Vi är ofta bra på att dölja hur vi egentligen mår för andra. Men ibland är vi minst lika bra på att dölja sanningen för oss själva. Vi hittar förklaringar, håller oss upptagna och skjuter upp sådant som känns svårt att möta.
I det här avsnittet pratar Andreas om varför vi ibland har så svårt att erkänna vad vi egentligen känner. Om rädslor vi gömmer bakom ursäkter, känslor vi aldrig vågar uttrycka och om ensamheten som kan uppstå när ingen riktigt får se vilka vi är.
För kanske börjar den verkliga friheten inte när vi förändrar vilka vi är, utan när vi vågar sluta gömma oss och äntligen börjar vara oss själva.
","author_name":"Andreas Forsén Jonsson"}