Somna, i natt sitter jag nedsänkt i en brunn av mörker i Äventyrsvargen. Det är sent, meteorerna skulle falla men molnen tog dem, och jag pratar med dig som om vi sitter längst ner i en gammal stenring och lyfter blicken upp mot en himmel vi inte ser.
Vi börjar i barndomen, med Magnus som var starkast i hela skolan bara för att han sa det först, och med Pippi som lyfter sin häst på ett sätt som egentligen aldrig skulle funka i verkligheten. Och innan vi vet ordet av det är vi mitt i en saga om en fotboll som pratar, skäller på FIFA, hittar på egna regler och påstår sig veta vad ”riktig fotboll” är. En boll som gör mig till köttbulleakrobat i vardagsrummet, medan rävar tittar in genom hål i väggen och brunstiga älgar undrar om jag menar allvar med mina skogsbröl.
Mellan hoppen med ömma knän och riggade poängsystem hinner vi också förbi salladsbaren i stan, där tårarna plötsligt rinner över tallriken. Längtan bort från trängseln. Längtan mot en egen liten ö, någon slags Tove Jansson-plats där livet både är brutalt och vackert på samma gång. Och hela tiden den där frågan: vad är en seger värd, om huset runt oss ligger i ruiner när allt är klart.
Somna, du behöver inte hålla reda på reglerna i den här matchen. Du får bara hänga med. Det är som det är. Det som händer händer. Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det.
Sov Gott!
Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl
","author_name":"Kirinaja | Acast"}