{"version":"1.0","type":"rich","provider_name":"Acast","provider_url":"https://acast.com","height":250,"width":700,"html":"<iframe src=\"https://embed.acast.com/$/8f32f6d9-5a76-58b9-a69f-1881c8d263eb/68d698eaacc34956e6632df0?\" frameBorder=\"0\" width=\"700\" height=\"250\"></iframe>","title":"Karlskrona i skuggan av andra världskriget","thumbnail_width":200,"thumbnail_height":200,"thumbnail_url":"https://open-images.acast.com/shows/611a4fbd06c05ec170f40483/1758894158804-919e7f37-8c68-4d2f-b1e0-7f6b3d271e9c.jpeg?height=200","description":"<p>När andra världskriget bröt ut 1939 hamnade Sverige, som neutral stat, i en prekär situation. Omgivet av krigförande stater hade marinen till uppgift att skydda svenska farvatten, eskortera handelsfartyg och upprätthålla landets suveränitet.</p><p><br></p><p>Vid krigsutbrottet mobiliserades Karlskrona – flottans huvudstation – omedelbart med extra personal och utrustning. Det bristfälliga luftvärnet, de svaga sambandsvägarna och det splittrade försvaret gjorde anläggningen särskilt sårbar mot luftangrepp. Det moderna luftkriget skulle också göra sig påmint i Karlskrona och Blekinge, genom tusentals kränkningar av det svenska luftrummet.</p><p><br></p><p>I det fjärde och sista avsnittet av podden <em>Historia Nus</em> serie om Karlskronas historia diskuterar programledaren Urban Lindstedt tillsammans med professor Lars Ericson Wolke stadens roll under kriget. Detta avsnitt är ett betalt samarbete med Destination Karlskrona.</p><p><br></p><p>Karlskrona mobiliserade snabbt äldre försvarsanläggningar och reservpersonal, samt ställde om varvsverksamheten till effektiv snabbservice, underhåll och nyproduktion. Trots dessa insatser förblev luftvärnet otillräckligt, sambandsvägarna bristfälliga och organisationen fragmenterad – moderna rutiner och fartyg var få.</p><p><br></p><p>Flyghotet blev snabbt påtagligt. Tyskarna bombade städer som Warszawa, Rotterdam och London, och Karlskrona, med närhet till tyska flygbaser, ansågs vara ett troligt mål. Luftvärnet utgjordes främst av äldre 1920-talskanoner, ofta placerade i provisoriska stationer.</p><p><br></p><p>År 1943 planerade tysk militär en eventuell invasion av Sverige. Kodnamnet <em>Unternehmen Polarfuchs</em> avsåg dock i realiteten en tysk-finländsk offensiv mot Sovjetunionen – inte Sverige. Såvitt vi vet nådde planerna mot Sverige aldrig någon praktisk beredskap.</p><p><br></p><p>Under krigets slutskede mobiliserade svenska myndigheter för att bistå det ockuperade Danmark genom <em>Operation Rädda Danmark</em>. Det rörde sig inte om en militär invasion, utan om planering för att stödja den danska motståndsrörelsen och förhindra tvångsdemolering i samband med kapitulationen. Sverige förberedde transporter av danska trupper och förnödenheter, och organiserade operationen enligt fastlagda planverk i Malmö och Karlskrona.</p><p><br></p><p>Musik: Scat Time Lounge av Yagull Music, Storyblock Audio.</p><p><br></p><p>Bild: Minsveparen Landsort till sjöss, 1940, ett minsvepningsfartyg byggt 1937 vid Örlogsvarvet i Karlskrona för den svenska marinen. Fartyget är här fångat under gång i Karlskronas yttre örlogshamn, ett tidstypiskt exempel på den svenska flottans minröjningskapacitet under andra världskriget. Okänd fotograf och tillhör Marinmuseums samling (identifikationsnummer IV578). <strong>Källa:</strong> Marinmuseum / Samling: Kockums i Karlskrona. <strong>Licens:</strong> Public Domain Mark (PDM) – Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner.</p><p><br></p><p><a href=\"https://www.emstudio.se\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Klippare</a>: Emanuel Lehtonen</p>","author_name":"Historiska Media | Acast"}