Vi fyller våra dagar med jobb, måsten och ständiga distraktioner. Så fort det blir en stund över åker telefonen fram. Men varför har det blivit så svårt att bara vara med våra egna tankar?
I det här avsnittet pratar Andreas om varför vi ibland använder upptagenhet som ett sätt att slippa känna efter. Om skillnaden mellan att vara i rörelse och att faktiskt vara på väg åt rätt håll, och om varför stillheten kan kännas så obekväm.
För kanske är det inte farligt att stanna upp. Kanske är det farligare att aldrig göra det. Och ibland behöver vi tystnaden för att förstå vart vi egentligen är på väg.
","author_name":"Andreas Forsén Jonsson"}