I avsnitt 20 öppnar Lovisa dörren till den där lilla inre monologen vi alla har – men som de flesta av oss tack och lov brukar hålla för oss själva. Här får den däremot springa fritt, och Helene följer efter med sin pannlampa och försöker förstå vad som egentligen försiggår där inne.
Det flamsas, fnissas och provoceras en aning när Lovisa ger sig på allt från vardagsstress och känslan av att alla andra har mer energi, till varför vissa samtalsämnen i samhället är svårare att prata om än andra. Hon kastar också ett öga på våra sociala beteenden och de där små kulturkrockarna som ingen riktigt vet hur man ska hantera – men alla känner igen.
Och såklart: en spaning eller två om språkbruk som oväntat letat sig tillbaka in i finrummet. För tydligen är språket lika föränderligt som livet självt.
Helene reder ut, Lovisa snurrar till det, och tillsammans landar de i ett avsnitt där inga tankar är för konstiga och inget ämne är för känsligt – bara väldigt, väldigt Struvor & Stress.
","author_name":"Lovisa Hagberg och Heléne Hellman"}