Mer än 7 miljoner svenskar använder BankID i dag. Den digitala identifieringstjänsten används för att exempelvis skriva under avtal, lånehandlingar, deklarationen, logga in på olika typer av myndighetstjänster, swisha pengar och så vidare.
BankID är i dag en app och e-legitimation som många är beroende av för att kunna hantera olika typer av digitala tjänster.
BankID ägs och kontrolleras av ett fåtal svenska banker. Och när tjänsten inte fungerar under en viss period – något som skedde för inte så länge sedan – så är det uppenbart hur sårbart det är med en så stor dominerande leverantör av e-legitimation.
Så vad är alternativet?
Svenska Freja e-ID har sedan starten kämpat med att bli en accepterad leverantör av e-legitimation på samma sätt som BankID är hos många idag.
Vägen dit har varit lång. Men under förra året hände något.
Allt fler börjande använda Freja e-ID och antalet anslutna företag och myndigheter har passerat 300 stycken.
Än så länge är siffrorna blygsamma jämfört med BankID.
Så är det ens möjligt för Freja e-ID att på allvar utmana BankID?
Hur ser deras teknikplattform ut?
Vilka är skillnaderna mellan de olika tjänsterna?
Vad krävs för att fler ska installera FrejaID i sina mobiler?
Vad innebär ett digitalt ID-kort jämfört med ett fysiskt ID-kort?
Varför siktar Freja på en större marknad än Sverige?
Det här och mycket mera diskuteras vi med veckan gäst. Johan Henriksson, vd och medgrundare av Freja e-ID.
","author_name":"Ny Teknik"}