftet. Det är hennes sinne (men också känslor och kropp) man har påstått varit irrationalitet, inbillning, avvikelse och okontrollerbar djuriskhet.&nbsp; Det är det den moderna historien om kön handlar om: Att koppla ihop kvinnor med känsla (istället för sinne/förnuft), sedan nedvärdera känslan, och sedan säga: "Vet du vad? Du är mer känsla, och dom där tankarna du har, alltså ditt sinne, det är fucked up!". Man gör hennes sinne till sjukdom, demoner, inbillning och irrationalitet. Den galna kvinnan! Det är också det historien om skräckfilm handlar om. I Insidious (2010) följer vi samma narrativ. Hon är i hemmet, ser saker. Han gör motstånd, menar att hon inbillar sig. Hon kanske håller på att bli galen. Den kvinnliga hysterikan, hon som skriker: ”Ser ni! Varför ser ni inte det jag ser?! Vad är det för fel på er!” Renai i Insidious möter motstånd, blir ifrågasatt. Hennes motspelare säger att det man inte kan se, finns inte. Tillslut, när hon skriker och gråter och vädjar om att han ska tro på henne, utbrister han: ”Since when did reason become ’the bad guy’?!” Sedan när blev förnuftet fienden? Det vet vi svaret på. "När upplysningens frihetsprojekt knöts till förnuftet knöts det därför även ofrivilligt och indirekt till mannen –&nbsp;han som långt före upplysning och modernitet primärt varit förnuftig själ och inte naturlig kropp.” (Nina Björk) Essän i textform: <a href="https://www.asynkroner.com/texter/den-osynliga-vrlden-historien-om-skrck-kn-och-vra-tankeramar" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://www.asynkroner.com/texter/den-osynliga-vrlden-historien-om-skrck-kn-och-vra-tankeramar</a> Läslista<ul><li>Silvia Federicis “Caliban and the witch” (2004)</li><li>Nina Björks “Sireners Sång&nbsp;– tankar kring modernitet och kön” (2012)</li><li>Boglind, Eliaeson, Månsons “Kapital, rationalitet och social sammanhållning”, första delen (2005)</li><li>Shulamith Firestones “The dialectic of sex” (1970)</li><li>Marx’ “Kapitalet” (1848)</li><li>Simone de Beaviours “Det andra könet” (1949)</li></ul>

Den osynliga världen – om skräck, kön och filosofi

Hur hänger häxprocesserna ihop med kapitalismen? Häxprocesserna skedde under en period man upplevde att det rådde oordning i naturen, och man började nu använda vetenskapen som metod för att manipulera och kontrollera den. Den mekaniska filosofin och vetenskapen stod då för rationalitet som kunde bringa ordning i oförutsägbarheten. Genom maskiner, industriell framväxt och positivistiska metoder kunde man återigen ta kontroll över den natur man upplevdes ha förlorat. Vad man glömmer är att Bodin, Bacon, Hobbes, Descartes med fleras underbara, briljanta vetenskaper (lol) också var vetenskaper som legitimerade utplånandet av kvinnor. Detta är några av historiens mest misogyna filosofer, och en del av den västerländska idétradition vi vilar på.&nbsp; Häxprocesserna legitimerades alltså via den nya påstått "rationella och objektiva" naturfilosofin, där naturen och kvinnan sågs som oförutsägbara, kaosartade vildar som behövde kontrolleras genom mekaniska metoder. Ursprungsbefolkningar omvändes eller utplånades. Mark exproprierades. Naturen exploaterades. När vi började mekanisera världsbilden och rationalisera kroppen så innebar det också att alla inte fick självklar plats i detta livet. Kvinnor som kopplades samman med infertilitet – nuckan, horan, åldringen – brändes på bål.&nbsp; Silvia Federici menar att häxprocesserna var ett sätt att institutionalisera statens kontroll över kvinnans reproduktion, och att kriminalisera preventivmedel.&nbsp;Mycket av häxjakterna var sammankopplat med kvinnors kroppar, reproduktiva system och sexualitet. Det här skedde i samma period som kvinnor inte längre fick vara barnmorskor, där kvinnor förlorade reproduktiva rättigheter och där kvinnors lust förpassades som synd. Kvinnan trängdes ut från medicinen och vården; läkaryrket representerades nu av en man.&nbsp; För att institutionalisera kvinnan i kärnfamilj och äktenskap, reglerades bland annat reproduktionen, och abortförbud blev kapitalets lierade.&nbsp;Abortförbud står i mitten av det venndiagram som är patriarkat, kristenhet och kapitalism. Det gör även häxprocesserna. Att stå upp för aborträtten är att försvara häxan. Hon som var den största rebellen och den friaste tänkaren av dem alla. __ Denna essä av Michaela publicerades första gången, i en kortare version, i Radio Cyklopen #17: Vänster hand och motsols.&nbsp; Referenser:<ul><li>Matilda Joslyn Gage "Woman, church and state" (1893)</li><li>Silvia Federici "Caliban and the witch: Women, the body and primitive accumulation" (2004)</li><li>Åsa Bergenheim "Den liderliga häxan: häxhammaren och de svenska häxprocesserna" (2020)</li><li>Carolyn Merchant "Naturens död: kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen" (1980)</li><li>Karin Johannisson "Den mörka kontinenten" (1994)</li></ul> Nämns:&nbsp;<ul><li>De magorum&nbsp;demonomania&nbsp;(1578) av Jean Bodin</li><li>The&nbsp;Malleus Maleficarum, Häxhammaren (1487) av Sprenger och Kramer</li></ul>

Häxan och aborten – mekaniseringen under den vetenskapliga revolutionen

I det här avsnittet pratar Michaela och Lina Mohageb om hur typiska frågor inom abolitionismen – nedmonteringen av militären, polisen och fängelser – bör ses som feministiska frågor. Om hur institutioner som socialtjänsten hänger ihop med kriminalisering, av inte minst icke-vita och fattiga mammor.&nbsp; Detta är ett maffigt uppföljande avsnitt till abolitionism-podden, som gav en introduktion till abolitionism. Här är istället fokus på hur vårt samhälle präglas av en patriarkalt våldsam kultur som skadar oss alla, och om en värld bortom det. Våld har rötter och abolitionismen vill förstå dessa rötter! Det och mycket mer på temat feministiska perspektiv på abolitionism. Nämns i avsnittet:&nbsp;<ul><li>Abolitionism: en värld utan polismakt och fängelser är möjlig <a href="https://shows.acast.com/asynkroner/episodes/67b63bdf5033e3e15a179466" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://shows.acast.com/asynkroner/episodes/67b63bdf5033e3e15a179466</a></li><li>Vår väg till frigörelse, TALET 2021 med Lina Mohageb:&nbsp;<a href="https://poddtoppen.se/podcast/1523973979/talet-podcast/6-var-vag-till-frigorelse" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://poddtoppen.se/podcast/1523973979/talet-podcast/6-var-vag-till-frigorelse</a>&nbsp;</li><li>Beer is cheaper than therapy (2011), dokumentär av Simone Vries.</li><li>Abolition. Feminism. Now., av Angela Davis och Gina Dent.</li><li>The coming war on China (2022), dokumentär av John Pilger.</li><li>Critical Resistance:&nbsp;<a href="http://criticalresistance.org/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">http://criticalresistance.org</a>&nbsp;</li><li>Intervju med William C Andersen:&nbsp;<a href="https://www.arbetaren.se/2022/06/09/staten-bar-pa-allt-vi-kampar-mot/" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://www.arbetaren.se/2022/06/09/staten-bar-pa-allt-vi-kampar-mot/</a>&nbsp;</li><li>Jackie Wang – Carceral Capitalism (2018).</li><li>Mana #2-3 2021 Tema: Abolition.</li><li>Kartläggning av seriemördares bakgrunder:&nbsp;<a href="https://www.asynkroner.com/blogg/kartlggning-av-seriemrdares-bakgrunder" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://www.asynkroner.com/blogg/kartlggning-av-seriemrdares-bakgrunder</a>&nbsp;</li><li>Crash course I polismakten. <a href="https://shows.acast.com/asynkroner/episodes/67b63a385033e3e15a172cb2" rel="noopener noreferrer" target="_blank">https://shows.acast.com/asynkroner/episodes/67b63a385033e3e15a172cb2</a></li></ul>

Feministiska perspektiv på abolitionism

– marxistiska analyser 

Marxistiska analyser av politik och populärkultur av Michaela.Avsnitt 1-8 är från 2020-2023.

Asynkroner

Follow